2012 - Sida 2 av 7

Published on 16 november, 2012

Kinas utmaningar del 1: Miljön

Kommer de närmsta veckorna här på InBeijing att skildra några av de stora utmaningar som Kinas nya ledare står inför.

Detta genom att skriva om det aktuella läget med hänvisning till en ny rapport eller händelse, och länka ihop dessa med tidigare inlägg här på InBeijing.

Först ut är ett av de problem som det talas allra minst om, nämligen miljön.

Kina kallas ofta och med rätta för ”världens mest förorenade land”. En stor del av världens smutsiga tillverkning sker här, majoriteten av energin kommer från koleldning och de lokala politikerna befordras fortfarande på grundval av ekonomisk tillväxt, oavsett konsekvenser för miljön.

Det var därför knappast någon överraskning att Kina nu i veckan befäste sin plats som det land vilket släpper ut mest koldioxid i världen. Man står ensam för över en fjärdedel av världens samlade koldioxidutsläpp, och tillsammans med USA för cirka hälften.

Men problemen är fler än koldioxid, och beskrivs träffsäkert i dag av Christina Larsson i magasinet Foreign Policy.

Hon påpekar att de fattigaste drabbas värst; en tiondel av Kinas jordbruksmark är förgiftad av tungmetaller, och att drygt 240 miljoner kineser saknar tillgång till dricksvatten.

Just vattenbristen blir allt mer akut, då Kina är hem åt en femtedel av världens befolkning, men bara har sju procent av jordens sötvatten inom dess gränser.

De senaste 50 åren ska minst 243 av landets sjöar ha torkat ut, och vattenreserverna under den viktiga jordbruksmarken i norra Kina håller på att försvinna helt. Den pågående urbaniseringen gör att problemet hela tiden växer.

Skitigt vattendrag någonstans i Kina

Koleldning tillgodoser som sagt majoriteten av Kinas energiutvinning, nu hela 80 procent enligt Larsson. Förbrukningen av kol har trefaldigas 2000-2010, och sägs vara orsaken till 85 procent av de sura regn som faller över landet.

Detta, tillsammans med att Kina nu är världens största marknad för personbilar, gör också att luften i många kinesiska städer vissa dagar är rent av farlig att andas.

De senaste årens naturkatastrofer – översvämningar, torka och snöstorm – tillskrivs också den hänsynslösa föroreningen och exploateringen av miljö och naturresurser.

Enligt Världsbanken är Kinas miljöförstöring också dyr. Larsson citerar en rapport från Världsbanken som menar att det den varje år kostar 5,8 procent av landets totala BNP.

InBeijing har tidigare skrivit flera artiklar om Kinas miljöförstöring. Via länkarna nedan, några av dem skrivna av mig för mer än två år sedan, kan du på svenska lära dig mer om de stora utmaningarna som detta utgör för Kinas nya ledare:

Möte med Wang Jiuliang (2 mars 2012)
Pekings myndigheter ljuger om stadens livsfarliga luft (31 oktober 2011)
Missbildade barn och cancer vanligare i Kina (12 oktober 2011)
Ökenspridning i Kina: Video och fakta (14 augusti 2011)
Värsta översvämningarna i Kina på 50 år (17 juni 2011)
Ny rapport om Kinas miljöförstöring (4 juni 2011)
Extremt svår torka i Kina (1 juni 2011)
Kina arresterar 74 efter blyförgiftning (31 maj 2011)
Kina medger svåra problem med världens största damm (20 maj 2011)
”En tiondel av Kinas risskörd förgiftad av kadmium” (2 april 2011)
Kärnkraft i Kina – risker och åtgärder (17 mars 2011)
Norra, torra Kina (27 januari 2011)
Apple ”hemlighåller” förgiftning av kinesiska arbetare (20 januari 2011)
Order från staten: Stäng 2 000 fabriker (9 augusti 2010)
Mer cancer än någonsin (7 augusti 2010)
Dyster miljörapport från Kina (27 juli 2010)
Över 700 döda i Kina efter översvämning (21 juli 2010)

Published on 15 november, 2012

Välkomna Kinas nya, konservativa toppolitiker

I dag vid lunch, nästan en timme senare än beräknat, gick de sju medlemmarna i Kinas nya politbyrås ständiga utskott upp på scenen i regeringsbyggnaden för att möta media och världen.

I likhet med Financial Times hoppades och gissade jag i går på en mer liberal sammansättning av de sju. Jag hade fel. Det verkar som att de konservativa politikerna vunnit maktspelet bakom gallerierna, då det nya ständiga utskottet består av:

Xi Jinping, Li Keqiang, Wang Qishan, Zhang Dejiang, Zhang Gaoli, Liu Yunshan och Yu Zhengsheng.

Rätt hade istället NY Times, Economist och South China Morning Post, tillsammans med InBeijings skribent Linus Magnusson som lyckades pricka in alla sju medlemmar i ett tweet under gårdagen.

De två kandidaterna jag själv hoppats på – Wang Yang och Li Yuanchao – men som ändå lämnas utanför är betydligt mer liberala politiker än ersättarna Liu Yunshan (propagandachef) och Yu Zhengsheng (Shanghais partiordförande).

Liu Yunshan, i dag chef för Kinas propagandaministerium, anses vara mest politiskt konservativ bland de nya kinesiska ledarna

Alla sju medlemmarna i toppen, undantaget Li Keqiang, har istället nära band till den politiskt konservativa ex-presidenten Jiang Zemin. AP sammanfattar vad detta innebär:

The new lineup is heavy on conservatives and leaves out reform-minded politicians who are allies of Hu, suggesting the leadership is unlikely to significantly liberalize the authoritarian government.

Except for Xi and Li, who are both in their 50s, the rest of the leaders are in their 60s and will reach the party’s unofficial retirement age by the time of the next congress in five years, likely leading to continued political infighting.

”Political reform will be put on the back burner,” said Willy Lam of the Chinese University of Hong Kong. ”Politically it will be frozen. It will be totally frozen.”

Ledarbytets stora förlorare är alltså avgående president Hu Jintao. Han fick dessutom kliva ner från posten som överbefälhavare för landets militär.

Såväl Jiang Zemin som den förrförra presidenten Deng Xiaoping satt kvar på denna post i två år efter att de klivit ner från sina ämbeten som president, för att behålla sitt inflytande och påverka den politiska balansen.

Men att Xi Jinping nu får beträda även denna post, ses av de flesta bedömare som att Hu Jintao, Wen Jiabao och mer liberala politiker förlorat stort mot Jiang Zemins läger. Wall Street Journal förklarar:

What’s especially interesting is Hu’s abrupt departure from the Central Millitary Commission, leaving the seat to Xi instead of holding on tight. Jiang Zemin’s refusal to give up the same post 10 years ago was controversial, and undermined Hu’s attempts to consolidate power. With Hu stepping down, Xi will have less to worry about in terms of political challenges.

I det stora torde de som hoppas på politisk reform i Kina blivit besvikna över partikongressens resultat. Wall Street Journal fortsätter:

At the same time, there was a lot in Xi’s address that indicated that the Party doesn’t have to be bolder, just better. The self-congratulations about the “courage, bravery, and wisdom of the great Chinese people” betray a sense of contentment about what Beijing has already accomplished.

In another sign of reluctance, the larger Politburo remained at its previous size of 25, disappointing those who had hoped for an expansion of democracy within the party. Nearly half of the cohort were the same faces, and they’re likely to go through the same paces.

Shanghaiist påpekar dessutom att antalet kvinnor bland centralkommitténs ledamöter minskade från 13 av 204 tidigare, till 10 av 205 i fortsättningen.

Just efter att de sju gått upp på scenen, höll Xi Jinping ett kortare tal. Där skröts det om allt som uppnåtts de senaste åren, samt det kinesiska folkets storhet och visdom, med en ”kultur på 5 000 år”.

Den nya presidenten erkände dock även att det finns problem att arbeta med, genom att säga:

Inside the party, there are many problems that need be addressed, especially the problems among party members and officials of corruption and taking bribes, being out of touch with the people, undue emphasis on formalities and bureaucracy, and other issues.

Han sade vidare till världens samlade presskår att ”Kina behöver lära känna omvärlden bättre, och omvärlden behöver lära känna bättre”.

Sedan gick han och de övriga sex ledamöterna av scenen, utan att svara på en enda fråga.

Published on 14 november, 2012

Vilka blir då Kinas nya ledare?

I morgon torsdag ska politbyråns nya ständiga utskott presenteras här i Kina. Vi vet väldigt lite om det hela på förhand. Vi vet inte ens om det kommer bli nio eller sju politiker som de kommande fem åren utgör Kinas högsta politiska organ.

Ännu mindre vet vi om beslutsprocessen. Den har skett bakom stängda dörrar, med ett fåtal personer i centrum.

Som jag tidigare skrivit, så pågår en inre politisk maktkamp i kommunistpartiet. Sittande president Hu Jintao drar inte jämnt med tidigare presidenten Jiang Zemin, som trots att han är 86 år gammal och inte har något officiellt ämbete, för ett par månader sedan dök upp i Peking för att säga sitt om landets politiska framtid.

Enligt många bedömare är det främst Hu och Jiang – tillsammans med Kinas nästa president Xi Jinping – som sinsemellan förhandlat för att nå en överenskommelse om vilka som ska sitta i politbyråns ständiga utskott, som alltså genom konsensus fattar alla Kinas viktigaste politiska beslut.

De flesta medier tycks vara överens om vilka nio politiker som har möjlighet att nå hela vägen fram. Wall Street Journal sammanfattade i går en lista över vad några de mest inflytelserika tidningarna tror om den nya sammansättningen:

Som vi kan se så betvivlar ingen att Xi Jinping och Li Keqiang – förmodad ny president respektive premiärminister – kommer vara med.

Alla är dessutom överens om att Wang Qishan (vice premiärminister) och Zhang Dejiang (partichef i megastaden Chongqing) ingår.

Sedan går meningarna isär. Av de kvarvarande fem ses Li Yuanchao (chef för organisationsdepartementet) och Wang Yang (partichef för provinsen Guangdong) som mer liberala, och stå den sittande presidenten Hu Jintao närmare än Jiang Zeming.

Mer konservativa tros Liu Yunshan (chef för propagandadepartementet), Zhang Gaoli (partichef för megastaden Tianjin) och Yu Zhengsheng (partichef i Shanghai) vara. De sägs och också stå Jiang Zemin nära.

Dock ska vi akta oss för att dela upp politiker och fraktioner i ”konservativa” och ”liberala” läger. Det är visserligen sant att Jiang Zemin är extremt politisk konservativ, som varit med och hänsynslöst slagit ner såväl Falun Gong som demonstrationerna på Himmelska fridens torg 1989.

Men då det kommer till ekonomi så ger Jiang Zemin mer utrymme till privata företag och innovation än Hu Jintao, som istället sett till att de inkompetenta och korrupta dinosaurierna till statliga företag (SOE) vuxit på bekostnad av egenföretagare de senaste tio åren.

Typiskt kort på politbyråns nuvarande ständiga utskott. Antalet tros minska från nio till sju inför nästa femårsperiod, och dessutom kommer alla på bilden att dra sig tillbaka utom Xi Jinping (2:a fr.h.) och Li Keqiang (2:a fr.v.)

