2020- sida 5

Ilska i Peking då allt fler länder skrotar utlämningsavtal med Hongkong

Den förlösande faktorn till att Hongkongs proteströrelse inleddes förra sommaren, var som många säkert minns att stadens regering försökte smyga ett utlämningsavtal med Kina genom en parlamentarisk bakdörr. Det är därför en smula ironiskt att många länder nu till Pekings förtret säger upp sina utlämningsavtal med Hongkong på grund av den nya säkerhetslag son införts i staden.

Men det är samtidigt fullt förståeligt. För som jag tidigare skrivit här på InBeijing, så innebär säkerhetslagens paragraf 38 att lagen omfattar individer av alla medborgarskap i hela världen, även om de inte är bosatta i Hongkong eller Kina.

Hur märkligt det än det låter, så skulle säkerhetslagen i praktiken kunna användas för att begära utländska invånare utlämnade till Hongkong om de bryter mot några av lagens gummiparagrafer.

Men värre ändå så innebär säkerhetslagen att en person som hamnar i polisens förvar i Hongkong, antingen genom att bli utlämnad eller genom att gripas på plats, kan föras över gränsen och ställas till svars inför kommunistpartiets domstolar i fastlandskina.

Innan den nya säkerhetslagen infördes så hade Hongkong utlämningsavtal med 20 länder. När allomfattande kinesiska lagar nu implementerats i Hongkong, har flera länder valt att omedelbart skrota dessa avtal.

USA, Australien och Kanada sade redan tidigare denna månad upp sina utlämningsavtal med Hongkong. D

Denna vecka gjorde även Storbritannien likadant. I samtliga fall har detta lett till ilskna reaktioner från Peking, som menar att uppsagda utlämningsavtal med Hongkong utgör en inblandning i Kina interna angelägenheter samt går stick i stäv med internationella avtal och bestämmelser.

Det är samtidigt värt att notera hur Pekings diplomater inte kan specificera vilka internationella lagar eller bestämmelser som detta gäller. Se exempelvis nedanstående tweets:

Ytterligare en ironi som är svårt att bortse från här är givetvis det faktum att Kina i och med den nya säkerhetslagen bröt mot ett internationellt avtal som är registrerat i FN, nämligen Sino-British Joint Declaration enligt vilket Hongkong lovas en rad politiska och civila rättigheter fram till år 2047.

Kinas utrikesministerium anklagade dock Storbritannien för att bryta mot detta avtal när premiärminister Boris Johnson meddelade att man kommer göra det enklare för miljontals av Hongkongs invånare att bosätta sig i landet och ansöka om brittiskt medborgarskap. Dubbla budskap som resulterat i bland annat denna meme som nu går runt på sociala medier:

Skämt åsido så är bråken i samband med de uppsagda utlämningsavtalen inte bara en indikation på den växande sprickan mellan Kina och den demokratiska världen, utan även ett tecken på hur Hongkong sedan den nationella säkerhetslagen på många vis snabbt har distanserat sig från omvärlden, vilket också var huvudtemat i nyhetsbrevet till prenumeranter av InBeijing Premium denna vecka.

Andra exempel på detta innefattar utvisade diplomater, en flyende presskår och den nya lagen Hong Kong Autonomy Act bestående av amerikanska sanktioner som hotar stadens status som internationellt finanscentrum.

Fler länder väntas säga upp sina utlämningsavtal med Hongkong under de kommande veckorna. Finlands utrikesminister sade nyligen att avtalet med Hongkong inte längre borde gälla på grund av risken att misstänkta individer kan tas till Kina och ställas inför rätta där.

Efter att EU:s 27 utrikesministrar samtalade förra veckan om eventuella åtgärder mot Kina på grund av situationen Hongkong, kom länderna överens om att se över just sina utlämningsavtal. Förutom Finland har även Tyskland, Holland, Portugal och Irland fortfarande utlämningsavtal med Hongkong.

Samtidigt är det värt att notera hur 39 länder har ratificerade utlämningsavtal med Kina. Även om merparten av dessa ingåtts med autokratiska länder, så finns där också flera västerländska demokratier.

Att flera länder nu överväger att säga upp sina utlämningsavtal med Hongkong snarare än Kina, beror på så något så enkelt som att Hongkongs nya säkerhetslag är ännu mer extrem än liknande lagstiftning på det kinesiska fastlandet.

Som jag tidigare har skrivit på InBeijing, så kan misstänkta individer endast lämnas ut till Kina om de gjort sig skyldiga till en förseelse som är brottslig även i landet där de befinner sig. Någon sådan klausul finns dock inte i Hongkongs säkerhetslag.

Enligt Hongkongs lag är det olagligt att exempelvis framföra viss kritik mot kinesiska myndigheter eller torgföra åsikten om att Taiwan är ett självständigt land, även om dessa handlingar är lagliga i de länder där de utförs.

Taiwanesiska diplomater utvisas från Hongkong efter krav att skriva under på ”ett Kina-principen”

Till helgen tvingades Taiwans högsta diplomat i Hongkong att lämna staden tillsammans med två av sina kollegor. De tre arbetade vid Taipei Economic and Cultural Office, Taiwans inofficiella ambassad i Hongkong. När de skulle ansöka om nytt visum, krävdes de denna gång på att skriva under ett dokument med budskapet att ”rigoröst uppehåller ett Kina-principen”.

Ett Kina-principen” är Pekings formulering av den så kallade ”ett Kina-politiken”, det vill säga konceptet att Kina och Taiwan tillhör ett och samma land.

President Tsai Ing-wens administration, som styrt Taiwan sedan 2016, omfamnar inte denna tanke. Diplomaterna skrev därför inte under dokumentet, och utvisades således från Hongkong. South China Morning Post skriver följande om det inträffade:

“While in Hong Kong, [you should] rigorously abide by the one-China principle and Hong Kong’s Basic Law, as well as the rule of law in Hong Kong,” the declaration reads.

The trio were told they would either have to sign or be unable to renew their visas, something they refused to do while awaiting the results of their applications, according to the source. They ultimately left Hong Kong as their visas had expired.

Med ”the declaration” menas alltså den skrivelse som diplomaterna var tvungna att underteckan för att inte tvingas lämna Hongkong. Detta är särskilt intressant med tanke på Hongkongs nya säkerhetslag, där secession är straffbart med upp till livstids fängelse.

Som secession är formulerat i denna lag, så räknas det inte bara som brott att förespråka självständighet för Hongkong, utan även andra delar vilka Peking definierar som en del av Kina, inklusive Taiwan.

Att inte anse att Taiwan tillhör Kina är stick i stäv med Hongkongs nationella säkerhetslag. De tre taiwanesiska tjänstemännen hade i teorin kunnat bli arresterade för att vägra skriva under på att Taiwan är den del av Kina. Ett öde som förresten också kan drabba individer även om de inte är från Taiwan.

För som jag tidigare har skrivit här på InBeijing, så innebär paragraf 38 i den nya säkerhetslagen att alla individer, även om de inte är kinesiska medborgare eller bor i Hongkong, omfattas av lagen – även om brottet sker utanför Hongkong.

Veckans incident är första gången som taiwanesiska tjänstemän pressas att skriva på ett uttalande av detta slag för att få stanna i Hongkong. Taiwanesiska myndigheter uppmanade i fredags Hongkongs myndigheter att återgå till normala relationer, och låta utbytet mellan staden och Taiwan fungera som det gjorde innan säkerhetslagen infördes.

Liksom i andra länder, så hanterar Taiwans inofficiella ambassad i Hongkong allt från visum till ekonomiskt och kulturellt utbyte. Hongkongs immigrationsmyndighet lät veta att man inte kommenterar individuella fall, men att man agerat ”i enlighet med relevanta lagar och bestämmelser”.

Taipei Economic and Cultural Office har nu endast en anställd av högre rang kvar i Hongkong, som kommer fortsätta sköta beskickningen tills vidare. Och sannolikt kommer inte heller han låta sig skrämmas till att underteckna något uttalande om ett Kina-principen.

I dag uppgav nämligen Taiwans inrikesminister att någon sådan princip inte existerar, rapporterar Taiwan News:

Minister of the Interior Hsu Kuo-yung (徐國勇) on Sunday (July 18) said that there is no such thing as the so-called One China principle that stipulates Taiwan is part of China.

(…)

Hsu proclaimed: ”We are Taiwan, the Republic of China, and have nothing to do with the People’s Republic of China.”

Hongkongs nya nationella säkerhetslag riktar sig på flera punkter mot Taiwan, bland annat genom att specifikt kräva att taiwanesiska ”politiska organisationer” ska överlämna önskad information, även om de inte är baserade i Hongkong.

Det var därför knappast överraskande att Taiwans regering utfärdade en varning till sina medborgare för att resa till Hongkong, snart efter att lagen införts 30 juni.

Tidigare denna vecka varnade taiwanesiska myndigheter vidare omvärlden för en ökad risk för kinesisk gisslandiplomati efter att lagen införts, och uppmanade samtidigt världens demokratier att gå samman för att bemöta Pekings ”autokratiska” expansionspolitik.

De taiwanesiska diplomaternas sorti bör därmed inte bara ses som ett tecken på en allt sämre relation mellan Taiwan och Kina, i kombination med att kinesisk lagstiftning nu även gäller i Hongkong.

Debaclet bör även ses som en varningsklocka för medborgare av annan nationalitet än taiwanes, som i framtiden kan komma att avkrävas på samtycke om att Kina och Taiwan tillhör en och samma nation, särskilt om vederbörande har arbetat eller rest eller på något vis tidigare haft med Taiwan att göra på ett vis som inte faller regimen i Peking på läppen.

Kina investerar i spel och inspirerar utvecklare av casinospel

OBS: Texten är skriven av Adam Andersson

Sydostasien med Kina i spetsen är världens snabbast växande spelmarknad. Enligt analysföretaget Newzoo står Kina för en fjärdedel av världens totala spelkonsumtion. För att vidga sin marknad har kinesiska tech-bolag investerat i både nationella och internationella spelföretag. Flera av dessa har grundats i Norden. Samtidigt har spelstudios låtit sig inspireras av Asien och dess kulturer, och det märks framför allt på casinomarknaden.

Spelautomater med asiatiska teman

Sverige har en marknadsledande position när det kommer till casinospelsutveckling. Flera spelföretag utvecklar spelautomater och bordsspel till spelbolag i Sverige och runt om i världen. Växjöföretaget Play’n GO är en av dessa och de har satsat på att utveckla spelautomater. Deras Leovegas Book of Dead är en av de mest spelade videoslotarna. Spelet består av fem rullar och har totalt tio vinstlinjer. Spelet handlar om den kända äventyraren, Rich Wilder, som ska utforska egyptiska pyramider i jakten på den ökända boken. Spelautomaten är en av flera med Rich Wilder i huvudrollen. Det finns spelautomater som tar honom över hela världen, bland annat till Asien.

Play’n GO, som har vunnit priser för bästa mobilspel, ligger även bakom spelautomater med andra teman. Deras spel Golden Legend och Imperial Opera har en nära anknytning till Kina. I Golden Legend presenteras spelarna för kinesiska drakar, tigrar och sköldpaddor. I Imperial Opera har utvecklarna låtit sig inspireras av landets långa historia med teatrar och opera. Kinesisk opera härstammar från Ming-dynastin och kännetecknas av sin blandning av teater och musik. Andra spelautomater som har hämtat inspiration från asiatiska kulturer är Chinese New Year, Fu Er Dai och Big Win Cat.

Kina investerar i Norden

Av alla kinesiska bolag som investerar i spel är Tencent ett av de allra största. Deras hittills största spelförvärv var av Riot Games, 2011. Riot Games är ett amerikanskt spelföretag som ligger bakom spel som League of Legends och Valorant. Under 2019 investerade Tencent stort i nordiska spelföretag. De äger numer en tredjedel av svenska Fatshark, som både utvecklar egna spel och samarbetar med andra. Några av deras mest kända titlar är Bionic-serien och Terminator: Salvation. De har köpt upp Malmöföretaget Sharkmob och nu senast norska Funcom. Tencent köpte 29 procent av Funcoms aktier och är den största delägaren. Spelföretaget grundades 1993 och inriktar sig på MMORPG-spel.’

Tillväxten för nordisk, och framför allt svensk, spelutveckling har ökat under de senaste fem åren. Spelet Minecraft är en av de största framgångssagorna och utvecklaren Mojang såldes till Microsoft för en rekordsumma på 2,5 miljarder dollar, 2014. 2019 hade det sålts i över 176 miljoner exemplar. Det unika sandlådespelet lanserades i Kina under namnet Myworld, 2016. Spelet distribueras genom det kinesiska bolaget Netease, som även har gett ut Starcraft och World of Warcraft. Minecraft är inte det enda spelet från Sverige som har slagit igenom internationellt. Det finns flera andra exempel, såsom Candy Crush Saga och Battlefield, och kinesiska bolag vill inte gå miste om chansen att ytterligare succéspel utvecklas.

