Taiwanesiska diplomater utvisas från Hongkong efter krav att skriva under på ”ett Kina-principen”

Till helgen tvingades Taiwans högsta diplomat i Hongkong att lämna staden tillsammans med två av sina kollegor. De tre arbetade vid Taipei Economic and Cultural Office, Taiwans inofficiella ambassad i Hongkong. När de skulle ansöka om nytt visum, krävdes de denna gång på att skriva under ett dokument med budskapet att ”rigoröst uppehåller ett Kina-principen”.

Ett Kina-principen” är Pekings formulering av den så kallade ”ett Kina-politiken”, det vill säga konceptet att Kina och Taiwan tillhör ett och samma land.

President Tsai Ing-wens administration, som styrt Taiwan sedan 2016, omfamnar inte denna tanke. Diplomaterna skrev därför inte under dokumentet, och utvisades således från Hongkong. South China Morning Post skriver följande om det inträffade:

“While in Hong Kong, [you should] rigorously abide by the one-China principle and Hong Kong’s Basic Law, as well as the rule of law in Hong Kong,” the declaration reads.

The trio were told they would either have to sign or be unable to renew their visas, something they refused to do while awaiting the results of their applications, according to the source. They ultimately left Hong Kong as their visas had expired.

Med ”the declaration” menas alltså den skrivelse som diplomaterna var tvungna att underteckan för att inte tvingas lämna Hongkong. Detta är särskilt intressant med tanke på Hongkongs nya säkerhetslag, där secession är straffbart med upp till livstids fängelse.

Som secession är formulerat i denna lag, så räknas det inte bara som brott att förespråka självständighet för Hongkong, utan även andra delar vilka Peking definierar som en del av Kina, inklusive Taiwan.

Att inte anse att Taiwan tillhör Kina är stick i stäv med Hongkongs nationella säkerhetslag. De tre taiwanesiska tjänstemännen hade i teorin kunnat bli arresterade för att vägra skriva under på att Taiwan är den del av Kina. Ett öde som förresten också kan drabba individer även om de inte är från Taiwan.

För som jag tidigare har skrivit här på InBeijing, så innebär paragraf 38 i den nya säkerhetslagen att alla individer, även om de inte är kinesiska medborgare eller bor i Hongkong, omfattas av lagen – även om brottet sker utanför Hongkong.

Veckans incident är första gången som taiwanesiska tjänstemän pressas att skriva på ett uttalande av detta slag för att få stanna i Hongkong. Taiwanesiska myndigheter uppmanade i fredags Hongkongs myndigheter att återgå till normala relationer, och låta utbytet mellan staden och Taiwan fungera som det gjorde innan säkerhetslagen infördes.

Liksom i andra länder, så hanterar Taiwans inofficiella ambassad i Hongkong allt från visum till ekonomiskt och kulturellt utbyte. Hongkongs immigrationsmyndighet lät veta att man inte kommenterar individuella fall, men att man agerat ”i enlighet med relevanta lagar och bestämmelser”.

Taipei Economic and Cultural Office har nu endast en anställd av högre rang kvar i Hongkong, som kommer fortsätta sköta beskickningen tills vidare. Och sannolikt kommer inte heller han låta sig skrämmas till att underteckna något uttalande om ett Kina-principen.

I dag uppgav nämligen Taiwans inrikesminister att någon sådan princip inte existerar, rapporterar Taiwan News:

Minister of the Interior Hsu Kuo-yung (徐國勇) on Sunday (July 18) said that there is no such thing as the so-called One China principle that stipulates Taiwan is part of China.

(…)

Hsu proclaimed: ”We are Taiwan, the Republic of China, and have nothing to do with the People’s Republic of China.”

Hongkongs nya nationella säkerhetslag riktar sig på flera punkter mot Taiwan, bland annat genom att specifikt kräva att taiwanesiska ”politiska organisationer” ska överlämna önskad information, även om de inte är baserade i Hongkong.

Det var därför knappast överraskande att Taiwans regering utfärdade en varning till sina medborgare för att resa till Hongkong, snart efter att lagen införts 30 juni.

Tidigare denna vecka varnade taiwanesiska myndigheter vidare omvärlden för en ökad risk för kinesisk gisslandiplomati efter att lagen införts, och uppmanade samtidigt världens demokratier att gå samman för att bemöta Pekings ”autokratiska” expansionspolitik.

De taiwanesiska diplomaternas sorti bör därmed inte bara ses som ett tecken på en allt sämre relation mellan Taiwan och Kina, i kombination med att kinesisk lagstiftning nu även gäller i Hongkong.

Debaclet bör även ses som en varningsklocka för medborgare av annan nationalitet än taiwanes, som i framtiden kan komma att avkrävas på samtycke om att Kina och Taiwan tillhör en och samma nation, särskilt om vederbörande har arbetat eller rest eller på något vis tidigare haft med Taiwan att göra på ett vis som inte faller regimen i Peking på läppen.