Hur det än må vara med det, så gissar InBeijing på följande sammansättning i det nyutnämnda ständiga utskottet:

Xi Jinping, Li Keqiang, Wang Qishan, Zhang Dejiang, Zhang Gaoli, Li Yuanchao och Wang Yang.

Det är en högoddsare som alltså skiljer sig från samtliga ovan nämnda tidningar. Det är också en ”positiv sammansättning”, som förutsätter att de politiskt konservativa fått vika ner sig i den inre maktkampen.

Wang Yang och Zhang Gaoli tror jag kommer med på grund av sina meriter; de båda har på ett skickligt vis lett Guangdong respektive Tianjin till hög ekonomisk tillväxt.

Vad som talar emot Wang Yang är att han kan ses som alltför liberal politiskt, samt hans ålder – med sina 57 år är han yngst av kandidaterna.

Ändå tror jag han kommer in på bekostnad av Liu Yunshan, som måste ses vara alltför konservativ såväl ekonomiskt som politiskt för att leda Kina och kommunistpartiet ur den mångfacetterade kris man nu upplever.

Håll ögonen öppna i morgon, då vi alltså genom utnämningarna kan ana oss till vilken politisk riktning Kina kommer ta de närmaste åren.

För mer detaljerad information om varje kandidat, se grafik från Wall Street Journal.

Dessutom: Skriv gärna din egna uppfattning om den nya sammansättningen i kommentarsfältet här nedan! Slår du InBeijing i antal rätt?

Relaterat: SvD, DN, GP, DN, DN, SvD, SvD, GP, SvD, SvD

Published on 12 november, 2012

Veckan som gick: Nyheter från Kina/Asien v. 45

Med tanke på Kinas pågående ledarbyte och bevakningen av denna, så har veckans nyhetsbrev en klar övervikt på politik, internet och media.

Medan vi redan vet väldigt lite om vad som händer under pågående partikongress, så försvåras informationsflödet ytterligare genom censur och övervakning av landet mikrobloggar.

Goda nyheter är dock att det i samband med president Hu Jintaos tal på partikongressen presenterades ny ekonomisk statistik som överträffade förväntningarna.

För att inte missa kommande nyhetssammanställningar, prenumerera på InBeijing, eller håll ett öga på Twitter och Facebook.

Sammanställningen av föregående veckas nyheter kring Kina/Asien publiceras varje måndag morgon svensk tid. Den är gratis, och den enda i sitt slag på svenska.

VECKAN SOM GICK: NYHETER FRÅN KINA/ASIEN V. 45

EKONOMI & HANDEL

Economists React: Indicators Point to Stronger Growth – Ny ekonomisk statistik pekade förra veckan på att konjukturen i Kina börjar vända, och att landets tillväxt nu är starkare än många tidigare trott. Industriproduktionen och investeringarna var högre än väntat, och inflationen lägre. Wall Street Journal pratar med en handfull ekonomer som är positiva till de nya siffrorna, och menar att en så kallad ”hårdlandning” för Kinas ekonomi nu ser ut att utebli.

Heavy Lending Creates a Surge in Chinese Economy – Även NY Times är positiva till de nya ekonomiska siffrorna, och citerar Kinas riksbankschef Zhou Xiaochuan säga att ”det är nu tydligt att ekonomin är på rätt väg”. Tidningen poängterar dock att en stor del av tillväxten skett genom att de statliga bankerna lånat ut ”hundratals miljarder dollar” till statliga företag och myndigheter så att dessa kan fortsätta investera och därmed rapportera ökad tillväxt. Det är oklart om och hur alla dessa lån kommer betalas tillbaka.

Rumor: Foxconn Planning a Factory in the US – Elektronikjätten Foxconn, som anställer över en miljon arbetare i Kina och bland annat tillverkar Apple-produkter, ryktas nu planera öppna en fabrik i USA. Foxconn har på senare år plågats av strejker, bråk och en våg av självmord då kinesiska arbetare visat sitt missnöje med företagets hårda villkor och låga löner. Detta har fått Foxconn att se sig om efter andra destinationer för sin tillverkning, samt att sträva efter att ersätta manuella arbetare med robotar i sin Kina-fabriker. Tech in Asia menar att en eventuell fabrik i USA skulle vara mer automatiserad, då lönenivåerna ju är högre i Nordamerika.

Apple, Samsung hold 90% of China’s high-end smartphone market – Status genom märken är viktigt bland kinesiska konsumenter, vilket kan ses av att Apple och Samsung nu har 90 procent av marknaden för smartphones i prisklassen över 3 000 kronor. Mindre märken som Sony, HTC och Nokia har svårt att hävda sig, liksom inhemska märken som Xiaomi, skriver Want China Times.

China Airport Boom: Will There Be a Bust? – Just nu byggs världens största flygplats i södra Peking. Den kostar cirka 100 miljarder kronor, och ska kunna serva 80 miljoner resenärer om året. Detta trots att Peking redan har världens andra största flygplats i stadens nordsöstra delar. Time påpekar hur detta bara är en del av Kinas ”flygplats-expansion”, där de statliga bankerna lånar ut enorma mängder pengar för att flygplatser ska kunna byggas i många av Kinas mindre städer, medan de redan befintliga expanderas. I somras klargjorde man att 82 nya flygplatser ska byggas landet över, trots att många av de befintliga redan går med ekonomisk förlust.

China’s economy to overtake US in next four years, says OECD – The Guardian citerar en internationell tankesmedja med säte i Paris, som uppskattar att Kinas ekonomi kommer gå om USA:s dito och bli världens största år 2016. Redan i slutet av detta år kommer Kinas ekonomi vara större än hela eurozonens, och till 2025 större än USA, Japan, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Kanada tillsammans, tror tankesmedjan.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

Bloomberg: Challenges China’s New Leadership Faces – Ekonomiprofessor Patrik Chovanec sammanställer på sin blogg de utmaningar som Kinas nya ledare står inför. Han sammanfattar också avgående president Hu Jintaos syn på några av dessa utmaningar, så som den gick att uppfatta efter dennes tal till kongressen i veckan. Lovande är att Hu vill dubbla Kinas BNP 2010-2020, och öppet talar om korruptionen som en stort problem. Mer oroväckande är att Hu försvarar sin politik med att prioritera stora statliga företag (SOE) samt strävan att ”mer resolut bevaka Kinas intressen till havs”, genom att bland annat stärka landets krigsflotta.

China’s ex-president overshadows party congress, transition – Återkomsten av Kinas förre president Jiang Zemin fortsätter skapa rykten och spekulationer om vad som sker bakom kulisserna vid Kinas ledarbyte. Den nu 86-åriga Jiang är en känd antagonist till sittande president Hu Jintao, och enligt Reuters kan under kongressen tydligt se hur Jiang fortfarande har ett stort inflytande i Kinas politiska värld, trots att han inte hållit något ämbete på ett årtionde. Den senaste tiden har förmodligen en kamp pågått mellan Jiang och Hu om vilka av de yngre politikerna som ska få de viktigaste posterna i Kinas nya regering.

Exclusive: Hu Jintao set to step down as military chief – Hongkong-baserade South China Morning Post säger sig i dag ha unika uppgifter som gör gällande att Hu Jintao kommer avgå som överbefälhavare samtidigt som han lämnar sin post som president. Det skulle då vara annorlunda mot Jiang Zemins tillvägagångssätt, då denne satt kvar som överbefälhavare ett par år efter presidentämbetet, förmodligen för att irritera och försvåra för Hu Jintao. Dock har flera uppgifter under veckan gjort gällande att Hu har passat på att installera ett gäng gentemot honom lojala generaler innan han själv kliver ner som överbefälhavare. Att sedan Bloomberg samtidigt i dag påstår att Hu Jintao i själva verket planerar sitta kvar som befälhavare en tid till, visar väl hur lite vi egentligen vet om vad som pågår under ledarbytet.

In defence of how China picks its leaders – Mediabilden i väst av Kinas ledarbyte är ensidig och orättvis, anser Daniel Bell och Eric Li i en artikel för Financial Times. De erkänner att korruption och brist på demokrati är problem som existerar i det kinesiska politiska systemet, men samtidigt påpekar de hur mycket bättre det har blivit de senaste 30 åren. Kinas politiska system beskrivs som ”en meritokrati”, där de skickligaste och bästa ledarna utses genom tester och prestationer. Det har stora fördelar gentemot demokrati, menar författarna.

As Tibetans Burn Themselves to Protest Chinese Rule, Communists in Beijing Stress Happiness in Tibet – Den senaste tiden har vi sett en obehaglig ökning av antalet tibetaner som i desperation sätter eld på sig själva. Bara under torsdagen ägde minst fem sådana fall rum, skriver Time. Dessutom rapporteras stora protester ha hållits i Tibet i samband med den pågående partikongressen. Tusentals demonstranter ska under torsdagen ha samlats utanför klostret Rebkong på den tibetanska platån. Detaljer är svåra att tillgå, då journalister är förbjudna att verka i dessa trakter. Svaret från Kinas regering är mer av samma medicin; ökad säkerhet i Tibet, samtidigt som Hu Jintao under sitt tal i veckan underströk hur tibetanerna blivit lyckligare och fått det bättre ställt under hans tio år vid makten.

INTERNET & MEDIA

In China, Paranoia Around Twitter Hackings – Flera journalister och akademiker med anknytning till Kina har råkat ut för intrång på sina twitter-konton i samband med det pågående ledarbytet. Wall Street Journal menar att en handfull aktiva twittrare som alla fått mail från Twitter om okänd aktivitet kring deras konton, och talar närmare med en av de drabbade. Visserligen finns det inga klara bevis på att dessa attacker kommer från Kina, men få tror att det är en slump att så många Kina-kännare utsätts just vid denna tidpunkt.

PSY gains over 230,000 fans on Weibo in one day – Den ofattbart populära koreanska sångaren PSY, bakom den sönderspelade låten ”Gangnam Style”, skapade i dagarna ett konto på Kinas största mikroblogg Sina Weibo. Han attraherade inte mindre än 230 000 följare på en dag, skriver Shanghaiist. Antalet är nu redan uppe i över en halv miljon.

CCP congress enters the Weibo era – China Media Project tittar närmare på hur den pågående partikongressen påverkas av att vara den första som hålls i en tid då sociala medier används hundratals miljoner kineser. Kritiken på Kinas största mikroblogg Sina Weibo är omfattande, och många användare postar ironiska meddelanden eller citerar politikernas tal på ett vis som gör det svårt för censuren att avgöra vad som kan stå kvar och inte. Särskilt har många referenser gjorts till valet i USA, och många bloggare undrar varför processen inte kan vara lika öppen i det egna landet.

China struggles to impress its young with ”red” TV propaganda – Reuters uppmärksammar hur Kinas myndigheter, som alltid har haft monopol på information och dess budskap, nu får allt svårare att attrahera en yngre och mer världsvan kinesisk publik. Man intervjuar en ung tjej som föredrar Prison Break framför kinesiska tv-serier, som ofta är fyllda med dolda budskap om partiets och arméns förträfflighet. Tittarsiffror för så kallade ”röda dramer” har på sistone minskat drastiskt bland landets unga tv-tittare.