Asien, och framför allt Kina, är en viktig spelare inom spelindustrin. Inte nog med att det investeras i start-ups och etablerade spelstudios. Det är också en inspirationskälla till nya spel – både med kulturella, moderna och historiska teman.

Därför är Storbritanniens förbud mot Huawei särskilt viktigt

Nu i veckan blockerade brittiska myndigheter slutligen Huawei från att delta i utbyggnaden av landets 5G-nät. Dessutom ska företagets komponenter helt fasas ut från det brittiska telenätet till år 2027.

Beslutet möttes med stor ilska i Peking. Statlig kinesisk media talar om vikten med ”öppna och smärtsamma hämndaktioner” mot Storbritannien, då det från Kinas håll vore ett svaghetstecken att förhålla sig passivt.

Kinesiska myndigheter har också varnat för att man kommer vidta nödvändiga åtgärder för att bemöta Storbritanniens ”diskrimiering” av Huawei. Bland annat uppger handelsministeriet att övriga kinesiska investeringar i landet också kan komma att omvärderas, då brittiska myndigheter i och med beslutet sägs ha föråt principer om en fri marknad.

Den fräna reaktionen från Peking ter sig märklig med tanke på att såväl Huawei som kinesiska myndigheter bestämt hävdar att företaget är ett privat bolag, utan betydande kopplingar till regimen.

Vidare kommer Storbritanniens beslut efter en lång process, som började med att premiärminister Boris Johnson i januari i år meddelade att Huawei kommer tillåtas vara en del av det brittiska 5G-nätet. Sedan dess har Johnson upplevt stora påtryckningar, från såväl de egna leden som USA.

The Guardian framhåller hur Donald Trump tar åt sig äran för bannlysningen av Huawei, då hans administration drivit en särkilt hård linje för att utestänga bolaget från 5G-nät världen över:

The US president claimed credit for the UK move, boasting in a press conference that no White House “has been tougher on China” than his administration.

“I did this myself, for the most part,” he said as he spoke of having worked to pressure countries to not use Huawei, adding: “If they want to do business with us, they can’t use it.

Medan de amerikanska påtryckningarna särskilt spelat en viss roll för beslutet, så har såväl analytiker som brittiska politiker framhållit att det har desto mer att göra med en växande allmän misstro mot Kinas regim under de senaste månaderna. Detta på grund av bland annat utvecklingen i Hongkong, propagandakriget kring COVID-19 och den kinesiska ambassadörens aggressiva retorik i Storbritannien.

Under årets gång har en samling parlamentariker skapat China Research Group, en gruppering med främsta syfte att bannlysa Huawei. Gruppen, som innehåller dussintals parlamentariker från Johnsons eget parti, har hotat med att tvinga fram en omröstning i frågan om premiärministern inte självmant utesluter Huawei från landets 5G.

Desto viktigare än detta omvända ”blame game” angående vad som ligger bakom beslutet, är att det sannolikt kommer få stora följder för Huaweis verksamhet i andra länder världen över. Storbritanniens bannlysning kan nämligen komma att fungera som en slags tunga på vågen för regeringar som tvekar över huruvida man bör släppa in Huawei i sina 5G-nät.

I en artikel med rubriken ”U.K. ban on Huawei prompts calls for tougher EU approach”, skriver Politico om hur politiker i andra europeiska länder som motsätter sig Huawei nu har fått vatten på sin kvarn. Detta främst i Tyskland, som är det viktigaste marknaden i Europa som ännu inte tagit beslut i frågan.

Tyska EU-parlamentariker beskyller nu Angela Merkel för att agera hinder för en gemensam blockering av Huawei inom unionen. Frankrike har redan i princip utestängt bolaget, medan länder som Holland och Belgien sägs följa utvecklingen i Storbritannien nära och förväntas agera därefter.

En anledning till detta är att Storbritannien anses kompetent när det kommer till cyberförsvar och andra relaterade områden. Om brittiska myndigheter anser att Huawei är för riskabelt, så kommer sannolikt andra regeringar också fatta beslutet att man inte heller kan hantera de säkerhetsrisker som företagets närvaro i 5G-näten innebär.

Ett annat viktigt land som ännu inte beslutat om Huawei är Kanada. South China Morning Post understryker att det nu det blir svårt för kanadensiska myndigheter att motivera användningen av Huawei, då samtliga övriga länder i underrättelsealliansen Five Eyes har infört förbud mot bolaget.

Tidningen noterar att geopolitiska faktorer kommer spela in även i Kanada, särskilt med tanke på de nya bottennivåerna i den bilaterala relationen länderna emellan med anledning av de två kanadensiska medborgare som Kina kidnappade för 18 månader sedan som ”hämnd” för att Huaweis finanschef arresterades i Vancouver.

Kinesiska myndigheter uppger att man förväntar sig att Storbritannien ändrar beslutet, vilket dock knappast är troligt på grund av en rad inrikes- och utrikespolitiska faktorer. Mer troligt är alltså att beslutet kvarstår, samt leder till förbud mot Huawei i ännu fler länder.

Samtidigt som allt detta sker, så deltar Huawei i skrivande stund i utbyggnaden av 5G-nätet i Sverige. Förra månaden skrev jag närmare här på InBeijing om hur Tele2 anlitat Huawei i detta syfte, sedan digitaliseringsminister Anders Ygeman sagt att ”inte ser några problem” med företaget.

Den som behöver en påminnelse om riskerna med att använda Huawei i kritisk infrastruktur kan med fördel läsa mina tidigare texter ”Därför måste Huawei förse Kinas myndigheter med information” och ”Det verkliga problemet med Huawei och andra kinesiska aktörer” här på InBeijing.

Reflektioner kring Anna Lindstedt – åtalet som var dömt att misslyckats

Precis nu publicerade Expressen en artikel av mig om åtalet mot Anna Lindstedt. Texten kommer även i papperstidningen under morgondagen. Den innehåller en del reflektioner kring det märkliga åtalet mot Sveriges tidigare Kinaambassadör, som tingsrätten till helgen friade från brottsmisstanken ”egenmäktighet vid förhandling med främmande makt”.

Detta var de facto en rättegång vars utgång var utgjord på förhand. Det blir tydligt för varje person som läser domen, eller för den delen ovanstående Expressen-artikel. Istället för att upprepa vad som står där, låt mig nedan i punktform sammanfatta varför åtalet mot Anna Lindstedt var både märkligt och dömt att misslyckas:

* Lagen som användes för att åtala Anna Lindstedt, ”egenmäktighet vid förhandling med främmande makt”, är flera hundra år gammal och har inte använts sedan 1794. Den innehåller enligt rådmannen en rad ålderdomliga ord och uttryck som gör det svårt att tyda innehållet.

* En av de tre förutsättningarna för att den misstänkte ska kunna fällas enligt denna lag, är att vederbörande agerat ”i föregiven egenskap av behörigt ombud”. På modern svenska betyder det att någon som inte har rätt att företräda Sverige utger sig för att så vara.

* Enligt tingsrätten kan en ambassadör per definition inte handla i föregiven egenskap av behörigt ombud, just eftersom vederbörande är ambassadör. Lindstedt frias därmed just för att hon var ambassadör. Hennes vårdlösa handlingar spelar ingen som helst roll för utfallet.

* Anledningen till att åklagaren valde denna föråldrade krigslag, är att tjänstemannaansvaret avskaffades 1976. Sedan dess är svenska tjänstemän inte straffrättsligt ansvarig för att missköta sitt arbete – inte ens då det sätter andra medborgare i direkt fara, vilket i detta fall skedde med Angela Gui.

I artikeln skriver jag vidare om hur riksdagen våren 2018 enhälligt röstade genom en motion från Moderaterna om att återinföra tjänstemannaansvaret i Sverige. Men regeringen har inte agerat. Därför är en paragraf så gammal att innebörden knappt går att tyda den bästa lagstiftningen för att åtala en tjänsteman som agerar likt Anna Lindstedt.

Därför har Sveriges största diplomatiska skandal i modern tid nu slutat med att alla kommer undan helskinnade. Och inte nog med det. För genom att frias från ett brott som ingen påstått att hon begått, har Lindstedt nu rentvåtts och röster höjs rentav för att hon ska gottgöras eller kompenseras!

Förslag på gottgörelse genom nytt jobb kommer inte oväntat från Sven Hirdman, tidigare ambassadör i Ryssland, som försvarat Lindstedt sedan fallets början. Den som vill veta vad Hirdman går för kan med fördel läsa artikeln ”UD-veteran spred vidare rykten om Gui Minhai” av Magnus Fiskesjö.

Det är bara konstatera att ur led är tiden, eller i alla fall lagen. Håller nu på att skriva en längre text om fallet för en engelsk publikation, där just lagstiftning på detta område diskuteras närmare – samt huruvida små demokratier som Sverige är rätt rustade för att bemöta det hot som Kinas alltmer aggressiva påverkans- och underrättelsearbete innebär.

Taiwan världens andra säkraste land – Sverige på plats 83 av 133 i omfattande ranking

Rankingar är aldrig enkla att sammanställa och blir alltid ifrågasatta och debatterade. Kanske är det just detta som är attraktionskraften med listor? Oavsett vilket så blev inlägget ”Taiwan har världens bästa sjukvård, Sverige på plats 28 av 89 länder” från augusti i fjol ett av de mest lästa och kommenterade inläggen här på InBeijing förra hösten.

Därför tänkte jag nu återge ännu en ranking där Taiwan hamnar mycket högt och Sverige sannolikt ligger lägre än vad den egna självbilden vill göra gällande. Det handlar om säkerhet.

För mig och många andra västerlänningar som flyttat till Taiwan, är säkerhetsläget bland det absolut mest tilltalande med att bo på ön. Våldsbrott existerar knappt, i synnerhet oprovocerade sådana. Stölder är också mycket ovanliga. Det hör till vanligheterna att folk lämnar mobiler och datorer på borden vid kaféer och bibliotek.

Rankingen i fråga sammanställs av Numbeo, som bland annat är känd som världens största databas för levnadskostnader, byggd på rapportering online från hundratusentals personer i tusentals länder. Numbeo sammanställer även rankingar inom andra områden, varav ett är säkerhet, eller ”Crime Index” som listan på 133 länder och territorier har som engelsk rubrik.

Rankingen över säkerhet går från 0 till 100, och är en inverterad ranking av kriminaliteten. Exempelvis har Taiwan ett ”Crime Index” på 15,26 vilket ger landet ett säkerhetsindex på 84,74. Med detta kommer Taiwan på andra plats, efter Qatar vars säkerhetsindex är 88,10.

Sverige återfinns först på plats 83 med ett säkerhetsindex på 52,57. Med detta ligger man inklämd mellan Frankrike på platsen ovan och USA på platsen under.

I den absoluta botten återfinns Venezuela med ett index på 15,64 och Papua nya Guinea på 19,96. Andra länder av intresse på listan innefattar:

6) Hongkong
10) Japan
14) Island
19) Finland
20) Danmark
24) Sydkorea
33) Kina
42) Norge
53) Thailand
55) Ryssland
70) Storbritannien
103) Somalia
124) Syrien
130) Afghanistan

Hela listan kan ses via Numbeos hemsida, liksom metodiken bakom rankingen.

De senaste fyra åren har jag varit bosatt i Taiwan och Japan och endast vistats i Sverige eller andra länder några få veckor om året. Under dessa fyra år kan jag inte minnas att jag har sett ett enda slagsmål eller ens några märkbara incidenter av irritation mellan människor, undantaget möjligen på fotbollsplanen.

Jag har även tagit för givet att inte behöva låsa cykeln eller hålla någon särskild noggrann koll på vare sig mobil eller plånbok. Även fast jag kanske inte borda skriva detta här, så låser jag faktiskt inte ens dörren särskilt ofta.

Taiwan och Japan har givetvis genom historiens gång haft sin beskärda del av såväl politiskt våld som organiserad brottslighet. Men den nuvarande rankingen tar inte hänsyn till vad som skedde förra seklet. Jag kan bara konstatera att de skjutvapen, personrån eller våldsamma protester som ofta kan ses annorstädes vore helt otänkbara här.

För några veckor sedan då jag såg på tv tillsammans med en japansk familj, så talade nyhetsuppläsaren med upprörd röst om att någon hade skurit sönder tre bildäck till synes helt utan anledning. Familjen i fråga kunde inte förstå varför i allsin dar någon skulle kunna få för sig att göra på detta vis!

Många av er läsare har erfarenhet av att resa eller bo i Asien. Vore intressant med era synpunkter angående säkerhetsläget i såväl olika asiatiska länder, som Sverige jämfört med olika platser i Asien. Lämna gärna en kommentar nedan.

(OBS: Se här information om CBD olja.)

Tidigare Kinaambassadör Anna Lindstedt friad på alla punkter

I dag kom domen mot Sveriges tidigare Kinaambassadör Anna Lindstedt, misstänkt för egenmäktighet i förhandling med främmande makt efter att har lurat Gui Minhais dotter Angela Gui till Stockholm för möten med kinesiska agenter som försökte skrämma henne till tystnad.

