2011- sida 8

Published on

Kina har evakuerat 29 000 medborgare från Libyen

Medan svenska UD fortfarande kämpar med att få ut de dussintals svenskar som befann sig i Libyen vid oroligheternas början, kunde statliga China Daily natten mot måndag rapportera att 29 000 kineser evakuerats från Libyen.

De har bland annat skeppats ut med fartyg hyrda från Grekland, eller flygits ut med passagerarplan som lämnat Kina endast i syfte att hämta tillbaka sina medborgare.

Föregående vecka i Sveriges radio undrade en svensk på plats i Libyen ”hur kineser och turkar kan vara först på plats vid Europas bakgård”. SVD uppmärksammar i dag samma situation, och intervjuar en svensk företagare som fortfarande är kvar i Libyen.

”Kineserna och turkarna låg på första plats. Just när jag såg hur båt efter båt kom in i förra veckan var jag väldigt upprörd över hur långsamma vi är. Vi är ju mycket närmare än kineserna”, säger företagaren, och fortsätter: ”En del länder gör väldigt stora koordinerade insatser, som Kina till exempel. Jag tror inte att de frågar efter tillstånd eller någonting, de bara kommer in och hämtar”.

EU-medborgare har i stället fått försöka få plats på de kinesiska fartygen, och företagaren berättar att sammanlagt 80 européer fick plats på de kinesiska fartygen genom grekiska kontaker och efter ”mycket bråk och tjafs”.

Enligt SVD deltar Sverige sedan i Söndags i ett internationellt evakueringssamarbete, och hittills har man lyckats skicka ner en person från ”UD:s snabbinsatsstyrka” (ironiskt namn) som i nuläget ”försöker ta sig till Tripoli”.

På Malta ska det visst stå ett svenskt Hercules-plan och vänta på att transportera sjukhusutrustning till Libyen, och eventuellt evakuera svenskar på vägen ut.

Varför har Sverige och EU varit så långsamma, frågar sig SVD:s reporter?

”Det är först när varken flygbolag eller annat fungerar som Sverige kan ställa upp med en regelrätt evakuering. Först nu är man i det läget och därför samordnar sig EU först nu”, svenska UD:s presstjänst, och lägger till att UD ”däremot löpande arbetat med att trycka på för att få ombord svenskar på andra länders flyg och fartyg.”

(Start)

Published on

Akut matbrist i Nordkorea

Den redan fruktansvärda situationen för Nordkoreas invånare verkar den senaste tiden ha försämrats ytterligare, då rapporter om matbrist och polisvåld kommer från källor i landet.

Voice of America citerar en rapport från fem hjälporganisationer, där de uppges att allt fler nordkoreaner äter gräs och vilda växter för att dämpa hungern.

Sju amerikanska företrädare för dessa organisationer åkte runt i landet tidigare i februari, på förfrågan av nordkoreanska myndigheter.

En sådan insyn tillåts sällan i den stalinistiska diktaturen, vilket tyder på att situationen är akut och värre än på mycket länge.

Liksom norra Kina har Nordkorea drabbats av mycket kall vinter kombinerat med torka, vilket kan ha slagit ut så mycket som 80 procent av landets vete- och potatisskörd. Samtidigt gör stigande matpriser det svårt för den utblottade regeringen att importera.

Sydkorea var tidigare stöttepelaren för matförsörjning, men de upphörde med hjälpsändningar 2008 sedan Nordkorea visat en ovilja att avsluta sitt kärnvapenprogram.

Även USA klippte sändningarna till Nordkorea 2009, efter misstankar om att större delen endast kom militärer och politiker till gagn.

En sydkoreansk källa menar nu att även militären dagligen bara får 200 gram korn och inget ris. Vinterträningen ska ha upphört eftersom soldaterna är undernärda.

Samtidigt uppger en myndighet i Sydkorea att nordkoreaner i genomsnitt är 15 centimeter kortare än sydkoreaner, på grund av skillnader i dieten.

Sist det begav sig, tidigt 1990-tal, avled åtminstone hundratusentals nordkoreaner i en massvält. Det kan dock i verkligheten röra sig om så många som två miljoner – mer än var tionde nordkorean – döda skriver BBC.