Reports: Google Search and Other Services, VPNs Blocked in China – Under fredagskvällen var Googles sökmotor ur funktion i Kina, liksom flera av företagets tjänster som Gmail och Google Reader. Kinesiska internetanvändare vittnade enligt Tech in Asia om hur mail som kom till deras Gmail inte ens kunde vidarebefordras till kinesiska mailklienter längre. Blockeringen föregicks givetvis inte av någon varning, och någon förklaring gavs inte i samband med det hela. Under lördagen var sedan Googles tjänster tillgängliga igen, låt vara med de restriktioner som råder i Kina i vanliga fall.

Deleted Weibo highlights bored Jiang Zemin – Censuren på Kinas mikrobloggar har ökat i och med det pågående ledarbytet. China Media Project påpekar hur en serie bilder från partikongressen föreställandes den tidigare presidenten Jiang Zemin – nu 86 år gammal – raderades inom 25 minuter efter att de postats. Anledningen tros ha varit att Jiang så trött och ointresserad ut på flera av bilderna.

ENERGI & MILJÖ

INSIGHT – Great expectations fill Greenland as China eyes riches – En gruva för utvinning av järnmalm ska byggas på Grönland. Projektet kostar cirka 15 miljarder kronor, och kommer öka Grönlands befolkning med fyra procent. Dessa fyra procent utgörs av de kinesiska arbetare som ska arbeta med och i gruvan. Via Reuters rapporterar Yahoo om miljövänners och lokalbefolkningens oro då kapplöpningen om Grönlands naturresurser intensifieras.

SAMHÄLLE, KULTUR OCH HÄLSA

Need A Job? Shanghai Company Seeks “Condom Testers” – Beijing Cream uppmärksammar hur ett företag i Shanghai genom en annons söker kvinnliga kondomtestare, som ska vara ”i åldern 18-25 och se bra ut”. Lönen för att säkerställa kondomernas effektivitet genom att ha sex uppgår till 3 000 kronor om dagen. Annonsen publicerades i Shanghai Youth Daily, och fick 22 svar på tre timmar.

Elites fight secret battle for China’s soul – En viktig och intressant artikel från Sydney Morning Herald beskriver den kamp som i skymundan förs om Kinas ekonomiska och samhälleliga utveckling. Den liberala bankiren He Di och hans Bouyan Foundation vill se ett mer öppet och liberalt Kina, men stöter ofta på patrull i form av kommunistpartiet och inflytelserika Mao-romantiker. Efter ett besök vid ett museum i Berlin, varnar He Di för att Kinas nationalistiska retorik och allt mer auktoritära politiska system påminner om Hitler och hans Nationalsocialister i ett förkrigstidens Tyskland.

Published on 11 november, 2012

Helgkrönika: USA och Kina i svensk media

Detta är den första av de krönikor som nu kommer dyka upp på InBeijing varje helg. De rör aktuella händelser, och innehåller till skillnad från merparten av övriga artiklar på InBeijing också åsikter.

Se här hur du kan prenumerera på InBeijing för att gratis ta del av såväl krönikorna som de vanliga artiklarna och den veckovisa nyhetssammanfattning som också började den här veckan.

HELGKRÖNIKA: USA OCH KINA I SVENSK MEDIA

Samma vecka som valet i USA avgjordes, påbörjades också Kinas 18:e partikongress, ett ledarbyte som enligt experter är viktigare för omvärlden än det amerikanska.

Det är dock svårt att tro om man följer svensk media. Redan i början av oktober släppte Dagens Nyheter en 27-sidig bilaga om valet i USA. I november dedikerade samma tidning hela sin bilaga ”Världen” åt samma val. Vi fick läsa intervjuer med allt från soldater till bilmekaniker. Även efter valet fortsätter man på samma spår; i lördagens DN gällde en av frågorna i nyhetsquizet ”Har du koll?” namnet på Barack Obamas hund. Ingen av de sju frågorna handlade om Kina.

Och trots ovanstående exempel så är Dagens Nyheter långt ifrån värst, eftersom de faktiskt har en korrespondent i Kina. Förutom dennes så finns bara en handfull svenska journalister på plats i Kina under detta epokgörande ledarbyte. Sveriges största medier nöjer sig istället med att “rapportera” från skrivbordet i Stockholm, eller citera pressmeddelande från TT.

Ofta har jag talat med stolthet inför utländska kollegor om hur public service och presstöd gör att svensk media är objektiv och har resurser att rapportera på plats då något sker. Nu har jag dock fått omvärdera min åsikt i frågan.

För som frilansjournalisten Henrik Brandão Jönsson påpekar i en krönika för tidningen Journalisten, så innebär svenska mediers “besatthet av USA” en underrapportering från andra delar av världen.

Henrik tror denna besatthet beror på “samma mekanism som hos en bestseller”: Då en tidning börjar göra stora reportage om USA, följer de andra efter. Stämmer säkert delvis. Själv tror jag också att en del förklaringen är svenska mediers oförmåga att rapportera från andra delar av världen, främst där det inte pratas engelska.

Då världens tredje största ekonomi Japan ständigt byter president finns det ännu färre svenska journalister på plats än i Kina. För att inte tala om Afrika söder om Sahara, den kanske viktigaste geografiska delen för världens framtid. Men det är väl krångligare att installera en korrespondent eller stringer där, än att sätta någon på ett direktflyg till USA.

Företeelsen måste bero på oförmåga, för det har knappast att göra med mediakonsumenternas bristande intresse. Dagens Nyheters kunder skulle nog stanna upp och noggrant läsa en intervju med soldat Wang i Kina eller bilmekaniker Kome i Kongo, mitt bland skildringarna av amerikaner i alla åldrar, färger och samhällsgrupper.

Henrik Brandão Jönsson säger att inget annat land bevakar USA lika hårt som Sverige. Han menar att senaste valet fått mer medial uppmärksamhet än Estonia-katastrofen och Utöya.

Det måste till ett slut på detta överdrivna USA-intresse. Kanske såg vi början i samband med stormen Sandy, då irritationen i mitt twitter-flöde var stor över att svenska medier var så exalterade över skadorna i New Jersey, att man glömde nämna de dussintals offer som samma orkan skördade på redan ödelagda Haiti och Kuba.

Published on 10 november, 2012

Efter Kinas ledarbyte – reform eller inte?

~~Skådespelet~~ Ledarbytet nere i regeringsbyggnaden vid Himmelska fridens torg verkar flyta på utan någon större dramatik utåt.

Avgående president Hu Jintao höll ett 100 minuter långt tal om landets fantastiska utveckling under hans tio år vid makten.

Hu lovade återigen krafttag mot korruptionen. En delegat sade sig gråta fem gånger under talet, och en annan ”klappade händerna tills de domnade av”.

Avgående premiärminister Wen Jiabao sade vidare att man nu skulle jobba hårt för att ”förbättra kommunistpartiets ledarskap, förbättra demokratin, optimera rättsväsendet och få domstolarna att döma med lagen som grund”.

Med andra ord går allt enligt planerna. Ledarna läser upp tal som det filats på i månader.

Inget oförutsägbart händer utåt sett, och de tusentals journalister som på plats bevakar skådespelet till partikongress får nöja sig med återupprepningar av positiv statistik och eget beröm.

Viss diskussion har dock ägt rum efter att den tidigare presidenten Jiang Zemin – nu 86 år gammal – dök upp i Peking och intog en central roll under partikongressen. Han är nämligen en känd antagonist till sittande presidenten Hu Jintao.

Den nu 86-årige Jiang Zemin får hjälp av president Hu Jintao – hans politiska fiende – att ställa sig upp under den pågående partikongressen i Peking

Och efter att Hu Jintaos monotona hundraminuterstal tal inte exakt följde det manus som delades ut i efterhand, satte genast spekulationerna om den bakomliggande orsaken igång. Var det Jiang Zemin som ”vunnit” striden bakom kulisserna och censurerat Hu Jintao?

Som Ruben Evensen tidigare i veckan skrev här på InBeijing, så är det dock omöjligt att veta vad allt detta betyder, eller om reform kommer verklighet efter ledarbytet.

Dock måste man ju kunna spekulera, och det är av stort intresse att läsa då insatta personer så gör. Särskilt om de har motsatta åsikter och argumenterar mot varandra.

Vill därför uppmärksamma på den ”dialog” mellan akademikerna och Kina-experterna Cheng Li och Minxin Pei, som Wall Street Journal publicerar i samband med Kinas partikongress.

Cheng Li tror att reform kommer ske, eftersom kommunistpartiet är tvingade till det om de inte vill förlora makten:

Against this background, it’s not difficult to imagine that the fifth-generation would put emphasis on political reform, not least because there’s a growing consensus that China’s economic problems — particularly the recent slowdown — is a result of the political bottleneck. That makes political reform a must.

Without political reform, China cannot have structural change from an export-led economy to an innovation-driven, domestic consumption-driven economy. That’s because an innovation-led economy needs political openness. And consumption or service-sector development needs stronger rule of law. So without this kind of political development, you will not achieve the level of economic growth China needs.

Finally, there’s also realization of the leadership that, yes, political reform is risky, but they want to be on the right side of history. Otherwise, revolution will be a possibility. No one — no leader — wants to go in that direction. So China’s fifth generation face a tough choice: Either save the party, which means bold political reform and even giving up some of their power and privilege, or they will be out of history.

Minxin Pei å andra sidan är mer skeptisk. Han hoppas också på reformer, men är långt ifrån säker på att dessa kommer äga rum, då vi inte vet något om de nya ledarna, och då dessa heller inte har visat upp någon större reformvilja under tidigare politiska uppdrag:

The necessity for reform does not mean that reform will take place. We’ve seen this not just in China but in many other authoritarian countries, where you see enormous need for the government to take certain action, but for one reason or another, such action does not take place. So I want to have a cautionary note.

Even in the case of China – leaving aside the issue of political reform, which is far more difficult, let’s look at economic reform. For the last 10 years people have been talking about the necessity for rebalancing the economy, dealing with corruption, dealing with inequality, dealing with the strengthening of the state sector at expense of the private sector; but nothing was done. So we have to be cautious.

Wall Street Journal har också gjort en ”del 2” i samma serie, där Cheng Li och Minxin Pei talar om kommunistpartiets uppbyggnad, med olika koalitioner och fraktioner.

Här presenterar Cheng Li sin allmänt vedertagna bild av en uppdelning mellan kommunistpartiets ”elitister” och ”populister”.

Elitister är den grupp som på engelska kallas för ”princelings”. Den består av barn till kända kommunistrevolutionärer, och har alltså fötts in i maktens centrum.

Gruppen sägs ledas av Jiang Zemin, och innehålla politiker som näste president Xi Jinping och den avsatte Bo Xilai.

”Populisterna” å sin sida ska enligt Cheng Li ledas av sittande president Hu Jintao, och bestå av politiker som arbetat sig upp genom ungdomsförbundet, exempelvis sittande premiärminister Wen Jiabao och tillträdande premiärminister Li Keqiang:

Now, I don’t want to go into details with these two coalitions. I think people are quite familiar with the concept of the princelings, who largely make up Jiang Zemin’s camp, versus the Tuanpai, referring to Hu Jintao’s Communist Youth League officials. So you have the Jiang camp and the Hu Jintao camp, and they’re competing against each other. This is the Chinese style of checks and balances.