Liksom många förväntat sig, så friades Lindstedt på alla punkter. Redan på förhand hade åklagaren endast yrkat på en villkorlig dom. Sveriges Radio rapporterar:

Anna Lindstedt har nekat till brott och säger sig ha agerat utifrån sina befogenheter och skyldigheter. Åklagaren Henrik Olin yrkade på att Anna Lindstedt skulle dömas till villkorlig dom om hon skulle dömas för brottet egenmäktighet vid förhandling med främmande makt.

Stockholms tingsrätt meddelade under fredagen att hon frias från brottet. Tingsrätten anser att hon agerat på ett sätt som ligger i linje med hennes uppdrag som Kinaambassadör. De anser även att båda affärsmännen som medverkade under mötet inte kan anses ha företrätt främmande makt.

Som läsare av InBeijing redan vet, anser undertecknad att en fällande dom hade varit mer rättvis. Detta dels för att Lindstedt med sitt vårdlösa agerande inte främst försatte sig själv utan den redan utsatta Angela Gui i fara, dels därför att hon uppmanade Angela Gui att gå med på de kinesiska så kallade affärsmännens krav, det vill säga att hålla tyst om sin far i utbyte mot ett halvhjärtat löfte om att då eventuellt få träffa honom.

Vidare framstår det för alla som tagit del av förundersökningen som utom allt rimligt tvivel att Lindstedt ignorerade Utrikesdepartementets instruktioner och agerade helt på eget bevåg. Men i rättegången så blev bevisbördan närmast omvänd, och det blev ju mycket svårt för åklagarsidan att bevisa hur Lindstedt de facto hade uppfattat de stundtals förvisso något oklara instruktionerna från Stockholm.

Den som vill veta mer om fallet kan med fördel läsa den serie i sju delar som jag skrev på InBeijing tidigare i år:

Åtalet mot Anna Lindstedt del 1: Kevin Liu (26 januari)
Åtalet mot Anna Lindstedt del 2: Lista över möten och viktiga händelser (29 januari)
Åtalet mot Anna Lindstedt del 3: Kinas förföljelser, krav och hot mot SVT” (30 januari)
Åtalet mot Anna Lindstedt del 4: Kritiken från chefer och kollegor” (1 februari)
Åtalet mot Anna Lindstedt del 5: Ambassadörens reaktion då hon tvingades lämna Peking i förtid” (6 februari)
Åtalet mot Anna Lindstedt del 6: Ambassadörens försvar” (14 februari)
Åtalet mot Anna Lindstedt del 7: Därför är det rätt att åtala ambassadören” (10 mars)

När denna historia nu är över, kan vi alltså konstatera att en svensk ambassadör manipulerades till att lura dottern till en kidnappad förläggare till möten där kinesiska agenter hotade henne att hålla tyst eller aldrig mer få se sin far i livet.

Enligt det svenska rättsystemet är detta tydligen helt i sin ordning, eftersom alla inblandade friades på alla punkter. I Peking skrockar man säkert gott åt detta. Man kan ju undra vad som hade hänt om en kinesisk ambassadör agerat på samma vis.

Vad innebär det att Hongkongs nya säkerhetslag även gäller utomlands?

En av de mest förvirrande aspekterna av den nya allomfattande nationella säkerhetslagen i Hongkong, är att den även gäller utomlands och även omfattar utländska medborgare. Jag tänkte här skriva lite närmare om betydelserna, syftet och riskerna med detta.

Den 38:e av lagens 66 paragrafer föreskriver alltså inte bara att åtal kan väckas mot invånare i Hongkong som begår brott mot lagen utanför stadens gränser. Den uppger vidare att lagen också gäller för utlänningar som inte är bosatta i staden och bryter mot lagens innehåll i utlandet.

Lagen går inte att tolka det på något annat vis än att Peking, som Axios formulerar det, nu ”olagligförklarar aktivism globalt”:

What’s happening: Article 38 of the national security law states, ”This Law shall apply to offences under this Law committed against the Hong Kong Special Administrative Region from outside the Region by a person who is not a permanent resident of the Region.”

* In other words, every provision of the law applies to everyone outside of Hong Kong — including you.

Den nya lagen gör det brottsligt att förespråka demokratiska reformer i Hongkong – eller för den delen att kritisera Kinas regim – oberoende på vem som gör detta eller var det sker.

Detta är väsentligt eftersom regimen under flera års tid och i ökad utsträckning med olika metoder försökt tysta kritik världen över. Nu ger man sig själv laglig grund för att göra detta helt öppet.

Rättsliga experter som Axios talar med bekräftar att Hongkongs nya säkerhetslag ”omfattar varenda enskild människa på denna planet”. Till och med att på Twitter eller andra sociala medier kritisera utvecklingen i Kina kan nu bli straffbart med flera års fängelse.

Rent praktiskt är det viktigt att förstå hur paragraf 38 främst riktar sig mot två målgrupper. Dels vill man kunna klämma åt de av Hongkongs invånare som bedriver aktivism för sin sak i utlandet. Det inkluderar politiker som Joshua Wong, vilka fört samtal med amerikanska och europeiska politiker.

Det inkluderar även exempelvis de av stadens invånare som talar om situationen i Hongkong då de studerar eller reser utomlands. Australian Broadcast Corporation skrev exempelvis i veckan en obehaglig artikel om hur kinesiska studenter spionerar på studenter från Hongkong på australiensisk mark, och sedan rapporterar om dem på ett vis som gör att de kan åtalas i enlighet med den nya säkerhetslagen då de återvänder hem.

Men än viktigare så vänder sig lagen alltså även mot varje utländsk medborgare i hela världen. Det är därför värt att titta närmare på de egentliga riskerna med att bryta mot denna lag, samt hur det i praktiken skulle kunna få vilka slags följder.

Donald Clarke, professor vid George Washington University som specialiserar sig på kinesisk lag, har skrivit en analys om artikel 38. Han påpekar där bland annat att Hongkongs nya säkerhetslag är mer sträng än kinesisk lagstiftning, som föreskriver att en handling som begås i utlandet av en utländsk medborgare är brottslig i Kina endast om den också är ett brott i landet där handlingen utförs.

Exempel på personer som tidigare fängslats i Kina för handlingar de har begått i utlandet inkluderar bokförläggaren Gui Minhai, aktivisten Lee Ming-che och dissidenten Wang Bingzhang. Dessa har, i den kinesiska regimens ögon, alla gjort sig skyldiga till relativt grova brott. Dessutom har Peking försökt övertyga omvärlden om att dessa individer på grund av sin etnicitet är kinesiska medborgare.

Hongkongs säkerhetslag är dock svepande nog för att i teorin kunna omfatta mindre förseelser, som kritik mot lokala eller kinesiska myndigheter på sociala medier, även för individer som inte är etniska kineser. Detta innebär att varje person som bryter mot den nya lagens vagt definierade paragrafer riskerar följder om vederbörande besöker Hongkong, eller har familjemedlemmar eller tillgångar i Hongkong.

Än värre ändå så varnar Clarke för att Hongkongs myndigheter i praktiken kan begära att en person som bryter mot säkerhetslagen ska utlämnas för att ställas till rätta i staden. Detta kan i sin tur betyda att den misstänkte ställs inför rätta i kommunistpartiets domstolar på det kinesiska fastlandet, om Peking anser att fallet är av den ”särskilda karaktär” som innebär att det bör avgöras i Kina.

Men här uppstår ett par praktiska problem. Dels bygger utlämning på att brottet som begås ska vara straffbart både där det sker och i landet som begär utlämning. Då kritik mot kinesiska myndigheter inte är olagligt i västerländska demokratier, är det svårt att tänka sig att myndigheterna i exempelvis Kanada eller Frankrike skulle utlämna individer till Kina för denna slags handlingar.

Vidare är det i dag bara cirka 20 länder som har ett utlämningsavtal med Hongkong. Dessa inkluderar förvisso flera demokratier som USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland och Australien. I alla fall tills alldeles nyligen. För på grund av den nya nationella säkerhetslagen, har flera av dessa länder ogiltigförklarat dessa avtal med Hongkong.

Kanada – som redan har två invånare kidnappade i Kina – sade upp sitt utlämningsavtal med Hongkong 3 juli, bara ett par dagar efter att staden antog den kinesiska lagstiftningen. Senast i dag rapporterades att Australien gör detsamma:

Men, konstaterar Donald Clarke, det finns fortfarande risk för utlämning från länder som vill vara den kinesiska regimen till lags.

Han tar upp Thailand som ett uppenbart exempel, eftersom det var därifrån som Gui Minhai kidnappades av kinesiska säkerhetsagenter för att sedan med thailändska myndigheters goda minne föras över gränsen till Kina. Exemplet är också särskilt relevant ur en svensk kontext därför att Thailand är ett populärt resmål för svenskar.

Clarke varnar därmed i sin analys att personer som kan tänkas ha brutit mot Hongkongs säkerhetslag inte bara bör hålla sig bort från Hongkong, utan även från Thailand och andra länder vars regeringar kan tänkas vara villiga arr springa Kinas ärenden.

Han varnar även för att besöka Kina, då Hongkongs myndigheter i praktiken skulle kunna begära att en misstänkt lämnas ut från Kina till Hongkong:

My bottom line: If you have said or done things that you think might have put you on China’s (or Hong Kong’s) radar screen, stay out of Hong Kong, China, and countries that are likely to do what China wants them to do. If you have possibly violated the NSL but no mainland law, I would still stay out of the mainland; perhaps Hong Kong could request that the mainland extradite you to Hong Kong. But I think that if you felt safe about what you were doing where you were living before the NSL, you can continue to feel safe as long as you stay in that place. But you might have to be more careful about where you travel. I don’t recommend Thailand if you’re in the PRC government’s sights.

Att bryta mot Hongkongs nationella säkerhetslag i, låt oss säga, valfri europeisk demokrati är alltså sannolikt inte särskilt farligt. Risken är då obefintlig att man kommer ställas inför rätta i Hongkong eller Kina.

Men samtidigt är det heller inte detta som är meningen med lagen. För precis som är fallet med den nationella säkerhetslagens gummiparagrafer generellt sätt, eller de oklara instruktionerna för att plocka bort böcker från stadens skolor och mässor som jag skrev om närmare i går, så är det främsta syftet med att göra hela världen föremål för den nya säkerhetslagen att skapa osäkerhet och självcensur.

För varje person som i framtiden planerar resa till Hongkong, Kina eller närområdet riskerar alltså konsekvenser. Det innebär att allt från företag till akademiker och journalister som kan tänkas behöva ha någonting att göra med området i fortsättning kommer behöva tänka extra noga på vad de gör och säger. För att inte tala om alla de idrottare som ska delta i vinter-OS i Peking 2022.

Det är värt att notera hur denna lag i det närmaste är helt unik internationellt. Fortune understryker hur exempelvis USA och Storbritannien har lagar som inkluderar arrestering och utlämning av personer som i utlandet brutit mot deras lagar. Men detta innefattar bara ländernas egna medborgare, i skarp kontrast till Hongkong säkerhetslag som omfattar alla människor i hela världen.

Axios drar en parallell med amerikansk terrorlagstiftning, men framhåller hur denna endast avser våldsamma terrorbrott och inte yttrandefrihet. Man konstaterar därför att lagen i Hongkong utgör en expansion av andra länders lagar i utlandet som saknar motstycke i historien.

Vidare tittar CNN närmare på vad artikel 38 innebär för personer som planerar resa till Hongkong, där ju turism alltid har varit en viktig del av den lokala ekonomin. Efter att den nationella säkerhetslagen antagits så har dock bland annat USA, Storbritannien, Kanada och Australien utfärdat varningar eller gjort ändringar i sin reserekommendationer till Hongkong.

USA har höjt risknivån för Hongkong till 2 på en skala av 4. Storbritannien och Australien varnar för att resenärer kan bryta mot lagen utan att veta om eller mena det, samt riskera livstids fängelse som följd. Kanada varnar i sin tur sina invånare för riskerna med godtycklig frihetsberövning samt utlämning till Kina.

En professor i juridik i Hongkong som intervjuas understryker dock osannolikheten med att turister skulle bryta mot lagen, samt att det ”nästan vore omöjligt” att de arresterades eller överlämnades till Kina för detta. Professorn i fråga menar exempelvis att lagen inte omfattar kritik mot kinesiska ledare på sociala medier.

Men i nästa mening tillstår professorn att det ”kanske vore problematiskt” om turister har gett ”donationer eller andra former av stöd” till individer enligt den nya säkerhetslagen klassas som kriminella. Återigen handlar det alltså om vaga definitioner och osäkerhet.

Myndigheterna i såväl Hongkong och Kina har upprepade gånger försäkrat att den nya lagen endast riktar sig mot ”en liten minoritet”, samt att alla som inte bryter mot lagen inte har något att oroa sig för.