Sydkoreanska tidningen Chosun Ilbo rapporterade om protester på Nordkoreas landsbygd tidigare i veckan, i samband med firandet av diktatorn Kim Jong-Ils födelsedag.

All ström ska då ha letts om till huvudstaden Pyongyang, och lämnat övriga delar av landet kallt och mörkt. Samtidigt ska polisen ha slagit till mot en privat marknad vid en mindre stad och misshandlat en invånare där medvetslös.

Andra stadsbor ska då ha slutit upp med den skadade mannens familj, och då läget förvärrades sattes enligt uppgift militär in. Rykten menar att 4-5 personer ska ha dödats i oroligheterna.

Nordkoreanska webbtidningen Daily NK ska också i går ha rapporterat regeringen placerat ut militär i landet för att ”hindra demonstrationer likt de i Mellanöstern”.

Relaterade artiklar: DN (24 feb), DN (23 feb), SVD, E24

(Start)

Published on

Kinesiska poliser kastar sten efter CNN-reporter

Ett nytt fall inte helt olikt kaoset kring fredspriset har i veckan uppmärksammats av utländska medier i Kina.

En blind människorättsadvokaten med efternamnet Chen ska tillsammans med sin fru ska ha blivit misshandlade efter att ha laddat upp en känslig video på internet.

Videon ledde till ett mindre uppror på nätet, då internetanvändare krävde att Chen skulle släppas från den husarrest han nu befinner sig.

Utländsk media snappade upp fallet, och kinesiska myndigheter gav klartecken för att besöka Chens hem för intervju.

Men då journalister väl åker dit har civilklädda vakter fysiskt hindrat dem från att ta sig ända fram till bostaden. Bland annat fick en CNN-reporter stenar kastade efter sig.



Video där civilklädda vakter kastar sten efter CNN:s reporter

Chen är en av Kinas mest kända aktivister, och har gjort sig känd för att som advokat bland annat hjälpa bönder som blivit av med land, samt kvinnor som tvingats till abort eller sterilisering.

Sedan 2006 har han suttit i fängelse, och släpptes ut för fem månader sedan. Sedan dess har hans familj suttit i husarrest, med omkring 20 vakter ständigt omkring bostaden, enligt Chens egna uppgifter.

Endast hans mor tillåts ut för att öpa livsmedel, medan han själv tvingas hålla sig inne med fru och barn.

Enligt videon han lade ut på internet, ska hans vakter ha sagt: ”Vi har som mål att göra dig eländig (…) Du är förvisso ute ur fängelse men du kan lätt åka in igen. Vi misshandlar dig, och ingen kommer bry sig om det”.



En del av den timslånga videon Chen lyckades lägga ut på internet

Published on

Kina och Ryssland går bakom ryggen på Japan

För ett tag sedan skrev jag här om den eskalerande konflikten mellan Japan och Ryssland angående ögruppen Kurilerna. Ryssland administrerar ju nu alla de drygt femtio öarna där, medan många i Japan kräver ”återlämning” av åtminstone de fyra sydligaste av öarna.

Nu visar det sig att kinesiska och ryska företag har tecknat ett avtal om en odling för sjögurkor vid Kunashir, en av öarna i mitten av Kurilerna.

South China Morning Post intervjuar analytiker som kallar affären för ”ett farligt spel” som potentiellt kan utlösa ”ett diplomatiskt krig” mellan Japan å ena sidan, och Ryssland och Kina å andra sidan.

Tidningen uppmärksammar också att kinesiska myndigheter varit tysta i frågan, och att de även i fortsättningen förmodligen inte kommer försöka påverka affärsinitiativet, som ju helt förs av privata företag.

Det var japansk media som först rapporterade att två företag – ett kinesiskt och ett ryskt – tidigare denna månad skrev under en överenskommelse om odlingen för sjögurkor, och att ett team från det kinesiska företaget kommer anlända till Kunashir i april för undersökning av området.

En kinesisk akademiker säger till SCMP att initiativet sätter de kinesiska myndigheterna i en obekväm sits, eftersom ”ryssarna blir arga om [Kinas myndigheter] motsätter sig affären, och japanerna blir arga om man stödjer den”.

Och reaktionerna har redan börjat i Japan, då landets premiärminister kommenterat affären till nyhetsbyrån Kyodo: ”Om det stämmer är det oförenligt med vårt lands ståndpunkt”.