Some people look at the difficulty of finding consensus between these coalitions and say that it’s ineffective. But if the alternative is a return to the strong man politics of the Mao-era that is certainly no better.

Minxin Pei motsätter sig denna förenklade uppdelning och menar maktkampen är betydligt mer komplicerad än så. Det finns allianser som går in i varandra, lägren är flera och utom kontroll att kartlägga:

Cheng’s analytical framework – “One Party, Two Factions” – is a very interesting idea, but I’m afraid it does not capture fully the complexity of politics at the very top. Factional lines or coalitional lines are more fluid. And I’m sure there are more than two coalitions, if we can use that term.

If you look at the analytical value of what this model tells us, it’s surprisingly little because when you look at somebody like Bo Xilai, who is princeling, and Xi Jinping, who is also princeling, they are so different. They may have the same sociological background, but that background doesn’t tell us much about their policy preferences. I would be in favor of a more complex, if less elegant, model for understanding Chinese politics.

Dessa två intressanta artiklar presenterar två olika synsätt, och ger insikt samt försök till analys huruvida reformer kommer ske eller inte.

Samma slags analyser är omöjliga om man nöjer sig med att åka ner till regeringsbyggnaderna och lyssna på ledarnas väl inövade tal.

Published on 7 november, 2012

Kina positiva till Obama som USA:s president

Få har väl missat att Barack Obama blivit omvald som USA:s president. I Kina har nyheten tagits emot i positiva ordalag.

Utmanaren Mitt Romney har gjort sig föga populär genom löftet att som president genast stämpla Kina som ”valutamanipulatör”, samt upprepade uttalanden om hur Kina ”fuskar” då det gäller tillverkning och handel.

Romney har dessutom här i Kina gjort sig känd som en kapitalist vilken vill öka USA:s militärbudget i en tid av allt större motsättningar mellan världens två största ekonomier.

Från officiellt håll var Kina därmed snabba med att gratulera den omvalda presidenten skriver CNBC:

China, a country Governor Mitt Romney said he would label as a “currency manipulator”, was one of the first to offer its congratulations.

Foreign Ministry spokesperson Hong Lei told reporters that the country’s leaders had already been in contact with President Obama.

”President Hu Jintao and Premier Wen Jiabao sent messages of congratulations to President Obama on his being re-elected president of the United States,” he said.

Också bland allmänheten är Obama den populärare av de två. Wall Street Journal påpekar att Obama under dagen konstant varit det hetaste ämnet på Kinas största mikroblogg Sina Weibo, medan Mitt Romney legat kring en fjärdeplats.

Sedan vinstförklaringen har Obama dragit ifrån på Sina Weibos heta lista, och i skrivande stund har det postats över 24 miljoner inlägg och kommentarer i ämnet. Merparten av dessa hade en positiv klang.

Denna trend kunde ses redan innan valdagen. Som jag skrev för Finansliv i går, så har flera undersökningar visat på den kinesiska befolkningens breda stöd för Obama.

AFP-Ipsos intervjuade redan i september 800 kineser, av vilka 63 procent ville se den sittande presidenten vara kvar i fyra år till.

Även här märktes att yngre, mer välutbildade stadsbor föredrog Obama, medan Romney var populärare bland äldre och i mindre städer.

En del av förklaringen sades vara att många minns hur hårt republikanen Richard Nixon jobbade för att närma sig Kina i början av 1970-talet.

Tidigare i veckan genomförde även Sina Weibo och statliga tidningen Global Times större, men kanske något mer ovetenskapliga undersökningar, via internet.

Av de 2 500 som svarade på mikrobloggen stödde 78 procent presidenten. Global Times undersökning gav 4 500 svar, med 81 procents support för Obama.

Av intresse är också en undersökning från BBC som visar att tillfrågade i 20 av 21 länder, inklusive Kina, ville se Obama omvald. Endast Pakistan hoppades på Romney.

I Japan är skillnaden särskilt tydligt, där hela 86 procent stödde Obama. Anledningen tros vara att Romney ”skadat japanernas nationella stolthet”, genom att säga hur landet är på ekonomisk tillbakagång.

President Obama skakar hand med Kinas avgående dito Hu Jintao

Men allt är inte frid och fröjd. Obamas fyra år vid makten har kantats av motsättningar med Kina, då länderna flera gånger infört strafftullar på varandras varor, och tampats mot varandra i världshandelsorganisationen om bland annat solceller och vindkraft.

Obama har dessutom såväl träffat Dalai Lama som sålt vapen till Taiwan.

Man är i Peking särskilt oroad över USA:s nya militära fokus på Stilla havs-regionen, i en tid som präglas av kinesiska gränsdispyter med amerikanska allierade som Japan, Filippinerna, Taiwan och Sydkorea. I en artikel med rubriken ”Re-elected Obama faces complex relations with China” skriver statliga China Daily:

A newly re-elected President Barack Obama will need to spend some of his political capital on stabilizing the United States’relationship with China even as those ties continue to get more competitive.

That’s the view of leading American experts on China. They say Obama’s challenges over the next four years are likely to include fleshing out the US policy, including militarily, of “rebalancing” toward an expanded Asia-Pacific presence; building a second-term foreign-policy team; and formulating durable trade policies with China.

(…)

Since the administration launched its rebalancing, or “Asia pivot”, strategy this summer, many in China have seen the move as aimed at containing China’s development in the region. However, Beijing has expressed hope that Washington would play a positive role by contributing to Asia-Pacific stability and prosperity.

The Chinese government strongly opposes US involvement in territorial disputes such as those in the South China and East China seas involving China and US allies Japan and the Philippines.

Flera olika undersökningar visar också att Obamas popularitet dalat något även bland den kinesiska allmänheten de senaste fyra åren.

Ett annat bekymmer som den kinesiska ledningen har dragits med är rapporteringen kring valet i USA. Kina genomgår ju också ett ledarbyte denna vecka, vars slutna process är en total motsats till amerikanska valkampanjer och tv-debatter.

Det har uppmärksammats inte minst på internet, där flera användare främst på Sina Weibo undrat varför det inte kan gå till på ett liknande vis då Kina utser ny president.

En användare uttryckte sin förvirring över att kineser bryr sig om det amerikanska ledarbytet mer än det kinesiska, samt att de i detalj hur valet går till i USA, medan man helt saknar kunskap eller insyn om hur det görs i Kina. Inlägget blev snabbt borttaget av censuren.

Kinesisk media har istället försökt fokusera på de negativa aspekterna av valet i USA. Man kallar kampanjandet för ett slöseri med tid och pengar, samt faktumet att vissa väljare fick köa upp till sju timmar för ”en skam”.

Då statliga Global Times postade ovanstående åsikter på Sina Weibo, mottogs de med sedvanlig självironi bland de kinesiska internetanvändarna. ”Vi har väntat i 63 år och vet inte ens hur en röstsedel ser ut. Vem är det egentligen som borde känna skam?”, löd ett av svaren.

En annan mikrobloggare jämförde det amerikanska valet från kinesiskt perspektiv med en porrfilm: ”Du vill göra det själv, men har inte möjlighet, så du får nöja dig med att se på då andra gör det”.

Relaterat: DN, SR, SR, SR, AffVä, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, SR, Arbetet

Published on 5 november, 2012

Veckan som gick: Nyheter från Kina/Asien v. 44

Här kommer det första av InBeijings nyhetssammanställningar som från och med nu kommer ges ut varje måndag morgon svensk tid.

Om du börjar varje vecka med att läsa denna sammanställning, så har du koll på vad som sker i Kina med omnejd.

Innehållet är länkar till viktiga nyheter från Kina/Asien från den gångna veckan, alltså i detta fall vecka 44, 29 okt-4 nov. Sammanställningen är gratis, och den enda i sitt slag på svenska.

För att inte missa kommande upplagor, prenumerera på InBeijing, eller håll ett öga på Twitter och Facebook.

VECKAN SOM GICK: NYHETER FRÅN KINA/ASIEN V. 44

EKONOMI & HANDEL

Macau’s Casino Revenue Reaches Record After Holiday Week – Macao märker minsann inte av någon global ekonomisk kris. Den lilla öns kasinon slog nytt all-time-record i intäkter under oktober månad i år, då många kineser kom dit för att spela under den nationella helgledigheten. Under oktober drog Macaos kasinon enligt Bloomberg in 3,2 miljarder dollar. Macao gick för några år sedan om Las Vegas vad gäller omsättning i spel; ett försprånget som ständigt ökar.

Australia Targets China’s Rich With ‘Millionaire’ Visa – Wall Street Journal uppmärksammar att Australien från och med november i år kommer acceptera särskilda visumansökningar för kineser som investerar drygt 30 miljoner kronor i landets företag, obligationer eller vissa nationella fonder. Australien – med socialt skyddsnät och fristående domstolar – har länge varit ett populärt val för de allt fler kineser som väljer att utvandra. Nu gör Australien alltså sitt bästa för att dra till sig dem med köpkraft.

China sovereign fund takes 10 percent of Heathrow – Förra veckan blev klart att en kinesisk investeringsfond köper 10 procent av de förvaltningsbolag som äger Londons klassiska flygplats Heathrow för en dryg halv miljard kronor. Ägaren till det bolag som tidigare ägde hela Heathrow säger till Reuters att man behöver kapital till nya investeringar.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

U.N. rights boss chides China over Tibet protests – Förhållandena i Tibet verkar bli allt värre, särskilt som minst 60 etniska tibetaner tänt eld på sig själva sedan mars 2011, varav sju stycken bara de två senaste veckorna. Det har fått Navi Pillay, FN:s föreståndare för mänskliga rättigheter, att officiellt be de kinesiska myndigheterna släppa fångar samt tillåta människorättsobservatörer och media i landets tibetanska områden. Kinesiska myndigheter menar att de som tänder eld på sig själva är ”terrorister och kriminella”, skriver Reuters.

China dissident gets eight years for subversion ahead of congress – Att säkerheten ökar inför Kinas kommande ledarbyte blev 27-åriga Cao Haibo varse om då han i veckan dömdes till åtta års fängelse för ”omstörtning av statsmakten”. Kaféägaren och den nyblivna pappan hade kritiserat kommunistpartiet på internet, där han dessutom bildade ”Kinas republikanska parti”. Samma dag som han ”grundade” partiet slog polisen till. Cao Haibos advokat säger till Reuters att domen är på tok för hård. Han menar att Cao inte förstår sig på politik, och aldrig trodde att myndigheterna skulle ta hans parti på allvar.

Second stealth jet puts China on path to top regional power: expert – Kina provflög i onsdags sitt andra jetstridsplan. Modellen heter J-31, och ska vara såväl lättare som enklare att manövrera än föregångaren J-20. Enligt experter ger detta Kina ett militärt försprång jämfört med andra länder i regionen, även om man fortfarande är något bakom USA och Ryssland. J-31 är visserligen byggt i Kina, men Reuters påpekar att planet i stort är baserat på utländsk teknik.