Detta låter ju bra. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg hur pass oklart definierade lagens gummiparagrafer är, samt att kinesiska myndigheter exempelvis benämner den dryga miljon människor som 1989 demonstrerade på Himmelska fridens torg som ”en liten minoritet”.

Liknande benämningar har för övrigt på sistone även använts för de av Hongkongs invånare som visat motstånd mot den nationella säkerhetslagen.

Sammanfattningsvis så bör alla som uttryckt kritik mot utvecklingen i Kina eller Hongkong nu vara noggranna med vart de reser. Dessutom är det viktigt att hålla ögonen öppna för att se huruvida utlänningar börjar arresteras vid inresa i Hongkong, eller begärs utlämnade av stadens myndigheter. Någonting som jag garanterat kommer uppmärksamma här på InBeijing om och när det sker.

Bild från People's Book Cafe i Hongkong, då jag själv besökte staden senast 2016. Sedan dess har denna bokaffär stängt igen - nu ska även skolor, bibliotek och mässor rensas från politiskt känslig litteratur.

Böcker försvinner från bibliotek, skolor och mässor i Hongkong

En av de många åtgärder som rapporteras i samband med införandet av Hongkongs nya säkerhetslag är hur böcker skrivna av aktivister har börjat försvinna från stadens bibliotek. Även stadens skolor har börjat gallra bort böcker som potentiellt kan stå i konflikt med den nya lagen, medan utställare vid stadens största bokmässa nästa vecka uppmanas till ”självdisciplin” för att inte sälja böcker som nu klassas olagliga.

Det blev en stor nyhet då stadens bibliotek – bara ett par dagar efter att säkerhetslagen antogs i Hongkong – stoppade utlåningen av böcker som författas av bland andra aktivisten Joshua Wong, parlamentarikern Tanya Chan och akademikern Chin Wan.

AFP frågar den del av Hongkongs myndigheter som ansvarar för att sköta biblioteken, blev svaret att böckerna tillfälligt tagits bort från hyllorna medan man utreder huruvida innehållet bryter mot den nya nationella säkerhetslagen, och inte kommer vara tillgängliga för utlåning under denna process.

Såhär kommenterade Joshua Wong själv det inträffade:

Vidare uppdagades denna vecka hur tjänstemän inom Hongkongs utbildningssektor instruerat stadens skolor att se över sitt material och ”omedelbart avlägsna” böcker som eventuellt kan stå i strid med den nya lagstiftningen. Utbildningsdepartementet uppmanade istället skolorna att lära eleverna ”de positiva värdena med att slå vakt om den nationella säkerheten”.

Det rapporterar South China Morning Post, och citerar de utfärdade direktiven enligt följande:

The Education Bureau said schools should review their book collections in line with the four categories of offences under the new law, but would not be required to submit their catalogues to officials for further vetting.

“If any teaching materials including books have content which is outdated or involve the four crimes under the law, unless they are being used to positively teach pupils about their national security awareness or sense of safeguarding national security … they should otherwise be removed from the school,” a bureau spokesman said.

“Schools have a gatekeeping role in terms of choosing suitable teaching resources. The bureau would take serious follow-up actions if any problems arise over the issue,” he added.

Tidningen uppger vidare att flera rektorer i sin tur har kontaktat utbildningsdepartement med uppmaningar om att söka juridisk hjälp för att återkomma med mer exakta riktlinjer om vilka böcker som är tillåtna och inte.

Definitionerna av vilka böcker som ska plockas bort är ungefär lika otydliga som det generella innehållet i den nya nationella säkerhetslagen. Liksom är fallet med gummiparagraferna i lagen, så är dessa oklara riktlinjer sannolikt ämnade att skapa självcensur, vilket en av stadens parlamentariker också varnar för i South China Morning Posts artikel.

Rektorerna uttrycker även oro för hur den akademiska friheten kan komma att påverkas om universitetsbiblioteken också måste börja gallra i sin litteratur. Hongkong har en rad internationellt högt rankande universitet, där ämnen som är förbjudna i Kina hittills har kunnat diskuteras fritt.

Ett evenemang som redan påverkats av den nya lagstiftningen är Hongkongs årliga bokmässa som går av stapeln 15 juli. Redan i slutet av juni, då det stod klart att den nya säkerhetslagen snart skulle implementeras i Hongkong, varnade organisatören deltagarna från att i år sälja ”olagliga” böcker.

Bokmässan är en av regionens största, med 686 utställare och över en miljon besökare i fjol, varav cirka en tiondel var internationella besökare.

Även denna mässa kommer nu präglas av självcensur, då riktlinjerna är lika otydliga som i exemplet med skolorna. Snarare än precisa instruktioner så är ”självdisciplin” det ledord som organisatören använder.

Bokbranschen i Hongkong har redan varit under stor press och strikt självcensur sedan Gui Minhai och hans kollegor kidnappades hösten 2015. Stadens författare, bokaffärer och tryckerier har sedan dess verkat med stor risk vilket i princip har tagit död på en hel industri, nämligen den med kinesisk litteratur om ämnen som anses vara politiskt känsliga i Kina.

Den nya säkerhetslagen gör nu att litteraturen som återfinns vid stadens bibliotek, skolor och utställningar även den gradvis kommer bli likadan som på fastlandskina.

Nya detaljer om polisens befogenheter under Hongkongs nya säkerhetslag

Hongkongs nya nationella säkerhetslag upplevs som särskilt oroande för många på grund av dess breda gummiparagrafer. Såväl analytiker som akademiker och lokala politiker har sedan lagen presenterats försökt uttyda vad som egentligen utgör ett lagbrott och inte.

Något som vi dock fick större tydlighet i under gårdagen är vilka befogenheter säkerhetslagen ger till polis och säkerhetstjänst. Detta efter att en nyinrättad särskild kommitté som ska se till så att lagen efterföljs hållit sitt första möte.

Kommittén leds av regeringschef Carrie Lam och innefattar bland annat även stadens chefsministrar för säkerhet och polis. Den innefattar även Luo Huining, chef vid det kinesiska kommunistpartiets högsta beskickning i staden, och tillika numera Carrie Lams rådgivare i frågor om nationell säkerhet.

Under måndagens möte diskuterades bland annat den lika omfattande som oklara paragraf 43 i lagens 66 paragrafer. Kommittén meddelade efter mötet att lagen nu ger polisen rätt att utan domstolsorder göra husrannsakan i privata fastigheter, samt begära att internetleverantörer tar bort eller delar med sig av information som kan tänkas äventyra den nationella säkerheten.

Enligt reglerna för implementering av paragraf 43 av Hongkongs nya nationella säkerhetslag – som Hong Kong Free Press publicerar i sin helhet – ska vare polis av graden ”assistant commissioner” eller högre kunna genomföra husrannsakan i vad som kallas brådskande situationer.

Även South China Morning Post citerar denna del av det nya lagliga dokumentet om implementering av paragraf 43 enligt följande:

Under the new implementation rules, police are required to apply to a magistrate for a warrant to enter and search any premises for evidence, but “under exceptional circumstances, a police officer not below the rank of assistant commissioner of police may authorise his officers to enter the relevant place and search for evidence without a warrant”.

Samma oklara definitioner används vad gäller internet. Enligt lagtexten måste internetföretag, publicister och enskilda individer ta bort meddelanden eller information online som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Den som inte hörsammar en sådan förfrågan riskerar böter på motsvarande drygt 100 000 kronor och ett års fängelse.

Än värre så kan polisen – då det finns ”skälig grund” till misstanke om nationella säkerhetsbrott – begära att internetleverantörer och plattformar som sociala medier att identifiera användare och assisterar med nödvändig enkryptering. Även på denna punkt riskerar följderna bli samma böter och fängelsestraff som ovan.

En lokal advokat som South China Morning Post talar med framhåller att denna implementering verkar vara mycket mer oroande än själva lagen. Implementeringen ger polisen direkta befogenheter som endast rättsväsendet tidigare haft, menar advokaten, och understryker hur de ”särskilda omständigheterna” vad gäller såväl husrannsakan som internet inte på något vis specificeras i lagtexten, och därmed kan användas godtyckligt av polisen.

Flera globala internetföretag har reagerat på denna otydlighet. Facebook och Whatsapp har meddelat att man ”pausar” all förfrågan på information från Hongkongs myndigheter, medan man utvärderar den nationella säkerhetslagen närmare med hjälp av internationella experter på mänskliga rättigheter.

Sent i går kväll meddelade även Twitter att man tillfälligt pausar liknande förfrågningar från Hongkongs myndigheter. Telegram har gått ett steg längre och uppget att man kommer vägra varje förfrågan av information, tills dess att ”internationellt konsensus” råder kring de pågående politiska förändringarna.

Som bland annat noteras i South China Morning Post, så kommer de nya reglerna med all säkerhet innebära att internetföretag slutar investera i Hongkong, samtidigt som de även kommer uppfattas som avskräckande för det internationella affärsvärlden som helhet.

Vidare ger implementeringen av artikel 43 även polisen rätt att begränsa misstänkta individers rörelsefrihet och frysa deras tillgångar. Detta ska ske genom att personer som är misstänkta för brott mot lagen ska få sina resehandlingar eller tillgångar beslagtagna. För detta krävs förvisso fullmakt, men det är samtidigt värt att komma ihåg hör de domare som ska arbeta med fall som rör den nationella säkerhetslagen utses av Carrie Lam själv.

Ett sista viktigt och minst lika otydligt tilläg efter gårdagens möte innebär att ”politiska organisationer” som är baserade i Taiwan eller utlandet måste dela med sig av information som inkluderar deras politiska aktiviteter i Hongkong, personlig information och finansiella detaljer. De organisationer som inte lyder riskerar böter på drygt 100 000 kronor och sex månaders fängelse.

Som redan har framhållits, så kan detta användas för att sätta ytterligare politisk press på Taiwan, särskilt med tanke på det samarbete som har kunnat ses mellan aktivister på de båda platserna och i viss mån även taiwanesiska myndigheter:

Nu när den nationella säkerhetslagen med sina gummiparagrafer väl har antagits, är det viktigt att följa själva implementeringen närmare. Något jag kommer göra noggrant här på InBeijing.

I helgen publicerades en samtal med mig om Hongkongs nya säkerhetslag i podcasten Global Bar, som finns att lyssna på under de första 15 minuterna i inslaget nedan.

Överväldigande stöd för Hongkongs nya säkerhetslag i FN:s råd för mänskliga rättigheter

När FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) sammanträdde tidigare i veckan, uttrycktes stort stöd för Hongkongs nya nationella säkerhetslag. Kubas representant läste upp ett uttalande på 53 länders vägnar, som menade att lagen är fördelaktig för Hongkongs välstånd på lång sikt eftersom den skapar en säker omgivning som garanterar invånarnas lagliga rättigheter och friheter.

Kubas representant sade vidare att lagen är förenlig med ”ett land, två system” och ändå är en del av Kinas ”inre angelägenheter”, som inte bör utsättas för påverkan utifrån. Uttalandet uppmanade även ”relevanta aktörer” att sluta använda Hongkong som verktyg för att lägga sig i dessa inre angelägenheter.

Kinesiska medier och diplomater har triumferat framhållit uttalandet som ett bevis på omvärldens breda stöd för den nya lagen. Så här skriver exempelvis Global Times:

A total of 53 countries supported China’s national security law for Hong Kong at the 44th Session of the United Nations Human Rights Council (UNHRC) in Geneva on Tuesday, triumphing over 27 members that attacked and called for harsh measures against China over issues involving Hong Kong, Xinjiang and Tibet.

The landslide victory was seen by experts as showing that China’s achievements in human rights have won more supporters and become known by wider audiences. The double standards of some Western countries that tried to politicize the UNHRC and to use human rights-related issues as weapons to attack China, brought themselves more criticism within the international community.

Som texten antyder, lästes också ett uttalande med kritik mot den nya nationella säkerhetslagen upp under mötet. Detta av Storbritanniens representant, var uttalande dock endast backades upp av 27 länder.

Axios har listat de länder som skrivit under uttalandena för och emot lagen i FN:s råd för mänskliga rättigheter, och kom föga förvånande fram till att det fanns en uppdelning mellan mer och mindre demokratiska nationer på de båda sidorna.

Av de 27 länder som ställer sig bakom kritiken mot lagen, klassas alla som ”fria” i tankesmedjan Freedom House globala index över politiska och civila rättigheter. De 53 som omfamnade lagen var däremot nästan uteslutande icke fria eller endast delvis fria, enligt samma index.

Se nedan den fulla listan av dessa länder, som först publicerades av Axios:

Supporting: China, Antigua and Barbuda, Bahrain, Belarus, Burundi, Cambodia, Cameroon, Central African Republic, Comoros, Congo-Brazzaville, Cuba, Djibouti, Dominica, Egypt, Equatorial Guinea, Eritrea, Gabon, Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Iran, Iraq, Kuwait, Laos, Lebanon, Lesotho, Mauritania, Morocco, Mozambique, Myanmar, Nepal, Nicaragua, Niger, North Korea, Oman, Pakistan, Palestine, Papua New Guinea, Saudi Arabia, Sierra Leone, Somalia, South Sudan, Sri Lanka, Sudan, Suriname, Syria, Tajikistan, Togo, UAE, Venezuela, Yemen, Zambia and Zimbabwe.