Myndigheterna i Kina har varken erkänt eller förnekat affärens verklighet, men statliga tidningen Global Times har citerat analytiker som stödjer det kinesiska företagets investering.

”Utforskningen av Kurilerna [tillsammans med Ryssland] utgör en stor ekonomisk möjlighet för såväl Peking som Seoul”, sade en kinesisk professor enligt tidningen, efter att också sydkoreanska företag visat intresse för investeringar vid Kurilerna.

Frågan om Kurilerna är känslig i Japan, där ögruppen går under namnet ”de norra territorierna”.

Sedan 1981 är 7 februari nationell helgdag kallad ”de norra territoriernas dag”, och i år talade premiärminister Naoto Kan vid firandet, samtidigt som ryska flaggor ska ha bränts bland åhörarna.

Då Rysslands premiärminister Dimitri Medvedev besökte ögruppen i november i fjol, skickade Japan hem sin ambassadör från Moskva.

Bakgrunden till konflikten är de otydliga fredsavtal som skrevs efter andra världskriget. Medan Ryssland ser ögruppen som något man ”vann under det stora kriget”, anser japanerna att det blivit orättvist behandlade och att förlusten av ögruppen ”sårar det japanska folkets känslor”.

(Start)

Published on

Skärpt tonläge mellan Ryssland och Japan

Länge har Ryssland och Japan varit oense om en ögrupp vid de båda nationernas gräns. Den senaste tiden har konflikten eskalerat och tonläget varit hårt särskilt från Japans sida.

Ögruppen består av ett femtiotal mindre öar, kallas oftast för Kurilerna men är i Japan känd som ”de norra territorierna”.

Under dagen har svarta minibussar åkt runt på Tokyos gator och utsöndrat nationalistiska slogans samt militärmusik från 1930-talet, rapporterar The Economist.

Detta för att fira 7 februari som ”de norra territoriernas dag”, en officiell helgdag i Japan sedan 1981. Till årets upplaga har landets regering spenderat över 15 miljoner kronor i reklam för att upplysa allmänheten om ögruppen, vilken man anser vara ockuperad av ryssarna.

Premiärminister Naoto Kan deltog också genom att hålla tal i den japanska huvudstaden, och enligt BBC förekom eldning av ryska flaggor bland åhörarna.

Vid andra världskrigets slut 1945 bodde drygt 17 000 japaner på ögruppen. I dag bor där i stället lika många ryssar, och japanska medborgare måste ansöka om visum för att besöka någon av öarna.

Konflikten vaknade till liv och blev uppmärksammades internationellt då Rysslands premiärminister Dimitri Medvedev besökte ögruppen i november i fjol.

Japan reagerade då bland annat genom att kalla hem sin ambassadör från Moskva.

Till konfliktens bakgrund ligger ett oklart avtal efter andra världskrigets slut, där segermakterna bestämde att Japan måste ge upp alla anspråk på ögruppen.

Men avtalet gav heller inte ryssarna rätt till ögruppen.

Ryssland besatte ändå öarna, som var ryska innan japanerna erövrade dem under tidigare militära konflikter länderna emellan.

Dessutom anser Japan att de fyra sydligaste öarna aldrig varit en del av Kurilerna, och således tillhör den nordliga japanska provinsen Hokkaido.

Detta håller Ryssland givetvis inte med om, och en vanlig åsikt är att man vunnit dessa öar under andra världskriget, oavsett dess tidigare historia.

Något slutgiltigt och glasklart avtal angående ögruppen existerar alltså inte.

Medan Ryssland knappast planerar att lämna ifrån sig någon av öarna, råder en viss oenighet hos Japans politiker.

Förra premiärministern Yukio Hatoyama förespråkade en försiktigare linje, och ville främst se en återlämning av de två sydligaste öarna.

Japans nuvarande utrikesminister Seiji Maehara tillhör den mer kompromisslösa falangen som vill se samtliga fyra södra öar omedelbart åter bli japanska.

Maehara åker senare i veckan till Ryssland, på ett besök under vilket samtal om Kurilerna torde vara oundvikliga.