China Presents a Four-Point Proposal for Resolving the Civil War in Syria – Kina har anklagats för att tillsammans med Ryssland förlama FN:s säkerhetsråd medan konflikten i Syrien skördar allt fler liv. NY Times rapporterar dock i veckan att Kina lagt fram en plan för eldupphör i det sargade landet. Även om planen inte är särskilt detaljerad, så sägs den visa på ett växande internationellt motstånd mot diktatorn Bashar Al-asad.

Railway loses judiciary as its courts are transferred – Det kinesiska järnvägsministeriet, en av världens största arbetsgivare, kommer nu förlora sina egna domstolar, skriver statliga tidningen Global Times. Järnvägsministeriet har plågats av korruption, då det tidigare såväl bevakat som rådgivit sig självt. Helt fritt från någon utomstående insyn ska dess tidigare chef ensam ha tagit mot mutor på upp emot en miljard kronor. Samtidigt fick en man som 2007 blev påkörd av ett tåg bara 400 kronor i skadestånd, samtidigt som många offer från dödsolyckan i Wenzhou i somras blivit utan kompensation. Järnvägsministeriets 3 700 anställda jurister ska nu flyttas över till landets allmänna domstolar.

Grabs for Power Behind Plan to Shrink Elite Circle – NY Times analyserar möjligheten och betydelsen av att antalet platser i politbyråns ständiga utskott – Kinas högsta politiska organ – kanske reduceras från nio till sju under det kommande ledarbytet. Politbyråns ständiga utskott fattar alla Kinas viktiga beslut genom konsensus, och att bara ha sju medlemmar skulle underlätta processen att komma överens. Organet hade elva medlemmar då Kulturrevolutionen startade 1966, men bara fem då Deng Xiaoping senare tog makten.

INTERNET & MEDIA

China struggles for solution to growing NIMBY movement – Reuters skriver om Kinas växande ”Not In My Backyard”-rörelse, där medborgare ger sig ut på gatan för att protestera mot miljöfarliga projekt i sin närhet. Senast förra veckan stoppades en utbyggnad av en kemisk fabrik i staden Ningbo. Innan dess har liknande händelser ägt rum i städer som Xiamen, Dalian och Shifang. Hur ska Kinas myndigheter bemöta denna rörelse, som ofta organiserar sig via sociala medier? Och vad händer med projekten då uppmärksamheten lägger sig?

China’s Twitter-like Weibo poses danger, opportunity for new leaders – Mikrobloggen Sina Weibo har på tre år gått från att vara helt ny till att bli en plattform för över 300 miljoner användare, som ofta diskuterar politik och korruption. Reuters sammanfattar hur Sina Weibo är såväl ett hot som en möjlighet för Kinas nya ledare. Inlägg om korrupta lokala politiker eller lokala orättvisor får stå kvar. Men ger man sig på högre ledare, kommunistpartiets maktmonopol, eller känsliga utrikespolitiska frågor som Tibet och Taiwan så kan det gå illa.

China: Journalists Dragged Away From Protest – Sky News har text och video om hur deras personal misshandlades av civilklädd polis under förra veckans protester i sydkinesiska staden Ningbo. De blev slagna, sparked och hotade med arrest innan de tvingades in i en taxi. Kinesiska demonstranter tog kort på det hela som sedan cirkulerade på mikrobloggen Sina Weibo.

Coming to America – Lång och intressant artikel från Foreign Policy om hur Kinas statliga tv-nätverk CCTV startade att sända i USA med löften om objektiva nyheter och att inte vara kommunistpartiets språkrör. Hur har det gått? Inget vidare, då man har ignorerat två av de största kinesiska nyhetshändelserna i år, historierna kring korrupta politikern Bo Xilai och människorättsadvokaten Chen Guangcheng.

ENERGI & MILJÖ

Plans for Ningbo petrochemical plant likely to proceed once protests die down – En av veckans mest uppmärksammade händelser i Kina är hur protester i miljonstaden Ningbo fick de lokala myndigheterna där att ställa in planerna på en utbyggnad av en kemisk fabrik. Demonstranterna organiserade sig med hjälp av sociala medier, och stod emot våld från polisen. Shanghaiist menar dock att det är fullt möjligt att den kemiska fabriken kommer byggas ändå när uppmärksamheten lägger sig.

Japan’s nuclear phaseout: Is it all smoke and mirrors? – The Japan Times tittar närmare på hur premiräminister Yosihiko Noda har följt upp det löfte han gav 14 september i år om att Japan skulle avveckla kärnkraften till 2040. Man frågar sig även om målet realistisk, och påpekar hur landets två största dagstidningar motsätter sig planen.

SAMHÄLLE, KULTUR OCH HÄLSA

Wary of Future, Professionals Leave China in Record Numbers – NY Times talar med några av den växande skara välutbildade kineser som väljer att lämna landet varje år. Vanliga anledningar är oro om religion och mänskliga rättigheter, samt ilska över politik och avsaknaden av socialt skyddsnät. Antalet emigrerande kineser överstiger nu en halv miljon varje år. Utvandringen har blivit så omfattande att fastighetsmäklare i New York nu lär sig prata kinesiska.

China Accelerates Plan to Phase Out Prisoner Organ Harvesting – Kina kommer nästa år att upprätta ett nationellt register för de som är beredda att donera sina organ efter bortgång. Detta för att behovet av organtransplantationer ökar stadigt, samtidigt som Kina har beslutat sig för att överge det hårt kritiserade systemet med att ta organ från avrättade fångar. Artikel från Wall Street Journal, som också påpekar att antalet avrättningar i Kina sjunkit från nästan 16 000 år 2000, till cirka 4 000 i dag.

600 million middle-class Chinese by 2020: think tank – En statlig kinesisk tankesmedja menar att landets medelklass kommer utgöras av minst 600 miljoner kineser senast år 2020. Dess ordförande säger enligt China Daily att Kinas ekonomi kommer växa 7-8 procent fram till år 2020, och att den inhemska konsumtionen kommer dubblas redan fram till 2016. Tankesmedjan påpekar att 51,3 procent av Kinas befolkning nu lever i städer.

China Diabetes Triples Creating $3.2 Billion Drug Market – Utbredningen av diabetes har i Kina trefaldigats det senaste årtiondet. Landets minst 90 miljoner diabetiker utgör en enorm marknad för insulintillverkare, av vilka den största är Novo Nordisk och kommer från Danmark. Företaget talar med Bloomberg om möjligheter och utmaningar på den komplicerade kinesiska hälsovårdsmarknaden.

The Need for Mental Health Services in China is Great – Kina antog nyligen en lag som från och med maj 2013 ska förbättra landets mentalsjukvård och framför allt patienternas rättigheter. Mentala sjukdomar har länge setts på med skepsis i Kina, och ”botades” under Kulturrevolutionen genom att läsa Maos lilla röda. Denna inställning har levt kvar och lett till att Kina har en av världens lägsta antal psykologer och mentalsjukvårdare per capita, samtidigt som man också har ett av de största behoven. Efter år av politiska kampanjer och samhällsförvandlingar lider upp emot 173 miljoner vuxna kineser av mentala problem, skriver Asia Healthcare Blog.

China moves toward registering citizens’ fingerprints – Kinas polis planerar lansera ett nationellt register med fingeravtryck till 2013. En anledning ska vara att försvåra förfalskning av id-handlingar. Enligt statliga Folkets Dagblad har budgivningen bland tillverkare av scanners börjat.

Published on 1 november, 2012

Förbud mot att öppna rutorna i Pekings taxibilar

Nästa vecka inleds det veckolånga sammanträde under vilket Kinas högsta ledarskap ska bytas ut. Men redan nu har säkerhetsmanin börjat här i Peking.

I dag rapporteras hur huvudstadens taxiförare från centralt håll fått instruktioner om att upprätthålla ett ”ickespridning-krav”.

Förarna har nu som uppgift att noggrant kontrollera så ingen kund lämnar ”reaktionärt material eller meddelanden” inne i eller utanpå taxin.

Vidare ska bilens dörrar och rutor hållas stängda under färden av bilens centrallås. Syftet är att omöjliggöra för passagerarna att lämna ut material från fönstret eller flyga ut några ballonger med politiska budskap.

Dessutom beordras förarna att vara uppmärksamma på ”alla sorters bollar”, och passagerare som kan tänkas vilja ”sprida reaktionära budskap med pingisbollar”.

Till sist påminner informationsbladet om att alla bilar bör ta omvägar kring ”politiskt viktiga områden”, och att belöning utlovas om man avslöjar hot mot den allmänna säkerheten.

Andra åtgärder som på senare tid vidtagits för att garantera säkerheten kring sammanträdet är förbud mot inköp av köksknivar, samt säljstopp av fjärrstyrda leksaksplan.

Statlig media gör gällande att inte mindre än 1,4 miljoner volontärer mobiliserats för att hålla ordning i samband med ledarbytet.

Published on 30 oktober, 2012

Wen Jiabao hyr advokater för att granska NY Times

Jag skrev förra veckan om hur NY Times webbsida blivit blockerad här i Kina, sedan tidningen publicerat en artikel som avslöjar hur premiärminister Wen Jiabaos närmaste familj tillförskansat sig tillgångar på upp emot 20 miljarder kronor.

Wen Jiabao påpekar ofta att han kommer från en fattig familj och motsätter sig korruption. Trots detta har familjen berikat sig sedan slutet av 1980-talet, då premiärministern började stiga i den politiska hierarkin.

Avslöjandet kommer i ett känsligt läge för Kinas kommunistparti, som ju genomför ett ledarbyte i början av november. Reaktionerna mot NY Times blev därför som väntat starka och fördömande.

Utrikesministeriets talesman Hong Lei menade vid en presskonferens inför utländska reportrar att artikeln har skrivits med dolda motiv:

There are always some voices in the world who do not want to see China develop and become strong. They try every means to smear China and the Chinese leaders and create instability in China. Their scheme is doomed to failure.

The Communist party of China and the government and people will eliminate any disruptions and firmly follow the path of socialism with Chinese characteristics.

Vidare bekräftade Hong Lei att att Wen Jiabaos familj hyrt in advokater för att se över NY Times artikel.

Två advokater gjorde i söndags ett officiellt uttalande om att familjen Wens påstådda förmögenhet ”inte existerar”.

Vilka åtgärder advokaterna kan ta emot tidningen är oklart.

NY Times kinesiska hemsida ”is no more” i Kina

Kinesisk statlig media har inte nämnt NY Times rapport. Folkets dagblad publicerade dock under måndagen en artikel på sin webbsida som menade att NY Times de senaste åren varit skandalomsusad och ”inte längre är värd något förtroende”.

NY Times engelska och kinesiska sida är fortfarande blockerade. Sökningar på ”NY Times” eller relaterade nyckelord besvaras vid Kina mikrobloggar med ett felmeddelande.

The Guardian påpekar att politisk makt och rikedom går hand i hand i Kina, där de 70 högsta medlemmarna av Kinas lagstiftande organ är goda för i snitt 8 miljarder kronor.

Published on 26 oktober, 2012

NY Times avslöjar premiärminister som korrupt, blockas på Kinas internet

Wen Jiabao är i Kina känd som ”folkets premiärminister”, då han ofta värnar om de som har det svårt, bland annat genom att besöka olycksplatser efter jordbävningar och tågkrascher.