Opposing: Australia, Austria, Belgium, Belize, Canada, Denmark, Estonia, Finland, France, Iceland, Ireland, Germany, Japan, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Marshall Islands, Netherlands, New Zealand, Norway, Palau, Slovakia, Slovenia, Sweden, Switzerland, and the U.K.

USA finns inte med på listan, då landet 2018 beslutade sig att lämna FN:s råd för mänskliga rättigheter. Detta är enligt Axios artikel också en av de främsta anledningarna till det överväldigande stödet för uttalandet som är positiv till lagen.

Keith Harper, som var amerikansk representant i detta råd 2014-2017, vittnar om att frågor likt dessa vanligtvis är ”en kamp mellan Kina och USA”. Sedan USA har lämnat eller trappat ner sin närvaro i detta och andra internationella sammanhang, har Kina trappat upp sina aktiviteter betydligt.

Enligt Harper brukar Kina sätta ”otrolig press” på länder att att stödja denna slags uttalanden. Länder som stödjer uttalandena sägs också belönas med med fördelaktiga avtal vad gäller ekonomi och annat.

Exempelvis noteras att drygt 40 av dessa länder innefattas i Kinas nya sidenvägar, samt att flera afrikanska länder försöker omförhandla lån i kölvattnet av COVID-19. En av Axios reportrar understryker vidare att Peking med ekonomisk hävstång lyckats få FN:s råd för mänskliga rättigheter att stödja precis den slags aktiviteter som det var menat att motsätta sig.

Mönstret känns givetvis igen från Världshälsoorganisationen, och väcker återigen frågeställningarna i vilken utsträckning dessa internationella institutioner längre är effektiva för sitt syfte, samt vad som skulle kunna göras för att förbättra denna effektivitet.

VIDEO: Man som i går knivhögg polis arresterad på Hongkongs flygplats

Sedan proteströrelsen i Hongkong blev våldsam under förra sommaren, har det vid flera tillfällen gått att se hur stadens demonstranter tar stora risker för att hindra sina vänner från att bli arresterade. Många gånger har man lyckats få varandra ur polisens grepp genom snabba attacker mot polismän som är i färd med att brotta ner någon demonstrant.

Efter att den nationella säkerhetslagen antogs i veckan, så har sådana attacker mot polis givetvis blivit långt mer riskfyllda. Ändå kunde man se dem ske under gårdagens protester, med inslag av frustration och mått av våld som inte synts särskilt ofta tidigare.

Exempelvis så högg en demonstrant en polis i axeln med vad som antas vara en mindre kniv, då polisen i fråga försökte genomföra en arrestering. På videon nedan från Hong Kong Free Press så syns hugget tydligt; det skedde bakifrån samtidigt som flera andra demonstranter med slag och drag försökte hindra gripandet.

Det syns även tydligt hur demonstranten som håller på att arresternas kan slipa iväg, samtidigt som polisen ramlar samman på gatan innan han reser sig upp för att ropa efter hjälp och vård. Se polismannens skador på bilden nedan.

Men det är inte bara demonstranterna som är effektiva, utan även polisen. Hong Kong Free Press rapporterade i dag hur förövaren greps på Hongkongs flygplats, då han försökte lämna staden och flyga till Storbritannien. Mannen, som är i 20-årsåldern, kommer sannolikt få ett mycket långt fängelsestraff.

Ett långt straff kommer säkert även den man som under gårdagen körde sin motorcykel rätt in i en samling poliser få. Se en video av incidenten nedan, som enligt uppgift ska ha orsakat tre poliser skador på händer och knän.

Som jag skrev under gårdagen så skedde närmare 400 arresteringar under protesterna 1 juli, den första dagen med Hongkongs nationella säkerhetslag på plats. Något tiotal av dessa skedde med den nya lagen som förevändning; bland annat ungdomar som haft klistermärken på väskor och mobiltelefoner med budskapet att Hongkong borde vara självständigt.

Med all säkerhet kommer många fler sådana arresteringar att ske framöver. Vid sidan av flaggor, klistermärken och t-shirt så likställs nu även slogans rörande Hongkongs självständighet med secession.

I dag meddelades att ramsan ”Liberate Hong Kong – revolution of our times” (光復香港 世代革命) nu är olaglig under den nya säkerhetslagen. Den som reciterar denna mycket välanvända slogan riskerar nu att dömas till upp till livstids fängelse.

Det återstår att se om händelser som knivhugget och motorcykelturen ovan är sista handlingar av desperation, eller början på ett mönster där alltmer uppgivna demonstranter tar till allt med extrema metoder, riskerna till trots.

Ilska i Peking då flera länder välkomnar Hongkongs invånare

Som jag bland annat skrev i Expressen under gårdagen, så har implementeringen av Hongkongs nya säkerhetslag fått många invånare att överväga lämna staden. Flera länder har också öppnat armarna för att välkomna dessa invånare, vilket i sin tur skapat ilska, fördömande och hot från Kinas regim.

Redan sedan tidigare har brittiska myndigheter meddelat sin avsikt att underlätta för tre miljoner av stadens invånare av en viss passkategori att arbeta och bosätta sig i Storbritannien, samt göra det enklare för dessa att få brittiskt medborgarskap. Detaljerna presenterades först av premiärminister Boris Johnson genom en text i South China Morning Post.

Efter att den nationella säkerhetslagen väl införts, har Johnson och Storbritannien låtit veta att man ämnar uppfylla sitt löfte. Något som har väckt raseri i Peking. I en artikel med rubriken ”China vows to stop UK granting Hongkongers residency”, rapporterar The Guardian om hur Kina hotar med motåtgärder:

China’s ambassador to the UK, Liu Xiaoming, said on Thursday this would be a violation of agreements between the two countries, and called the UK’s criticism of the national security legislation “irresponsible and unwarranted”.

It is “clear … that all Chinese compatriots residing in Hong Kong are Chinese nationals, whether or not they are holders of the British Dependent Territories Citizens passport or the British National (Overseas) passport,” he said.

“If the British side makes unilateral changes to the relevant practice, it will breach its own position and pledges as well as international law.”

“We firmly oppose this and reserve the right to take corresponding measures,” he said in a statement posted on the embassy’s website on Thursday. “The UK has no sovereignty, jurisdiction or right of ‘supervision’ over Hong Kong”.

Kina har alltså även mage att anklaga Storbritannien för att bryta mot internationella bestämmelser. Detta trots att inte pekar ut vilka lagar det gäller, samtidigt som Peking på egen hand brutit mot det bindande avtalet Sino-British Joint Declaration i och med införandet av den nationella säkerhetslagen.

Vidare hintar kinesiska myndigheter att man kommer stoppa de tre miljoner invånare i Hongkongs som omfattas de nya brittiska visumlagarna från att lämna staden. Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab konstaterar hopplöst att det inte finns något man kan göra, om Kina stoppar stadens invånare från att lämna Hongkong.

Likaledes öppnade Taiwan i veckan ett särskilt kontor i centrala Taipei, för att assistera de av Hongkongs invånare som nu planerar att flytta till ön. Enligt Reuters ska kontoret ha 24 anställda och 20 stycken ”hotlines”. Taiwanesiska tjänstemän som jobbar med kontoret uppger att man redan har mottagit en mängd samtal.

Initiativet följer på en rad löften från president Tsai Ing-wen och hennes administration att hjälpa Hongkongs befolkning. Reuters noterar att omkring 200 av stadens invånare redan har flytt till Taiwan sedan proteströrelsen började i fjol.

South China Morning Post återger de fördömanden i skarpa ordalag som detta nya kontor ådragit sig från kinesiska myndigheter:

Beijing has warned the ruling party in Taiwan not to “mess up” Hong Kong affairs, as Taipei prepares to help Hongkongers seeking to flee their city, where a contentious national security law has been imposed.

Zhu Fenglian, a spokeswoman for Beijing’s Taiwan Affairs Office, described the independence-leaning Democratic Progressive Party as a “black hand” that wanted to undermine the prosperity and stability of Hong Kong.

“What the DPP authorities said was an undisguised distortion of facts, which served only to reveal its vicious intention to mess up Hong Kong and seek independence for Taiwan,” she said.

I dag kommer även uppgifter om att Australien planerar vidta liknande åtgärder. Hong Kong Free Press citerar landets premiärminister Scott Morrison säga att hans regering nu aktivt överväger att erbjuda en ”fristad” (safe haven) för Hongkongs invånare, då man ser situationen i Hongkong som ”djupt oroande”.

Kina har ännu inte hunnit hota Australien över detta, även om så säkert kommer att ske med tanke på den urusla relationen länderna emellan för tillfället.

Inga liknande initiativ har presenterats vare sig av EU eller något av unionens medlemsländer.

Massarresteringar i Hongkong då flaggor och klistermärken nu är olagliga

Detta var en rubrik som jag verkligen hoppades att jag aldrig skulle behöva skriva. Men sedan den nationella säkerhetslagen infördes i Hongkong vid midnatt i går, så har hundratals personer arresterats, varav flera för att ha hållit i en flagga eller innehaft klistermärken som över natten gjorts olagliga.

För bakgrund om själva lagen, läs gärna denna artikel jag skrev för Expressen i dag, eller lyssna på detta avsnitt av podden Amerikanska nyhetsanalyser där jag pratar om ämnet i en dryg halvtimme.

Det har varit en lång dag, med flera intervjuer och samtal samt mycket läsning. Tänkte ändå som avrunda med ett kortare inlägg här på InBeijing om de arresteringar som gjorts under den första dagen som Hongkongs nya nationella säkerhetslag varit på plats.

1 juli är årsdagen av Hongkongs överlämning från Storbritannien till Kina, och tillika en traditionell dag gör stadens invånare att ge sig ut och protestera. Dagen har alltid fungerat lite som en temperaturmätare på befolkningens nöje eller missnöje med den politiska situationen.

Vid de tillfällen då inga direkta politiska förehavanden ligger och skaver, så har antalet deltagare för de årliga 1 juli-demonstrationerna kunnat räknas i tiotusental. Men då en nationell säkerhetslag höll på att införas 2003, så tog sig en halv miljon människor ut på gatorna för att protester. Likaledes var det omkring en halv miljon som gick man ur huse även förra året, för att visa missnöje med det utlämningsavtal som fick fjolårets proteströrelse att utbryta.

Antalet förväntades bli mycket mindre i dag, på grund av såväl corona som den nya nationella säkerhetslagen. Icke desto mindre gav sig tusentals demonstranter ut på gatorna för att protestera. De mötes av tårgas, vattenkanoner och arresteringar från polisens sida. Se nedan en video från dagens händelser via Hong Kong Free Press:

Arresteringar, ja. Insatserna för att protestera var särskilt höga i dag, med tanke på att den nya säkerhetslagen förbjuder secession. Det innebär alltså att det numera är olagligt att torgföra idén om Hongkongs självständighet, något som många demonstranter tidigare uttryckt sin önskan om.

Mycket riktigt så tog det heller inte särskilt lång tid innan den första personen arresterades, för att framför sig på marken ha lagt en flagga med orden ”Hong Kong independence”. Hongkongs poliskår var snabba med att utannonsera arrestering på sociala medier, sannolikt i avskräckande syfte.

Men denna första arrestering i enighet med Hongkongs nationella säkerhetslag kan komma att bli ett prekärt fall. Mannen hade nämligen med minimala bokstäver skrivit ”No to”, framför ”Hong Kong independence”. Flaggans budskap blev således att motsätta sig ett självständigt Hongkong:

Hur ska polis och myndigheter hantera detta fall? Hur stora eller små bokstäver kan man använda på sina flaggor för att inte bli arresterad?

Oavsett vilket så varnade polisen i dag, för första gången någonsin, med varningsflagg demonstranterna för att bryta mot den nationella säkerhetslagen. Dessa flaggor såg ut på följande vis:

Trots detta lyckades polisen hitta flera personer som ansågs bryta mot den nya lagen, då de sprang runt och letade flaggor och klistermärken bland demonstranterna. Cirka 370 personer ska ha arresteras totalt i Hongkong under dagen, inklusive minst tio stycken med den nationella säkerhetslagen som förevändning.

Se nedan flera inlägg från Hongkongs polisstyrka på Twitter, som visar exempel på flaggor och klistermärken som nu anses vara farliga nog att hota stadens säkerhet:

Det ska bli mycket intressant att följa vad som händer med mannen som med alltför små bokstäver motsatte sig Hongkongs självständighet. Eller för den delen med de unga kvinnorna som påkoms med klistermärken.

Blir det tre år, tio år eller en livstid i fängelse? Välkommen till det nya Hongkong!

Utdrag från en sammanfattning av några punkter i Hongkongs nya nationella säkerhetslag.

