Under president Xi Jinpings tid vid makten har tumskruvarna dragits åt betydligt på internet och i kinesiska medier. Förra veckan offentliggjordes ytterligare en rad nya regler för landets journalister.
Då klargjorde nämligen den myndighet som reglerar Kinas media att det inte längre är tillåtet för landets journalister att dela med sig av information som de ”införskaffat under arbetets gång”, vare sig till utländska mediaorganisationer eller till inhemsk media där journalisten i fråga inte är anställd.
Direktiven upprepar även ett tidigare förbud för kinesiska journalister att skriva för utländska nyhetsbyråer.
De nya reglerna kommer ett drygt år efter att journalister sedan i april i fjol heller inte tillåts publicera information ”införskaffat under arbetets gång” på internet, om man inte först frågat sin arbetsgivare om lov.
De nya direktiven är såväl hårdare som tydligare än tidigare, och definierar mer utförligt vilken information som journalisterna inte får dela. Bland annat gäller det uppgifter som införskaffats via dokument, intervjuer eller möten och liknande yrkesaktiviteter.
I klartext innebär detta alltså ett förbud för journalister att på något vis publicera eller dela med sig av information – vare sig online eller till andra journalister – utan att arbetsgivaren först givit tillåtelse. New York Times vidareutvecklar:
Chinese journalists sometimes resort to using their personal online accounts to release information that cannot be published in their own highly censored state media, or they pass the information on to foreign journalists. But the government of President Xi Jinping has been intensifying its campaign to keep these journalists in line.
Sedan juni månad tillåts kinesiska journalister heller inte att rapportera utanför deras ”geografiska regioner”, och får inte publicera kritiska rapporter utan tillstånd på förhand.
En tjänsteman vid den myndighet som reglerar Kinas medier sade i samband med de nya reglerna till nyhetsbyrån Xinhua, att de journalister som bryter mot förbuden riskerar förlora sin presslegitimation (i realiteten alltså sitt arbetstillstånd).
Tjänstemannen sade vidare att ”beteendet hos vissa personer inom media” på senare tid hade skadat såväl kommunistpartiet som hela Kinas intressen.
Vad som mer är nytt är att alla Kinas mediaorganisationer nu måste tvinga sina anställda att skriva under ett särskilt avtal om att följa alla dessa regler. I avtalet pekas det det med extra tydlighet ut hur information som bedöms som ”statshemligheter” under alla omständigheter måste hemlighållas.
I maj i år arresterades en 70-årig journalist vid namn Gao Yu, som beskylldes just för att ha försett en utländsk webbsida med ett ”hemligt centralt dokument”.
Gao Yu har tidigare haft en hög position inom kinesisk media, men blev sedan en högljudd kritiker mot landets myndigheter, varpå hon förbjöds att jobba för statlig media och istället började arbeta för tyska Deutsche Welle.
Hon satt i fängelse i nästan sex år på 1990-talet, och väntar nu på en ny rättegång.