Han framställer gärna även sig själv som en moralens högfader i ständig kamp mot korruption.

”Ledare på alla nivåer måste leda genom exempel i kampen mot korruption”, sade Wen i ett uppmärksammat tal 2007 inför sin andra period som premiärminister.

Han riktade sig främst mot högre politiker: ”De måste se till så att deras familj, vänner och nära kollegor inte utnyttjar myndigheternas inflytande”.

Därför är NY Times långa artikel om familjen Wens rikedomar som publicerades i dag extra intressant.

Wen Jiabao har nämligen flera gånger talat om sin uppväxt i norra Kina som ”extremt fattig”, med en lärare till mot och grisuppfödare till far.

Men sedan Wen började röra sig mot den politiska toppen har familj och vänners finansiella situation ändrats drastiskt.

Premiärministerns mor, nu en 90 år gammal änka, hade enligt NY Times tillgångar värda minst en miljard kronor för fem år sedan.

Denna miljard kommer från en enda investering gjord i hennes namn i ett kinesiskt finansbolag.

Wen Jiabaos fru är okänd för de flesta kineser. Men bland Kinas elit är hon känd som ”diamantdrottningen”, men syfte på hennes förkärlek till ädelstenar.

Och sedan maken blev toppolitiker har hennes affärer fått en rejäl skjuts, menar NY Times. Hon kontrollerar nämligen den statliga instans som utfärdar certifikat i Kinas hårt reglerade handel med diamanter.

I denna position har hon blivit kontaktperson för många som vill sälja ädelstenar i Kina. Det har också gett henne investeringsmöjligheter, och hon ska också ha använt den statliga institutionens pengar för affärsprojekt tillsammans med släkt och vänner.

Då hon 2007 på en mässa i Peking köpte ett par örhängen för 1,5 miljon kronor, censurerades händelsen i kinesisk media och på internet.

Wen Jiabao är känd som folkets okorrupta premiärminister

Parets son, utbildad ingenjör i USA och Kanada, är för många känd genom sitt västerländska namn Winston Wen.

Enligt NY Times har hans affärer utmärkt sig som lukrativa och aggressiva även mätt med kinesiska toppolitikers måttstock.

Genom kontakter har han startat och sålt teknikfirmor till rika affärsmän, samt skaffat ett stort inflytande och ägande i statliga giganter som China Mobile och Union Mobile Pay.

2005 startade han investeringsfonden New Horizon Capital som nu förvaltar över 20 miljarder kronor. En del affärer har varit av misstänksam art, som när fonden tjänade över 300 miljoner på att köpa en andel av ett kinesiskt läkemedelsföretag just innan detta börsnoterades.

Också Wen Jiabaos lillebror sägs ha tillgångar på upp emot 1,5 miljarder kronor. Hans affärsverksamhet med återvinning och behandling av avloppsvatten har fått statliga subventioner och kontrakt på över 200 miljoner kronor.

Enligt NY Times utredning har Wen Jiabaos vänner och familj nu tillgångar på närmare 20 miljarder kronor, av vilka 80 procent tillhör nära familj som mor, fru, bror, son, svärdotter, fruns syskon och svärdotterns föräldrar.

Efter att NY Times publicerade artikeln blockerades genast deras internetsida här i Kina.

Samma mönster kunde ses tidigare i år, då Bloomberg skrev en lång artikel om tvivelaktig förmögenhet och tillgångar i Kinas nästa president Xi Jinpings familj.

Jag uppmärksammade fallet på InBeijing, samt faktumet att även Bloomberg då genast blockerades på Kinas internet, och är än i dag censurerat här.

NY Times tillägger dock att det är oklart hur mycket Wen Jiabao vet om eller samtycker med sin familjs rikedomar.

Enligt Wikileaks-dokument som släpptes 2010 är premiärministern väl medveten om vad som pågår.

Samtidigt som han inte gillar det, så har han varken möjlighet eller vilja att göra något åt sin familjs berikande, enligt dokumenten.

Published on 22 oktober, 2012

Publicerat: Europas arbetslösa drar österut

I senaste numret av Arbetet (tidigare LO-tidningen) finns en artikel av mig vilken skildrar en spansk arkitekt som jobbar i Peking.

Det är nämligen inte bara i norra Europa som sydeuropéer söker jobb då hemmamarknaden sviker. Många tar sig bokstavligen talat till andra sidan jorden för att arbeta.

Detta gäller särskilt en yrkesgrupp som arkitekter, då Kinas byggboom innebär enorma möjligheter att designa påkostade och utmanande projekt.

Som ni kan se i artikeln så innebär flytten från Europa till Kina dock att man tvingas ge upp förmåner som kollektivavtal och lagstadgad betald semester, som tagit ett sekels facklig kamp att upprätta.

Men hur mycket betyder egentligen dessa, då det inte finns några arbeten till att börja med?

Läs artikeln här nedan, eller i fullskärm via Scribd.

Visa det här dokumentet på Scribd

Published on 20 oktober, 2012

Publicerat: Hutonghotell i Peking

Vana läsare av InBeijing vet säkert att jag en förkärlek till Pekings hutonger; den unika och snabbt försvinnande bostadsform med historia från Djinghis Khans dagar på 1200-talet.

Har tidigare lagt upp foton och filmer från hutongerna på InBeijing, och skriver mycket om ämnet i min bok som kommer ut nästa år.

Försöker också sprida medvetenheten om hutongernas skönhet bland svenskar genom tidningar och magasin, som exempelvis med ett uppslag om hutong-hotell i det senaste numret av RES.

Hutongerna har ju fått lite av en renässans på senare år, och många har gjorts om till barer, restauranger och hotell.

I reportaget finns tips om fem stycken hutong-hotell i Peking, som ger möjligheten att under Kina-resan uppleva kultur och historia som inte fås vid karaktärslösa våningshus till lyxhotell.

Denna gång är det inte jag som fotat, utan bilderna kommer istället från NY Times videojournalist Jonah Kessel, tillika min vän och granne.

Läs artikeln här nedan, eller i fullskärm via Scribd.

Visa det här dokumentet på Scribd

Published on 18 oktober, 2012

Publicerat: Nya ledare, ny ekonomi i Kina

I senaste numret av Aktiespararen finns ett långt reportage av mig, som handlar om hur Kinas ledarbyte kan komma att påverka landets ekonomi.

Som jag skrivit tidigare så har den nya generationen ledare ett annorlunda tankesätt än den sittande administrationen, då många av dem fått sin ungdom förstörd av Kulturrevolutionen, och föredrar ofta västerländska influenser framför sovjetryska.

Rent ekonomiskt så vet de nya ledarna också om att Kina måste ta steget från statliga investeringar i byggsektorn, till att öka den inhemska konsumtionen.

Varför, och hur detta ska ske, kan ni läsa i den infogade artikeln här nedan, som också finns i fullskärm via Scribd.

Missa inte heller min långa artikelserie i tre delar om Kinas ledarbyte, för tidningen Finansliv.

Visa det här dokumentet på Scribd

Published on 16 oktober, 2012

Min artikelserie om Kinas ledarbyte

Som ni säkert vet, så kommer Kina byta ut stora delar av sitt politiska ledarskap den 8 november i år.

Då hålls kommunistpartiets 18:e partikongress, där sju av nio medlemmar av politbyråns stående utskott – Kinas högsta politiska instans – kommer dra sig tillbaka.

President Hu Jintao och premiärminister Wen Jiabao kommer med största sannolikhet ersättas av Xi Jinping och Li Keqiang.

Som läsare kanske ni märkt att jag hittills skrivit relativt lite om denna moderna Kinas största politiska händelse som bara äger rum vart tionde år.

Anledningen är att jag gjort en artikelserie om detta ledarbyte på min blogg för tidningen Finansliv.

I går skrev jag klart den tredje och sista delen i denna serie, som kan läsas gratis på Finansliv.

Del 1 handlar om hur den gamla administrationen under Hu Jintao och Wen Jiabao styrt Kina de senaste tio åren, och vilket arv de lämnat efter sig:

För att sammanfatta Kinas ledarskap de senaste tio åren, används ofta termer som ”enkla vägen ut”, och skjuta problemen framför sig. Till ovanstående lista kan man också lägga till hårdnad censur, uteblivna lagreformer, dåliga banklån, allvarliga miljöföroreningar, en bostadsbubbla och stagnerande utrikespolitiska relationer.

Så trots att de tio senaste årens tillväxt har varit stabil (dock något sjunkande: 9,1 procent i fjol och en prognos på under 8 procent i år, jämfört med en snittillväxt på över 10 procent 2002-10) så är utländska bedömare överens om att Hu och Wen skapat problem, snarare än att lösa dem.

I del 2 beskrivs de nya ledarna, samt vilka förväntningar som ställs på dessa i media och på Kinas gator:

Överlag har den nya generationens ledare mer förståelse och kontakt med västvärlden. Xi Jinping är en humoristisk minglare som skämtar obekymrat på engelska, och har satt sin dotter att plugga vid Harvard.

Det kan jämföras med sittande presidenten Hu Jintao, som gillar rysk kultur och inte gett en enda intervju sedan 2007. Liksom många andra av fjärde generationens politiker, beundrar Hu rysk kultur, och är uppväxt med Sovjetunionen som förebild.

Del 3 tar upp vilka utmaningar de nya ledarna står inför, och framför allt vilka förändringar som är realistiskt att förvänta sig efter ledarbytet:

Rent generellt kan man dock urskönja en konservativ och en mer liberal fraktion inom Kinas politiska elit.

Den förstnämnda prioriterar ren BNP-tillväxt, gärna i de redan välutvecklade kustområdena, och ger inte kritiker något utrymme i media eller på gatorna. Den sistnämnda är mer bekymrad över miljö, klasskillnader och säger sig jobba för ett ”harmoniskt” samhälle.

Artikelserien har fokus på ekonomi och politik. De tre inläggen är relativt långa, men ger en bra bakgrund och bild över vad man kan förvänta sig inför Kinas kommande ledarbyte.

InBeijing kommer givetvis fortsätta skriva om förväntningar inför, och resultat efter, den 18:e partikongressen.

Published on 11 oktober, 2012

Angående Mo Yan och Nobelpriset

Visst var det väl många som undrade ”vem?”, då det blev klart att kinesiska Mo Yan tilldelats årets Nobelpris i litteratur.

Och jag ska inte låtsas vara märkvärdigare än någon annan: Jag hade inte hört talas om Mo Yan för bara några veckor sedan, och än mindre läst någon av hans böcker.

Därför tänker jag inte ge mig in på att försöka recensera hans litteratur, utan istället skriva något om utnämningen som sådan.

I kinesisk media stoltseras det nu nämligen med att man har fått sin ”första nobelpristagare” någonsin.

Det stämmer givetvis inte, eftersom människorättsaktivisten Liu Xiaobo (刘晓波) vann Nobels fredspris 2010.

Även Dalai Lama var – trots ett liv i exil i Indien – tekniskt sett kinesisk medborgare då han fick samma utmärkelse 1989.

Dessutom har en annan kinesisk författare redan fått Nobelpriset i litteratur. Han heter Gao Xingjian (高行建) och tilldelades litteraturpriset år 2000.