Hongkongs nationella säkerhetslag nyss offentlig – här är innehållet

Just efter klockan 23 lokal tid presenterades innehållet i Hongkongs nya nationella säkerhetslag. Lagen började samtidigt gälla med omedelbar verkan, en timme innan årsdagen av stadens överlämning från Storbritannien till Kina.

Som jag skrev tidigare i dag, så har självcensuren redan börjat breda ut sig över Hongkong på grund av rädslan för konsekvenser efter att lagen med dess förmodade gummiparagrafer väl träder i kraft.

Självcensuren lär nu fortsätta när lagens innehåll har blivit känt. Den är nämligen precis så allomfattande som många hade fruktat. För att ge ett exempel, så kommer vandalisering av kollektivtrafik klassas som terrorism. Och terrorism ger enligt den nya lagen mellan tio år och livstids fängelse.

Detta är Hongkong från och med i dag – slå sönder en biljettautomat på stadens tunnelbana, och spendera resten av ditt liv i fängelse.

Men lagen innehåller givetvis ännu mer oklara och odefinierbara paragrafer, som till exempel ”samröre med utländska makter”. Ett begrepp som riskeras kunna användas godtyckligt för att mäta ut lika långa fängelsestraff för individer som myndigheterna uppfattar som besvärliga.

Jag ska nu inte uppehålla mig vid vidare detaljer, då jag själv ska dyka ner i lagtexten och analyser av densamma, för att skriva en längre artikel för publicering i en större svensk tidning under morgondagen.

Tänkte här istället återge de viktigaste punkterna som lagen innehåller, sammanfattade på engelska via Twitter av William Yang, en av de skarpaste journalisterna på Taiwan där han arbetar för Deutsche Welle.

Se hela Yangs Twitter-tråd via Threadapp, eller läs direkt de punkter som han sammanfattat här nedan (min fetstil):

1. Decision made by the National Security Committee headed by the Chief Executive won’t be reviewed by judicial institutions.

2. Beijing will appoint an advisor to fill the role of the national security committee’s advisor and this advisor will also be present at all meetings.

3. The special police unit can hire qualified personnel to help with executing missions related to national security.

4. Both the special police unit and the special unit handling national security cases at the department of justice will need to adhere to the rule of ”keeping the secrets.”

5. Sedition includes any act of separating Hong Kong or any part of the ”PRC” from #China. (Under #PRC’s definition, this includes attending events advocating for #Taiwan independence.)

6. Individuals can be given prison sentences ranging from 3 to 10 years for participating in seditious activities. Anyone planning seditious activities could be given life imprisonment.

7. Anyone participating in activities deemed as subversion of state power could be given a prison sentence between 3 to 10 years, while anyone planning these activities will be given life imprisonment.

8. Participating in terrorist activities could be given life imprisonment or a sentence of more than 10 years. Anyone planning or leading terrorist organizations or activities will be given life imprisonment.

9. Attacking or breaking Hong Kong government institutions or facilities belonging to HKSAR government could be deemed as subversion of state power.

10. Anyone destroying public transport facilities, public transportations, electric facilities, and any facilities that could easily explode will be deemed as carrying out terrorist activities.

11. Anyone seriously disrupt or destroy water, electric, public transportation, telecommunication or internet systems will be deemed as conducting terrorist activities too.

12. Organizing or leading terrorist activities will be deemed as illegal, and anyone or any organization that is somewhat involved in the process viewed as ”aiding” the terrorist organizations will also be penalized with penalties or prison sentences between 5 to 10 years.

13. Collusion with foreign power include those who carry out certain activities for foreign institutions or organizations, those who plead foreign institutions or organizations to carry out certain acts against Hong Kong or those who deemed as ”planning” certain activities …

… against Hong Kong with foreign organizations or institutions.

14. Activities that seriously hinder HKSAR government or central government’s implementation and execution of legislations or policies will be deemed as collusion with foreign power.

15. Any activities or interaction with foreign institutions that are viewed as controlling Hong Kong’s elections or damaging election results will be deemed as colluding with foreign power too.

16. Anyone who use ”illegal ways” (with connection with foreign orgs) to trigger Hong Kong residents’ hatred towards the HKSAR government or the central government and if the hatred has created serious consequences, they will also be deemed as colluding with foreign power.

17. Anyone who ”voluntarily” give up their criminal acts in the middle of their actions or who ”voluntarily” prevent criminal results from happening could have their sentences being reduced or be exempted from their punishment.

18. Anyone who turn themselves in and honestly share their criminal activities could also have their sentences being reduced.

19. Anyone who ”disclose other people’s criminal activities” to law enforcement or anyone offering important clues to the police will also have their sentences reduced. This is basically encouraging anyone to reveal other ”accomplices” to the authorities.

20. Any individual who is not a permanent resident of #HongKong but have committed criminal activities could still be tried under the law independently or they could be deported in certain cases. (The language in this one is a bit murky in Mandarin.)

21. Anyone deemed to have committed ”criminal activities under NSL” will be disqualified to participate in the Legco election, DC election, or taking any civil servant positions or losing the chance to be commissioners for the electoral commission. — this one is designed for Sep

22. Anyone who committed criminal activities under NSL in #HongKong will be tried by the law.

23. Anyone who is not a PR of #HK but committed criminal activities defined by the NSL outside of #HK and if the activities are aimed at HKSAR, they could still be tried by the law. (Clause 38). @daphnekylee

24. While the trials are ought to be public, but if the cases involve national secret or public order then the proceedings won’t be public, journalists and members of the public will be banned from attending these trials.

25. When the special police unit is investigating NS cases, they could demand the suspect to hand in their travel documents and ban the suspects from leaving #HK.

26. The special police unit could also demand foreign or external political organizations as well as foreign governments to provide certain information while they are investigating certain cases.

27. Any judges or justices being appointed by the Chief Executive, once they are approved by the committees, their tenure will be one year.

28. Any judges who have made expressions or behaviors that are deemed as threatening NS, they will not be appointed to handle NS cases.

29. If the Secretary of Justice thinks that certain NS cases at the High Court involve national security or some personal safety issues, then the Secretary could demand to let the case proceed without juries. The decision will be made by three judges who handle the case.

30. The national security agency set up by the Central government in #HongKong can supervise and instruct the national security commission about how to execute NS related tasks.

31. The national security agency (controlled by Beijing) will work with Chinese FM representative in #HK as well as HKSAR government to increase their management and services for international organizations, NGOs and media organizations in #HK. @fcchk

32. When a case involves foreign interference and is too complicated for HKSAR gov to handle, the national security commission can request support for the national security agency to intervene and take over.

33. Suspects have the right to hire lawyers after they are questioned by the national security agency for the first time. The lawyer can offer legal assistance.

34. The behaviors of the national security agency (controlled by Beijing) and its personnel are not subjected to the supervision of the HKSAR legal system.

35. Personnel from the national security agency have immunity from the Basic Law but they also enjoys all the benefits mandated by the Basic Law.

36. When personnel from the national security agency are carrying out duties ”according to law,” HKSAR government departments need to cooperate with them. Anyone who interfere with the execution of missions could face punishment according to law.

37. When the rules under the Basic Law interferes with regulations under NSL, the NSL will take effect. (Bear with my English. My brain is shutting down after midnight here.)

38. No mention of the retroactive period.

That’s it from me, people. I was filled with grief, anger, and frustration when we realized there was no English translation after waiting for WEEKS, so I took the liberty to do some very rough translation. Hope it helps and I apologize if my language is not sophisticated enough.

Hela lagen finna att läsa på kinesiska här via PDF. Jag har ännu inte hittat någon fullständig version på engelska, men en sådan kommer säkert offentliggöras under morgondagen.

Självcensuren breder ut sig i Hongkong efter att ny nationell säkerhetslag antagits

Som väntat så antog den nationella folkkongressens ständiga utskott i Peking i förmiddags en ny nationell säkerhetslag för Hongkong. Xi Jinping har under kvällen lokal tid undertecknat lagen, som enligt South China Morning Post kommer träda i kraft under tisdagen.

Det finns många bisarra aspekter med detta. Dels så avböjde Hongkongs regeringschef Carrie Lam från att alls kommentera lagen under en presskonferens i dag, eftersom hon inte sett dess innehåll även fast den redan antagits. Likaledes har lagens innehåll och detaljer ännu inte offentliggjorts, trots att det alltså redan antagits och redan inom några timmar ska implementeras via dekret.

Lagens innehåll och tänkbara följder kommenterade jag i en text här på InBeijing förra veckan. Jag kommer även skriva närmare om detta i en lång text för en svensk tidning som ska publiceras under morgondagen, och senare att dela länken här.

I detta inlägg vill jag istället som hastigast fokusera på hur den nationella säkerhetslagen, redan innan den implementerats, har lyckats framkalla en omfattande självcensur i Hongkong. Självcensur är som bekant den allra mest effektiva formen av censur, och tillika ett av de största syftena med de gummiparagrafer som denna lag kommer innehålla.

Nikkei Asian Review skriver i dag närmare om detta i en artikel med rubriken ”Hong Kongers erase digital footprints ahead of security laws”. Där intervjuas flera an stadens invånare som valt att ta bort kommentarer, blockera vänner eller helt enkelt radera sina konton på sociala medier av rädsla för att deras inlägg eller delningar ska skapa bekymmer.

Johannes Chan, professor i juridik vid University of Hong Kong, konstaterar i artikeln att den nya nationella säkerhetslagen redan har påverkat personlig säkerhet och yttrandefrihet, vilket sedan följs av flera exempel:

”The national security law is already exerting its impact even before it is enacted,” he said. While some companies in Hong Kong have expressed their support for the new laws, ”many people have begun to delete their postings on Facebook.”

A high school teacher in his late 20s, who requested anonymity, explained to Nikkei why he recently changed his name on Facebook: ”We are now so afraid that we could be sold out by our so-called friends online.”

He has also changed his profile photo on social media, deleted politically sensitive posts, and has gone through his online ”friends” list to check whether anyone could possibly target him for his liberal views on political and social issues. He screened his online contacts by reading through their recent postings of their political views.

Enligt uppgift har hundratals Twitter-konton som uttryckt kritik mot myndigheterna raderats av sina användare under de senaste dagarna på grund av risken för konsekvenser. På sociala medier talas det om hur de tidigare så talrika och frispråkiga rösterna från Hongkong plötsligt har tystnat betydligt.

Självcensur av politiska anledningar har förvisso redan pågått ett tag i Hongkong. Nikkei Asian Review nämner exempelvis hur omkring 40 stycken anställda vid Hongkongs flygbolag Cathay Pacific har avskedats under de sensate året, sedan de uttalat stöd för stadens proteströrelse på sociala medier.

Anställda vittnar om hur en tystnadskultur samt en rädsla för angiver har infunnit sig på företaget, sedan dess ordförande efter påtryckningar från kinesiska myndigheter i augusti i fjol började straffa anställda som stödde protesterna. En liknande stämning kommer nu sannolikt att infinna sig vid flera av stadens företag, myndigheter, lärosäten och organisationer.

Givetvis är det inte bara lärare och flygvärdinnor so ägnar sig åt självcensur. Jag har i veckan talat med flera personer i Hongkong – även svenskar och andra utländska medborgare – som raderat innehåll på sociala medier eller tagit bort konton och profiler, trots att de inte haft något med aktivism att göra. Det är inte särskilt märkligt, då lagen sannolikt kommer omfatta även utlänningar och dessutom vara retroaktiv.

Under dagen har flera politiska partier i opposition mot stadens etablissemang splittrats. Bland annat meddelade Joshua Wong – en av förgrundsfigurerna från protesterna 2014, som sedan dess blivit utsedd till Time Magazine person of the year och suttit fängslad i flera omgångar – tidigt i dag att han lämnar Demosisto, det parti han grundade för att på politisk väg kunna driva frågan om Hongkongs självstyre.

Även de andra ledande personerna inom partiet beslutade sig i dag för att lämna, vilket ledde att Demosisto under eftermidaggen meddelade att man kommer upphöra som organisation:

Inte heller detta beslut var helt oväntat, då Joshua Wong pekats ut som en av de mest sannolika första måltavlorna för den nationella säkerhetslagen. Det är heller ingen slump att han skriver ”If my voice will not be heard soon”, då han trots dagens abdikering lider stor risk att straffas för sitt tidigare politiska engagemang.

Andra aktivister, som Wayne Chan som i motsats till Joshua Wong öppet har propagerat för Hongkongs självständighet, har i samband med den nationella säkerhetslagens införandet brutit mot sin borgen och lämnat Hongkong. Flera personer jag i talat med den senaste veckan – såväl aktivister som ”vanliga” medborgare och utlänningar – överväger nu även de att göra likadant och lämna Hongkong.

Trots den omfattande självcensuren så finns det fortfarande de som är redo att stanna kvar och kämpa, även fast insatserna aldrig har varit högre. Bland annat har 25 folkvalda lokalpolitiker i dag undertecknat en skrivelse som fördömer lagen, och uppmanar samtidigt andra länder att införa sanktioner mot ansvariga politiker som gensvar.

Alla dessa 25 riskerar arresteras den kommande månaden. Men allra störst risk för detta lider mediemogulen Jimmy Lai, som driver Apple Daily, en av de ytterst få regeringskritiska tidningar som finns kvar i staden. Lai har, tillsammans med Joshua Wong, upprepade gånger pekats ut som en trolig måltavla när lagen väl är på plats.

Men trots riskerna så vägrar den envisa Jimmy Lai att vika en tum. Så här lyder delar av en intervju med Lai som tidigare under gårdagen publicerades i Deutsche Welle (DW):

DW: China will officially pass the national security law for Hong Kong on June 30, and the law will come into effect immediately. Are you worried that you will be a prime target of this law?

Jimmy Lai: I’m not worried and I’m not going away. I will stay in Hong Kong and fight until the last day. It doesn’t matter whether I’m one of the prime targets or not.

Everybody in Hong Kong is worried, especially people in the media industry. Because whatever you say or print could be labeled as evidence of subversion of state power or sedition. It is something that we have to be prepared to confront.

DW: Your newspaper, Apple Daily, has been one of the most outspoken critics of the Chinese government. Are you worried for the newspaper once the law comes into effect?

Jimmy Lai: People say Apple Daily is going to be the prime target of the national security law, but whether we are truly the main target or not, Apple Daily will stand with the Hong Kong people, because everyone in Hong Kong is the target of the law.

Even if we are the particular target of the law, it doesn’t mean we are not part of Hong Kong. I believe everyone in Hong Kong is prepared for what’s to come, and we are very worried. Some people even begin to plan for leaving the homeland that they have spent their entire life in.

But for us, we have have to stick around, and we will continue to publish the paper.

I och med den nya nationella säkerhetslagen har Peking redan infört ett stort mått av självcensur i ett Hongkong där yttrandefrihet var en av de civila rättigheterna som gjorde staden speciell för regionen.

Genom att snabbt nita Jimmy Lai och en rad andra varnande exempel, kommer myndigheterna maximera denna självcensur och därmed även kritiken mot själva lagen på relativt kort tid. Kom ihåg vart ni läste det först!

Jag kommer fortsätta att följa utvecklingen kring Hongkong och den nationella säkerhetslagen, såväl här som i de nyhetsbrev och fördjupningar du kan få genom att prenumerera på InBeijing Premium.

Steriliseringar, aborter och födelsekontroller i syfte att minska antalet muslimer i Xinjiang

Med politiska fångläger för miljontals invånare, övervakning som saknar motstycke globalt, samt noggrant planerade program för att sätta ”rehabiliterad arbetskraft” till tvångsarbete runtom i Kina, var det svårt att tänka sig hur situationen i Xinjiang skulle kunna bli värre.

Men det visar sig tyvärr vara fullt möjligt. I dag publicerade nämligen Associated Press en rapport som ger vid handen hur kinesiska myndigheter genom steriliseringar, aborter och andra typer av födelsekontroller ser till så att antalet uigurer och andra etniska muslimer minskar i Xinjiang.

AP:s rapport, som bör läsas i sin helhet, inleder med att konstatera hur ”drakoniska åtgärder” har fått födelsetalen bland muslimer i regionen Xinjiang att minska, samtidigt som etniska kineser i samma område uppmuntras att föda flera barn.

Enskilda individer har tidigare antytt att steriliseringar och aborter sker på etniska grunder i Xinjiang. AP har nu kartlagt dessa påståenden genom intervjuer med 30 individer med personliga erfarenheter, samt sammanfattning av information och statistik från officiella källor.

Exempelvis sattes drygt 200 000 spiraler in i kvinnor i Xinjiang under 2014. Denna siffra ökade till närmare 330 000 år 2018, samtidigt som den sjönk dramatiskt i övriga Kina som ett resultat av lättnader i enbarnspolitiken.

Ännu tydligare är mönstret när det gäller sterilisering via kirurgiska ingrepp. Officiella dokument visar att myndigheterna med början 2016 pumpat in hundratals miljoner kronor i program för att få muslimska kvinnor att sterilisera sig, antingen i utbyte mot belöning eller mot sin vilja.

Som ett resultat nästan tiodubblades antalet steriliseringar i Xinjiang mellan 2016 och 2018, samtidigt som antalet under samma tid sjönk nationellt.

Diagram från AP som visar antalet steriliseringar per 100 000 invånare i Xinjiang respektive hela Kina

Under 2018 genomfördes omkring 60 000 steriliseringar i Xinjiang, enligt AP:s sammanställning av officiell statistik. Rapporten framhåller dessutom hur antalet verkar fortsätta öka, och främst sker i områden där etniska minoriteter är särskilt talrika.

För 2019 budgeterades det exempelvis för närmare 15 000 steriliseringar i staden Hotan – där den stora majoriteten av invånarna är uigurer – vilket motsvarar över en tredjedel av alla kvinnor i barnafödande ålder.

Rapporten konstaterar vidare hur många av åtgärderna för att påverka kvinnors fertilitet sker regionens fångläger, där intagna kvinnor utsätts för en rad olika behandlingar i detta syfte:

Once in the detention camps, women are subjected to forced IUDs and what appear to be pregnancy prevention shots, according to former detainees. They are also made to attend lectures on how many children they should have.

Seven former detainees told the AP that they were force-fed birth control pills or injected with fluids, often with no explanation. Many felt dizzy, tired or ill, and women stopped getting their periods. After being released and leaving China, some went to get medical check-ups and found they were sterile.

It’s unclear what former detainees were injected with, but Xinjiang hospital slides obtained by the AP show that pregnancy prevention injections, sometimes with the hormonal medication Depo-Provera, are a common family planning measure. Side effects can include headaches and dizziness.

AP har vidare intervjuat en före detta lärare som var instruktör i ett av regionens politiska fångläger. Hon inte bara bekräftar att detta sker, utan berättar även om hur hon själv fick en spiral insatt i sin vagina.

Detta skedde efter att kvinnan protesterat mot nya direktiv till lägrets tjänstemännen om att sätta in spiraler i alla kvinnliga fångar i barnafödande ålder. Den före detta läraren fördes därefter av väpnade vakter till ett sjukhus där hundratals uiguriska kvinnor förseddes med spiraler, av en typ som var designade för att inte kunna tas bort igen.

Ytterligare en kvinna från Kazakstan vittnar om hur hon satt i ett fångläger där gifta och ogifta kvinnor hölls separerade. De gifta kvinnorna fick alla genomgå graviditetstest, och fick spiraler insatta i sig om de redan hade barn. Vederbörande klarade sig undan detta på grund av att var ogift och barnlös.

Berättelsen stämmer väl överens med de direktiv som utfärdades efter president Xi Jinpings besök i Xinjiang 2014, om att det nu var dags att ”reducera och stabilisera” regionens födelsetal. Liksom andra etniska minoriteter hade uigurer och muslimska folkgrupper i Xinjiang undantagits enbarnspolitiken.

Nu blev det plötsligt förenat med fara för regionens etniska minoriteter att ha tre eller fler barn, även om de fötts årtionden innan de nya direktiven utfärdades. Att ha ”för många” barn är en av de vanligaste anledningarna för att skicka folk till de politiska fångläger som satts upp i regionen med början tidigt 2017, oh dit miljontals fångar förts sedan dess.

Femton uigurer och kazaker som AP intervjuar vittnar om hur de känner personer som förts till lägren på grund av att de anses haft för många barn. Läckta uppgifter från ett läger i länet Karakax visar hur 149 av 484 lägerfångar låsts in med förevändningen att de har för många barn. Det ges även exempel på en uigurisk fruktförsäljare som dömdes till sju års fängelse – ett år för varje barn han var fader till.

Dessa övergrepp fungerar inte bara som retroaktiva straffåtgärder, utan även i avskräckande syfte för uigurer som går i tankar att bilda familj. Officiell statistik över antalet födslar visar åtgärdernas sammantagna effekt, då Xinjiang på bara några få år förvandlats från en av de snabbast växande regionerna i Kina, till en av de regioner och provinser med allra lägst födelsetal.

Diagram från AP som visar hur Xinjiangs födelsetal har rasat dramatiskt under de senaste åren – särskilt i områden som främst befolkas av muslimska minoriteter

Från diagrammet ovan går det att urskilja hur politiken bedrivs annorlunda i de delar av Xinjiang som främst bebos av etniska minoriteter.

Under fjolåret föll antalet födslar i Xinjiang med 24 procent, jämfört med ett tapp på 4,2 procent nationellt. Men i städer som Hotan och Kashgar, där en stor majoritet av invånarna är uigurer, föll antalet födslar med 60 procent mellan 2016 och 2018.

Denna ekvation beror på att etniska kineser i regionen sedan 2014 fått tillåtelse att skaffa två barn om de bor i Xinjiangs städer, och tre barn om de bor på landsbygden. AP:s rapport understryker även hur etniska kineser lockas med mark, arbeten och ekonomiska incitament för att flytta till regionen.

Etniska kineser utsätts vidare sällan för sterilisering, aborter, spiraler eller straff för att ha ett visst antal barn. AP citerar analytiker som ser detta som en del av en större kampanj mot uigurernas kulturella identitet, och som menar att detta är att likställa med folkmord:

Outside experts say the birth control campaign is part of a state-orchestrated assault on the Uighurs to purge them of their faith and identity and forcibly assimilate them into the dominant Han Chinese culture. They’re subjected to political and religious re-education in camps and forced labor in factories, while their children are indoctrinated in orphanages. Uighurs, who are often but not always Muslim, are also tracked by a vast digital surveillance apparatus.

“The intention may not be to fully eliminate the Uighur population, but it will sharply diminish their vitality, making them easier to assimilate,” said Darren Byler, an expert on Uighurs at the University of Colorado.

Some go a step further.

“It’s genocide, full stop. It’s not immediate, shocking, mass-killing on the spot type genocide, but it’s slow, painful, creeping genocide,” said Joanne Smith Finley, who works at Newcastle University in the U.K. “These are direct means of genetically reducing the Uighur population.”

Men den kanske obehagligaste delen av rapporten är den som innehåller uppgifter och vittnesmål om framtvingade aborter. Från och med 2017 började tjänstemän i flera områden i Xinjiang knacka dörr för att leta efter misstänkta gravida kvinnor. De som rapporterade eller stoppade så kallade olagliga födslar belönades, visar AP:s rapport.

I flera områden utfördes gynekologiska tester, och kvinnor togs till undersökningsrum för att genomgå graviditetstest med ultraljud. ”Testa alla som behöver testas”, beordrar officiella direktiv från 2018. ”Upptäck och hantera i ett tidigt skede de som bryter mot reglerna”.

Från regionens politiska fångläger kommer vittnesmål som antyder att aborter snarast sker rutinmässigt:

Ziyawudun said a “teacher” at her camp told women they would face abortions if found pregnant during gynecology exams.

A woman in another class turned out to be pregnant and disappeared from the camp, she said. She added that two of her cousins who were pregnant got rid of their children on their own because they were so afraid.

Another woman, Gulbakhar Jalilova, confirmed that detainees in her camp were forced to abort their children. She also saw a new mother, still leaking breast milk, who did not know what had happened to her infant. And she met doctors and medical students who were detained for helping Uighurs dodge the system and give birth at home.

Rapporten innehåller ett särskilt otäckt vittnesmål från en kvinna som togs till sjukhus av polis för ett graviditetstest. Då det visade sig att hon var gravid i andra månaden med sitt tredje barn, sade tjänstemännen att hon måste göra abort – annars kommer hennes bror att föras till politiskt fångläger.

Kvinnan, som nu bor i Kazakstan, berättar hur läkare sög ur fostret från hennes med hjälp av elektrisk vakuumsug, och sedan bad henne vila innan de skulle föra henne till et av regionens fångläger, med anledning av att hon haft appen WhatsApp på sin telefon, vilket också föranledde den medicinska undersökningen.

Hemskheterna i denna banbrytande rapport ger upphov till en rad frågeställningar. Hur pass omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheter är omvärlden redo att tolerera? Varför pratas det så mycket om rasism i västerländska länder, när det är i Kina som de ojämförligt värsta förföljelserna i världen mot en etnisk minoritet pågår just nu? Är det alls möjligt att Peking under dessa omständigheter ska kunna arrangera nästa olympiska spel vintern 2022?

Efter Zoom – nu avslöjas Tiktok med att spionera på användares aktiviteter och lösenord

Nyligen har jag här på InBeijing uppmärksammat de brister gällande säkerhet och integritet med Zoom, bland annat därför att företaget skickar data genom servrar i Kina, där man har stor närvaro och därmed är känsliga för kinesiska myndigheters påtryckningar.

Nu i veckan har en ny populär app med koppling till Kina hamnat i hetluften, nämligen Tiktok med närmare 800 miljoner användare och en popularitet som under året spridit sig snabbt även utanför Kina, där ägarföretaget Bytedance är baserat.