Då hade dock Gao sedan tre år varit medborgare i Frankrike; det land där han sedan 1987 levt i exil för att hans verk ogillades av kinesiska myndigheter.

Redan under Kulturrevolutionen brände Gao en hel trave med manuskript, av rädsla för fängelse, misshandel eller värre.

Då han sedan skrev om Massakern vid himmelska fridens torg 1989, förbjöds alla hans tidigare och framtida verk i Kina. Självklart vet heller inga kineser om att Gao vunnit Nobelpriset.

Mo Yan – rätt man med rätt relationer

Annat är det med Mo Yan, som är medlem i Kinas kommunistparti, och vice ordförande i statliga Chinese Writers’ Association. I en intervju med Time 2010 beskrev han censur som något positivt.

”Det finns vissa riktlinjer för att skriva i varje land”, sade han då till Time, och menade att detta gör författaryrket mer utmanande och estetiskt.

Mo Yans goda relationer till myndigheterna har dock inte ens räddat honom från Kinas hårda censur. Flera av hans verk är förbjudna i Kina, bland annat ”Big Breasts and Wide Hips”, då den anses framställa nationalistpartiet Kuomintang i alldeles för god dagar jämfört med kommunisterna under det inbördeskrig som rasade i Kina fram till 1949.

Shanghaiist påpekar att Mo Yans foglighet inför kommunistpartiet ofta drar till sig kritik från kinesiska demokratikämpar och dissidentförfattare:

An especially sore point among dissidents was Mo’s involvement in a book released to mark the 70th-anniversary of Mao Zedong’s notorious “Speech at Yan’an Forum on Art and Literature”. Mo was one of a 100 writers and artists who hand-copied paragraphs from the speech, which said that writers who failed to integrate their work into the Communist revolution would be punished.

Ett annat lågvattensmärke nåddes då China Writers’ Association valde att hålla helt tyst om Liu Xiaobos nobelpris eller faktumet att denne satt och fortfarande sitter i fängelse på mycket tveksamma grunder.

Mo Yan har också själv vuxit upp under mycket tuffa förhållanden; under Kulturrevolutionen fick han snällt hoppa av grundskolan för att istället valla boskap, och äta bark eller gräs för att överleva.

Han gick sedan med i kinesiska armén, och fick möjligheten att plugga litteratur vid Folkets befrielsearmés högskola 1984. Det är i diktaturens militär som Mo Yan har lärt sig, och senare lärt ut, litteratur.

Och egentligen heter årets prisvinnare inte Mo Yan, utan Guan Moye, en pseudonym som på kinesiska betyder ”prata inte”, som han själv valde som en påminnelse att inte vara för frispråkig då han höll tal och föreläsningar i Kina.

Mo Yans foglighet gör att Shanghaiist frågar sig om han verkligen är värd ett Nobelpris i litteratur.

Samma anledning får också den kände regimkritiska konstnären Ai Weiwei att efter Mo Yans utmärkelse kalla Nobelpriset för ”en skymf mot mänskligheten”.

Själv säger jag ”Grattis!” – Mo Yan har utan tvivel litterära kvalitéer, och det kan inte kan vara lätt att leva och verka som författare i Kina.

Utmärkelsen hade dock känts långt bättre och mer rättvis om Liu Xiaobo och Gao Xingjian hade kunnat få samma bemötande i Kinas medier och samhälle.

Time belyser skillnaden:

When Liu’s 2010 prize was announced international news channels in China went dead, his wife Liu Xia was placed under a tight form of house arrest from which she has yet to emerge, and China’s relations with Norway, which hosts the Peace Prize, fell into a length deep freeze. But the news of Mo Yan’s prize was immediately acclaimed. The official Xinhua News Service plastered a banner headline announcing the Nobel across its web page, and Mo Yan quickly became the hottest topic on Sina Weibo, the Chinese microblog service. State-run broadcaster CCTV relayed the news during its widely viewed 7 p.m. broadcast minutes after the Swedish Nobel Committee made the announcement in Stockholm. The CCTV announcer called Mo Yan “the first writer of Chinese citizenship to win the Nobel Literature Prize.”

Relaterat: DN, DN, DN, SVT, SVT, AB, DN, SvD, DN, DN, DN, SR, SvD, SVT, SVT, SvD, SVT, SVT, SvD, DN

Published on 10 oktober, 2012

Kinesiska telekombolag förbjuds i USA

Under måndagen kom en uppmärksammad rapport från den amerikanska kongressen, som menade att de kinesiska telekombolagen Huawei och ZTE har nära band till Kinas myndigheter, och att deras verksamhet i USA underlättar för kinesiskt spioneri.

De båda företagen anses därför utgöra ett hot mot USA:s säkerhet. Amerikanska företag avråds att göra affärer med telekombolagen, och House of Intelligence vill att staten att stoppar alla förvärv och fusioner som Huawei och ZTE har på gång i USA.

House of Intelligences ordförande sade i samband med rapporten:

Huawei and ZTE seek to expand in the United States, but as a result of our investigation, we do not have the confidence that these two companies with their ties to the Chinese government can be trusted with infrastructure of such critical importance

Enligt Bloomberg fanns det i rapporten flera exempel på hur Huawei ägnat sig åt mutor, illegal invåndring och korruption.

De två kinesiska företagen förnekar anklagelser om att deras utrustning skulle användas för spioneri, och kallar kongressens rapport med följande avrådningar för ”politiskt motiverade”.

I en tid av misstro, protektionism och mindre handelskrig är frågan känslig, och Kinas myndigheter reagerade kraftigt över rapporten, och menar att den hotar försämra relationen länderna emellan.

En talesman för Kinas utrikesministerium uttryckte under måndagen sitt hopp om att ”amerikanska kongressen kan ge upp fördomar, respektera fakta och arbeta för att främja de ekonomiska samarbetet mellan Kina och USA, snarare än att göra motsatsen”.

Huaweis logo

Rapporten kommer också bara ett par veckor efter att USA:s president Barrack Obama stoppat en kinesisk vindkraftsanläggning på amerikansk mark.

Irritationen är förvisso ömsesidig, då amerikanska myndigheter ofta klagar över de tuffa villkor som utländska företag möter i Kina, samt kinesisk brist på respekt för immaterialrätt och patent.

Men liksom med vindkraften, så kan man anta att det bakom rapporten även ligger en rädsla för att de snabbt expanderade kinesiska telekombolagen ska ta marknadsandelar från amerikanska konkurrenter.

I januari 2011 skrev jag här på InBeijing om hur just Huawei och ZTE expanderar snabbt i Europa, och till och med tar marknadsandelar från Ericsson i utbyggnaden av 4G-nätet i Norge.

Jag uppmärksammade samtidigt att belgiska telekombolaget Option – tillsammans med en rad fackföreningar – anmälde Huawei och ZTE till Europadomstolen, för att de på ”ett orättvist sätt” gynnats av lån och subventioner från Kinas myndigheter.

Fackföreningarna framhöll att kinesiska företag inom telekominfrastruktur ökat sin sammantagna marknadsandel i Europa, Mellanöstern och Afrika från 12 procent (2008) till 31 procent (2010).

Ett konkurrenskraftigt bud från Huawei att installera ett mobilnät i Londons tunnelbana innan Olympiska gick också om intet, även då uppgav engelsmännen ”nationell säkerhet” som skäl att välja en annan leverantör.

Under sommaren fick Huawei av samma anledning heller inte vara med och lägga bud på en bredbandsutbyggnad värd över 200 miljarder kronor i Australien.

Relaterat: SR, SvD, Affärsvärlden,CS

Published on 8 oktober, 2012

Publicerat: Mitt besök vid Volvos fabrik i Chengdu

I somras var jag på uppdrag av Ny Teknik och besökte Volvos nya fabrik i centralkinesiska jättestaden Chengdu. Det flera sidor långa reportaget publicerades den 12 september, i Ny Tekniks bilaga Automation.

Ny Teknik har som policy att inte skicka runt några PDF via mail, varför jag här nedan istället postar några egna bilder och texten, som publicerades på Ny Tekniks hemsida 25 september.

Läs också gärna ett blogginlägg som jag skrev för tidningen Finansliv från hotellrummet i Chengdu, just efter besöket vid Volvos fabrik.

Arbetare svetsar vid bygget av Volvos nya fabrik

VOLVO BYGGER FÖR NYA HEMMAMARKNADEN

Nästa höst står Volvos första Kina-fabrik klar. Produktionen kommer att skilja sig mycket från anläggningarna i Torslanda och Gent. Ny Teknik är på plats i staden Chengdu ett drygt år innan produktionen startar.

Det är blött på golven vid fabriken i Chengdus utkanter. Alla tak är ännu inte på plats, och arbetet har försvårats något av att det regnat oavbrutet i nästan en vecka.

Fabriken ser väldigt liten ut, vilket också är meningen att den ska vara.

– Målet har varit att bygga en så kompakt fabrik som möjligt, samtidigt som vi har gjort den flexibel och förberedd för kommande modeller, säger Göran ”Frasse” Kollback, ansvarig för karossfabriken.

Karossfabriken ligger vägg i vägg med pressverket, sedan följer en målningsverkstad och slutmonteringen. Den kompakta designen gör att bilen kan forslas ur hand i mun under hela produktionen, vilket är viktigt för att underlätta logistiken och flödet i den minimerade fabriken.

– Tillverkningsprocessen ska bli mer komplett här än i Europa. Hela bilen kommer sättas ihop på plats i fabriken, säger Göran Kollback.

Göran ”Frasse” Kollback vid Volvos anläggning i Chengdu

I fabrikens olika delar kan man se arbetare stå och prata, spela kort eller ta en tupplur. Och på det närliggande kontoret berättar John-Erik Hermansson, som är general manager för fabriken i Chengdu, att detta är en anledning till att det går så pass fort att bygga fabriken.

– Tack vare låga löner kan vi ha många anställda som står och väntar på att grejerna ska komma till fabriken. I samma sekund som materialet anländer påbörjas arbetet.

John-Erik Hermansson påpekar också att de lokala myndigheterna varit väldigt tillmötesgående, och menar att det hade tagit dubbelt så långt tid att bygga samma fabrik i Europa.

– Det handlar om subventioner av el och mark, och snabba beslut utan krångel. Något sådant existerar inte i Europa.

John-Erik Hermansson anser att det pågår en tävling mellan lokala myndigheter i Kina om att locka till sig utländska företag. Chengdu verkar ha lyckats med just bilindustrin, för i närheten av Volvos nya fabrik har också Toyota och Volkswagen anläggningar.

Den billiga arbetskraften innebär också att antalet robotar i Chengdu blir väldigt få; här kommer att finnas 42 robotar, jämfört med 850 i Torslanda. Och då ska kapaciteten i Chengdu ändå bli 120 000 fordon om året, mer än hälften av Torslandas. Det innebär att det används mindre än en tiondel så många robotar per producerad bil här.

– Mycket kan göras så billigt manuellt, att det inte blir lönsamt att investera i maskiner. Vi kommer dock behöva anställa ungefär dubbelt så många arbetare här, jämfört med en liknande fabrik i Europa, säger John-Erik Hermansson.