I den senaste uppdateringen av iOS – Apples operativsystem för mobila enheter – finns nämligen en säkerhetsfunktion som har avslöjat hur Tiktok med bara ett par sekunders mellanrum kopierar innehållet från användares urklipp (clipboard). Detta är alltså den text en användare kopierar eller klipper ut för att klistra in någon annanstans; en funktion som till exempel är vanlig för att fylla i lösenord.

Detta är särskilt oroande, då denna funktion för att snoka (snooping) efter texter i användares urklipp inte bara gäller i själva appen Tiktok. Så länge Tiktok är öppen på din mobila enhet så har appen – och därmed det kinesiska företaget Bytedance – obegränsad tillgång till användarnas urklipp i alla program och tjänster de använder.

Det rapporterar bland annat Forbes, som också understryker hur Apples integrerade funktion för urklipp mellan enheter gör att Tiktok kan se vad du klipper och klistrar på din dator, om appen är öppen på din telefon med samma Apple ID:

The most acute issue with this vulnerability is Apple’s universal clipboard functionality, which means that anything I copy on my Mac or iPad can be read by my iPhone, and vice versa. So, if TikTok is active on your phone while you work, the app can basically read anything and everything you copy on another device: Passwords, work documents, sensitive emails, financial information. Anything.

Forbes framhåller även hur detta så kallade snokande upptäckts av forskare sedan tidigare, och att Tiktok redan i mars lovade att åtgärda problemet. Man skyllde då officiellt på att det handlade om ett bekymmer som uppstått på grund av Google Ads.

Men istället för att lösa situationen så har man alltså fortsatt att snoka på sina användares urklipp. Nu då man har påkommits med händerna i syltburken, så lovar Bytedance återigen att denna funktion kommer tas bort till nästa uppdatering, skriver bland annat The Verge:

TikTok says it will stop accessing users’ clipboard content on iOS devices, after a new privacy transparency feature in iOS 14 revealed the video sharing platform was continuing the practice it had pledged last year to discontinue, The Telegraph reported.

(…)

TikTok parent company, Beijing-based ByteDance, had said earlier this year it planned to stop accessing devices’ clipboards, The Telegraph reported, but did not give a firm date.

A TikTok spokesperson said in a statement emailed to The Verge on Friday that it had submitted an update to the App Store to remove the feature, which it described as an “anti-spam” measure. The feature was never introduced to Android devices, according to the company.

Artikeln som The Verge hänvisar till i The Telegraph har rubriken ”TikTok to stop snooping on users’ clipboards after iPhone update shows app constantly reads copied text”, men ligger bakom betalvägg.

Där citeras Bytedance alltså denna gång uppge att problemet är relaterat till en funktion för att stoppa spam, snarare än den tidigare förklaringen som hade att göra med Google Ads.

Ars Technica analyserar problemet ännu djupare, och noterar i artikeln ”TikTok and 53 other iOS apps still snoop your sensitive clipboard data” and Tiktok förvisso inte är ensamt att snoka på sina användares urklipp.

Tiktok är dock den absolut största appen att så göra, vilket tillsammans med tidigare löften gör det hela särskilt problematiskt och misstänksamt, noterar Ars Technica:

In March, researchers uncovered a troubling privacy grab by more than four dozen iOS apps including TikTok, the Chinese-owned social media and video-sharing phenomenon that has taken the Internet by storm. Despite TikTok vowing to curb the practice, it continues to access some of Apple users’ most sensitive data, which can include passwords, cryptocurrency wallet addresses, account-reset links, and personal messages.

(…)

“It’s very, very dangerous,” Mysk said in an interview on Friday, referring to the apps’ indiscriminate reading of clipboard data. “These apps are reading clipboards, and there’s no reason to do this. An app that doest have a text field to enter text has no reason to read clipboard text.”

While Haj Bakry and Mysk published their research in March, the invasive apps made headlines again this week with the developer beta release of iOS 14. A novel feature Apple added provides a banner warning every time an app reads clipboard contents. As large numbers of people began testing the beta release, they quickly came to appreciate just how many apps engage in the practice and just how often they do it.

Nedan ett exempel på hur det ser ut i nya uppdateringen av iOS när Tiktok kopierar sina användares urklipp i andra appar och tjänster:

Det är här på sin plats att fråga sig varför det i regel är internetföretag med kopplingar till Kina som på senare tid har avslöjats med stora problem vad gäller säkerhet och integritet.

Att Bytedance i egenskap av kinesiskt företag i enlighet med nya säkerhetslagar måste överlämna all information som polis och andra myndigheter efterfrågar, ger eventuellt en antydan till förklaringen.

Australien senaste landet där förtroende och inställning till Kina rasar bland befolkningen

Opinionsinstitutet PEW Research är känt för en rad olika undersökningar rörande politiska trender. Under fjolåret skapade detta rubriker i Sverige, då en av dessa undersökningar gav vid handen att 70 procent av svenskarna nu har en negativ syn på Kina. Det var en dramatiskt ökning från året innan, och tillika den största andelen bland de 32 länder som tillfrågades, näst efter Japan.

Under våren har PEW Research visat hur militära hot och coronavirus lett till en kraftigt försämrad bild av Kina bland befolkningen även i USA och Taiwan.

Detta är inga isolerade resultat, eller ens resultat från ett isolerat opinionsinstitut. För i veckan gav Lowy Institute ytterligare ett exempel på hur Kina alltmer aggressiva utrikespolitik påverkar landets rykte bland befolkningen i demokratiskt sinnade länder världen över.

Denna gång handlar det om Australien, där 94 procent av befolkningen nu vill se att landet minskar sitt ekonomiska beroende av Kina, vilket är den största andelen sedan undersökningen startade för 16 år sedan. Det skriver The Australian, och framhåller vidare att 8 av 10 tillfrågade australiensare samtycker till sanktioner mot kinesiska tjänstemän som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter.

Mindre än en fjärdedel av de tillfrågade litar på Kinas utrikespolitik, vilket är en minskning med 29 procentenheter på två år. Förtroendet för Xi Jinping har också minskat till 22 procent. Istället uppgår antalet svaranden som anser alliansen med USA som viktig för Australiens säkerhet nu till närmare 80 procent, vilket också är en ökning från fjolåret.

Undersökningen skedde genom att 2 448 invånare tillfrågades i slutet av mars, alltså innan Peking införde sanktioner på bland annat australiensiskt nötkött och korn. Det är således sannolikt att attityden mot Kina förvärrats sedan dess, då allt från oppositionspolitiker till fackföreningar har uttalat stöd för premiärminister Scott Morrisons linje att inte vika sig inför Kina ekonomiska repressalier.

En liknande utveckling kan exempelvis ses i Kanada, där 67 procent av invånarna i fjol hade en negativ bild av Kina, vilket var 11 procentenheter mer än året innan. PEW Research kopplar samman utvecklingen med arresteringen av två kanadensiska medborgare och den gisslandiplomati som jag tidigare denna vecka skrev om här på InBeijing.

Också i Storbritannien – som på senare tid fått omvärdera sin relation med Peking – ökade antalet invånare som har en negativ bild av Kina i fjol med 11 procentenheter, och utgör nu en klar majoritet av befolkningen.

Det är alltså tydligt att även om Kinas alltmer aggressiva politiska framtoning möjligen skrämmer många politiker och affärsmän till lydnad, så gör den knappast särskilt gott hos de breda folklagren i ett växande antal demokratier.

Fruktansvärda villkor för de två kidnappade kanadensarna som hålls fångna i Kina

Tidigare i veckan skrev jag här på InBeijing om den diplomatiska härdsmälta som uppstått mellan Kina och Kanada på grund av åtalen mot Michael Kovrig och Michael Spavor. De båda kanadensarna kidnappades i december 2018, just efter att Huaweis finanschef Meng Wanzhou arresterats på Vancouvers flygplats. De hölls sedan på okänd plats tills att de officiellt arresterades i maj 2019.

Då en kanadensisk domstol förra månaden beslutade att Meng – misstänkt för att ha sålt utrustning till Iran trots internationella sanktioner – i nuläget inte får återvända till Kina, meddelade kinesiska myndigheter förra veckan att de båda Michael nu ska åtalas för brott som har med spionage och nationell säkerhet att göra.

Detta fick Kanadas premiärminister att rasa mot Kina, då han anser att de ljusskygga åtalen är politiskt motiverade och en ren hämndaktion för arresteringen av Meng Wanzhou. Detta bekräftades under gårdagen, då utrikesministeriets talesman ställde utom rimligt tvivel att Kina kopplar fallen:

Det handlar alltså om gisslandiplomati i sin renaste form, särskilt som inga som helst bevis har framkommit vad gäller misstankarna mot Kovrig och Spavor. En annan betydande skillnad är att medan Meng har spenderat de senaste dryga månaderna med att läsa och måla i sin lyxvilla i Vancouver, så har de båda Michael hållits isolerade i små celler, utan att få träffa familj eller ens få tillräckligt med mat.

De konkreta villkoren för Michael Kovrigs fångenskap skildrades i The Globe and Mail i veckan, genom en intervju med Kovrigs fru som har mottagit brev från honom. Det handlar bara om små glimtar in i Kovrigs tillvaro, eftersom han blott tillåts skriva brev under några timmar en dag varje månad. (Han får heller inte behålla de brev ha mottagit från sin egen familj efter att han läst dem.)

De första sex månaderna utbyttes inga brev alls, eftersom de båda Michael då satt i så kallad ”residential surveillance at a designated location” (RSDL), vilket är en ny anhållningsform där individen hålls helt isolerad från omvärlden och ofta även utsätts för tortyr. (Jag har tidigare skrivit mer utförligt om RSDL.)

Kovrigs brev kontrolleras och censureras, och han har därför inte heller i efterhand fått berätta i detalj om sin tid i RSDL. Endast vid ett tillfälle antydde han villkoren under de sex första månaderna, genom att skriva att han just ”sluppit ut från ett ställe präglat av förtvivlan” (emerging from a place of despair).

Våren 2019 flyttades Kovrig till en nio kvadratmeter stor cell i ett häkte, där han hållits sedan dess. Isoleringen har dock fortsatt till den grad att han inte ens sett en träd under de drygt 560 dagar han suttit inlåst.

Kovrig tillåts inte heller läsa några nyheter, och var exempelvis tills nyligen helt ovetande om COVID-19. I ett kort telefonsamtal fick hans fru förklara för honom att en global pandemi var anledningen – eller i alla fall ursäkten – till att inga konsulära besök längre tillåts, vilket ytterligare intensifierar Kovrigs utsatthet:

It was his family that described to him the global tumult of the coronavirus pandemic during a phone call in March, in which Mr. Kovrig was allowed to speak with his ill father. Ms. Nadjibulla, with whom he is married but separated, was also on the line, for a call that lasted 16 minutes and 37 seconds.

Before the call, Mr. Kovrig did not fully understand why, since mid-January, he has been barred from all consular visits – monthly meetings with Ambassador Dominic Barton that had provided human sustenance to his incarceration – or seeing his lawyer. Chinese authorities have said such visits cannot take place in the midst of the pandemic, but have given no justification for why it has also refused to permit regular video or phone calls.

“We were having to explain, in the middle of everything else, that there’s a global pandemic, and that’s why you’re not being visited,” Ms. Nadjibulla said.

Kinesiska myndigheter har dock inte motiverat varför regelbundna video- eller telefonsamtal med konsulär personal eller advokat inte tillåts.

Kosten består av kokt ris, ibland tillsammans med någon kokt grönsak. Denna kost har endast varit annorlunda vid högtider; under det kinesiska nyåret fick Spavor dumplings, till jul två stycken kycklingklubbor och till det västerländska nyåret en pizza från kedjan Domino – vilket för övrigt var en Hawaii-pizza, den sort som Kovrig tycker allra minst om.

Medan Meng Wanzhou fritt kan ta emot besök, äta och ägna sig åt vilka fritidsintressen hon vill i lyxvillan i Vancouver, har Michael Kovrig främst två stycken sysselsättningar för att behålla förnuftet. Dels så läser han, men får dock bara ha tre böcker åt gången. Av oklara anledningar tillåts han heller inte ta emot många av böcker han fått skickade till sig eller förfrågar.

Dels så försöker han idrotta i sin tre gånger tre meter stora cell. Denna rutin består i att varje dag gå mellan 7 000 och 10 000 steg i cirklar, samt göra armhävningar och öva på plankan.

Givetvis är detta omständigheter som förändrar en människa i grunden och för alltid. I breven till sin fru beskrev Kovrig efter tiden i RSDL sina strävanden att läka och återhämta sig själv, samt starkare känslor till såväl henne som hela livet i sig än vad han någonsin tidigare upplevt.

I ett av breven uttrycker Kovrig sin nyvunna uppfattning om att livet går ut på att undvika lidande. Tänk på denna kraftfulla formulering nästa gång Kinas diplomater påstår att de båda Michael och andra fångar hanteras i enlighet med lagen, eller försöker likställa de båda kanadensarnas situation med Meng Wanzhou.

1 3 4 5 6 7 10