Arbetare tar sig en powernap på golvet i vad som ska bli Volvos nya fabrik

Bland annat kommer en semiautomatisk lösning för gifte mellan chassi och kaross att användas i slutmonteringen. I Europa sker detta helt automatiskt, utan någon handpåläggning. Men här står montörer och kontrollerar att karossen sänks ner rätt över motorpaketet och att allt sitter ihop som det ska, för att sedan skicka vidare bilen till nästa ställe där alla skruvar dras i manuellt.

Det manuella arbetet kan ses ända in i målningsverkstaden. I Torslanda sker i princip all målning med hjälp av robotar. Men inte här.

– All exteriör målning ska ske med hjälp av robotar, men invändigt kommer primer (grundfärgen) och baslack målas manuellt. Invändigt kommer faktiskt all målning att göras manuellt, förutom klarlacken, som ju kräver en robot, säger Christer Wikström, som sköter installationen av all produktionsutrustning i Chengdu.

Att fabriken är mer kompakt ses också tydligt på insidan. Här ska bara fem banor finnas – plus en inspektionsbana där ingenting byggs – jämfört med Torslandas 15 banor. Två banor vardera finns i pressverket och karossfabriken, där mainline är U-formad. Själva monteringsfabriken är formad som ett T, vilket får fördelen att hela banan, som där följer väggen, har access inåt från ytterväggen, där delarna lastas av och forslas in.

– Vi kommer att ha en i stort sett truckfri fabrik, där de få transporter av delar som behövs sköts av elektriska dragare med släp, säger Christer Wikström.

Man kommer i stället att försöka ha så mycket direktleveranser som möjligt, och köra in delarna direkt dit där de ska monteras. Truckar förekommer främst vid logistikcentret eller där motorn ska sättas in.

– Vi tar med oss lärdomarna från våra två fabriker i Europa, för att kunna göra en bra layout redan från början. Förbättra logistikflödet, underlätta införseln av material, lappa och laga, säger John-Erik Hermansson.

John-Erik Hermansson har sitt kontor i nya ägaren Geelys lokaler, just bredvid Volvos nya fabrik.

Något helt nytt för Volvo blir den skalbara plattformen, som i framtiden ska kunna användas för alla Volvos modeller.

– Vi vill givetvis minimera antalet plattformar. Tidigare hade vi tre stycken att jobba med i Europa, men efter att vi brutit med Ford så utvecklar vi nu vår egen plattform, säger Christer Wikström.

Det är plattformen som även kommer användas i framtida kinesiska Volvo-fabriker.

Ett bekymmer med fabrikens läge är dock den långa frakttiden. Från Europa – via hamnen i Shanghai 160 mil bort – tar det 80 dagar att skeppa delar till centralkinesiska Chengdu. Det kan bli kostsamt, särskilt som man till en början kommer behöva importera över hälften av delarna.

– Vi kommer jobba med lokaliseringsgraden, och har en målsättning att nå 80–85 procent. Det är fullt möjligt, eftersom Volkswagen här bredvid ligger på 85–90 procent, säger Christer Wikström.

Redan i dag kan man tillverka stötfångare, innertak och inre paneler lokalt. Men det kommer bli svårare med vissa karossdelar, växellådor och motorer. Fabriken började byggas våren 2011, och planen är att börja producera under hösten 2013. Första modellen blir en S60, som ska modifieras för den kinesiska marknaden, och till en början kommer den att produceras i en takt av ungefär 30 000–40 000 om året.

– Just nu utreder vi vilken som blir vår nästa bil i Kina, det kommer nya bud varje dag. Men vi kan räkna med att det dröjer två år tills ytterligare en modell börjar byggas här, säger Christer Wikström.

Det mesta har gått enligt planerna, vissa förseningar har gjort att man ligger kanske åtta–tio veckor efter i schemat. Endast mindre ändringar har fått göras. Exempelvis ville man från början ha ännu färre robotar, 34 stycken, men fick alltså lägga till åtta extra för att mycket blev svårt att göra manuellt.

Ett gäng glada arbetare svetsar och röker

FAKTA / 120 000 Fordon om året

* Fabriken ligger i centralkinesiska staden Chengdu, med sex miljoner invånare. Här finns också Toyota och Volkswagen.

* Började byggas våren 2011, produktionen beräknas starta hösten 2013. Man kommer ha en kapacitet på 120 000 fordon om året.

* Man kommer ha en tiondel så många robotar per producerad bil jämfört med Torslanda, men ungefär dubbelt så många anställda som en fabrik med samma kapacitet hade krävt i Europa.

* Fabriken blir nästintill truckfri; delar körs direkt till den delen av fabriken där de ska monteras, och många transporter ska ske med elektriska mopeder.

* Kommer arbeta med Volvos första skalbara plattform. Den ska användas för att bygga samtliga modeller i Chengdu, och också finnas i Volvos framtida Kina-fabriker.

FAKTA / Så ska Volvo växa i Kina

* Tack vare nya ägaren Geely har Volvo fått in en fot på världens största bilmarknad. Här ökade bilförsäljningen med 45 procent 2009, och 32 procent 2010. Sedan ett par år tillbaka säljer självaste General Motors fler bilar i Kina än i USA.

* Bilarna som byggs i Kina ska säljas på denna marknad, och Volvos ledning har flera gånger varit noggranna med att påpeka hur de nya fabrikerna inte ska påverka anställningar eller aktiviteten vid fabrikerna i Europa.

* De nya ägarna har nämligen stora planer för Volvo: 200 000 bilar ska säljas årligen i Kina redan 2015, jämfört med drygt 45 000 bilar i dag. Tre fabriker planeras i Kina, och 70 miljarder kronor ska investeras fram till 2015. Globalt vill man bygga 800 000 bilar om året före år 2020; ungefär dubbelt så många som i dag, och lika många som Audi.

* Kina ska helt enkelt bli en andra hemmamarknad, säger Volvos nya ägare. Man ska också anpassa bilarna till marknadens efterfrågan, genom att bygga större och lyxigare.

* Men Kina har ekonomiska problem, och under 2011 ökade bilförsäljningen bara med 5,2 procent. Under juli månad i år sjönk antalet sålda Volvo-bilar med 28,4 procent, jämfört med samma månad i fjol. Samtidigt steg försäljningen för bland annat Audi och BMW, och Volvo har fortfarande bara kring fem procent av marknaden för lyxbilar i Kina.

Kinesisk ingenjör vid Volvos nybygge i Kina

Published on 8 oktober, 2012

Nordkoreansk soldat skjuter två, flyr till Sydkorea

Under lördagen flydde en nordkoreansk soldat över gränsen till Sydkorea, rapporterar bland annat BBC.

Soldaten ska ha skjutit två av sina överordnade, och sedan tagits i förvar av sydkoreanska styrkor för förhör.

Det var bara 500 meter mellan vaktposterna, och enligt sydkoreanska källor hördes sex skott innan soldaten rörde sig söderut.

Trots att det ofta är väldigt nära mellan de som vaktar gränsen, så sker väldigt få av de nordkoreanska avhoppen till fots här.

Senast en nordkoreansk soldat flydde till fots över gränsen var 2010.

Den 38:e breddgraden – som delar de två koreanska länderna – är nämligen världens mest hårdbevakade gräns, där det uppskattningsvis finns en miljon soldater och minst lika många landminor.

Nordkoreanska soldater på vakt längs med världens mest hårdbevakade gräns

Av de över 24 000 nordkoreaner som flytt till syd sedan Koreakrigets slut 1953, har nästan alla tagit sig dit via ett tredje asiatiskt land, ofta Kina.

CNN påpekar att antalet avhoppare på senare år ökat stadigt; från bara några hundra per år på 1990-talet, till över 2 000 per år under 2000-talet.

Sedan den förre diktatorn Kim Jong-il avled i december i fjol, och styret togs över av sonen Kim Jong-un, har en rad motstridiga rapporter kommit från Nordkorea.

Vissa källor menar att förtrycket och antalet avrättningar ökat under Kim Jong-un, då denne måste sätta sig i respekt hos landets hårdföra generaler.

Samtidigt har det de senaste veckorna rapporterats att vissa steg ha tagits mot en marknadsekonomi: Bönder ska nu få sälja sina överblivna grödor, likt under Kinas första reformer i slutet av 1970-talet.

Klart är i alla fall att Sydkorea ser på hotet från norr med lika stort allvar som någonsin.

Nu i helgen kom nämligen också uppgifter om att Sydkorea – efter godkännande från USA – utökar antalet missiler samt dess räckvidd, så att de kan nå hela Nordkorea.

Tidigare artiklar från InBeijing om Nordkorea innefattar:

Rapporter om ökat förtryck, mer avrättningar i Nordkorea (1 jun 2012)
Nordkoreas diktator död, vad händer nu? (19 dec 2011)
Även armén svälter i Nordkorea (29 jun 2011)
Nordkoreanska droger allt vanligare i Kina (22 jun 2011)
200 000 nu i nordkoreanska fångläger (4 maj 2011)

Published on 3 oktober, 2012

Publicerat: Kineser dricker allt mer alkohol

Delar i dag med mig av en artikel för Accent, där jag skriver om hur alkoholförbrukningen i Kina ökar stadigt.

De senaste årtiondena har kineserna fått allt mer pengar och fritid, vilket innebär att Kina nu konsumerar mest sprit i världen, och mer än dubbelt så mycket öl som tvåan USA.

En ny ökning i av drickandet pågår nu i och med ”kvinnans frigörelse” i Kina, då kvinnor börjar tjäna mer pengar och oftare möts tillsammans utanför hemmet, på restauranger, barer och klubbar.

Samtidigt lever också den gamla kulturen med att dricka på jobbet kvar, och dyr alkohol fortsätter vara en populär gåva vid högtider och i affärssammanhang.

I artikeln intervjuas kineser med hög alkoholkonsumtion, samt en analytiker med fokus på alkoholmarknaden i Asien.

Text och foto av mig. Läs nedan, eller i fullskärm via Scribd.

Visa det här dokumentet på Scribd

Förra 1 2 3 4 … 7 Nästa

Sveriges största nyhetssida om Kina

2012- sida 2

Kinas utmaningar del 1: Miljön

Välkomna Kinas nya, konservativa toppolitiker

Vilka blir då Kinas nya ledare?

Veckan som gick: Nyheter från Kina/Asien v. 45

Helgkrönika: USA och Kina i svensk media

Efter Kinas ledarbyte – reform eller inte?

Kina positiva till Obama som USA:s president

Veckan som gick: Nyheter från Kina/Asien v. 44

Förbud mot att öppna rutorna i Pekings taxibilar

Wen Jiabao hyr advokater för att granska NY Times

NY Times avslöjar premiärminister som korrupt, blockas på Kinas internet

Publicerat: Europas arbetslösa drar österut

Publicerat: Hutonghotell i Peking

Publicerat: Nya ledare, ny ekonomi i Kina

Min artikelserie om Kinas ledarbyte

Angående Mo Yan och Nobelpriset

Kinesiska telekombolag förbjuds i USA

Publicerat: Mitt besök vid Volvos fabrik i Chengdu

Nordkoreansk soldat skjuter två, flyr till Sydkorea

Publicerat: Kineser dricker allt mer alkohol