(Start)

Published on

Kinas handel med omvärlden ökar

Kinas handel med omvärlden ökar snabbt. Totalt ökade den sammanlagda importen och exporten med över en tredjedel (34,7 procent) under fjolåret jämfört med 2009, skriver China Business News.

Främst gäller ökningen tillväxtmarknader: Handeln med Brasilien ökade 47,5 procent, med Ryssland 43,1 procent och med Indien 42,4 procent.

En stor del av ökningen beror givetvis på dystra siffror under finanskrisens 2009, men också på enorma investeringar av Kinas regering för att förse landet med de naturresurser som dess växande ekonomi behöver.

Läs ett konkret exempel i min tidigare post ”Kina ’köper sig in i Brasilien’”.

Kina är nu största handelspartner och största mottagare av exportvaror från Japan, Sydkorea, Sydafrika, Australien och hela sammantagna ASEAN.

Kina är också EU:s näst största handelspartner. Unionen är världens största mottagare av kinesiska exportvaror, och Kina är världens näst största mottagare av exporter från EU.

USA är världens näst största mottagare av kinesisk export, och Japan är tredje störst.

Enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua var värdet av Kinas utrikeshandel – alltså import och export tillsammans – under fjolåret 2,97 biljoner amerikanska dollar – nästan 20 000 000 000 000 svenska kronor.

Kina är världens största enskilda exportör, men världens andra största importör efter USA. EU:s sammanlagda 27 nationer kommer dock överst i båda kategorierna.

Minskningen i Kinas totala handel 2008-2009 var 16 procent, så ökningen 2009-2010 är alltså klart större. Mer fakta i denna PDF från Världshandelsorganisationen.

Published on

Flyg i blåsväder, hangarfartyg på sjön

Klipp från filmen ”Top Gun” användes av statlig kinesisk tv som falska sekvenser för en flyguppvisning av landets stridsflygplan.

Nyheten uppmärksammade först av Ministry of Tofu förra veckan. En video som visades på statliga CCTV sades föreställa en flygövning utförd av Kinas militär den 23 januari i år.

Men en av sekvenserna, föreställandes en explosion, var direkt kopia från Hollywood-filmen filmen Top Gun med Tom Cruise.

En kinesisk internetanvändare anmärkte först hur det sprängda planet liknade ett amerikanskt F-5, och då foton av explosionen från CCTV och Top Gun ställs sida vid sida, flyger partiklarna efter sprängningen på ett identiskt vis i luften.

Vanligtvis lägger CCTV upp hela sina nyhetssändningar på webben, och inkluderar separat klipp för varje inslag. Sändningen från 23 januari är dock borttagen, och bland de individuella klippen finns inte inslaget om flygplanen med, rapporterar Wall Street Journal.

Tidningen har dock letat rätt på klipp vid kinesiska videosajter, och har i en egen film klippt ihop CCTV:s inslag med sekvensen ur Top Gun bredvid varandra:

Klicka på bilden för att komma till sidan med videon från WSJ, som visar den identiska likheten mellan klippen från CCTV och filmen Top Gun.

Då Wall Street Journal kontaktade CCTV, sade en representant för dess mediaavdelning att kanalen inte hade några kommentarer på anklagelserna om att ha plagierat Top Gun.

Kinas myndigheter har på senare tid pressat på och uppmanat nyhetsorganisationer att avskeda journalister som rapporterar falska nyheter.

Detta för att förbättra trovärdigheten hos landets medier, som är låg på grund av en rad tvivelaktiga rapporteringar. För tre år sedan använde exempelvis Kinas statliga nyhetsbyrå Xinhua en röntgenbild av Homer Simpsons skalle tillsammans med en artikel om genetikens betydelse för sjukdomen MS.

Nu går alltså statlig tv på denna mina.

—

Vid sidan av detta rapporterar Wall Street Journal också i dag att det cirkulerar bilder på ett kinesiskt hangarfartyg.

En video har lagts upp, vars tidpunkt och upphovsman är okänd. Det verkar handla om bilder på ett hangarfartyg inköpt från Ukraina 1998, som nu rustas upp i nordöstra hamnstaden Dalian (大连).

Risken för kinesiska hangarfartyg oroar landets grannar, eftersom fartygen betydligt ökar räckvidden för attacker från havet. Bedömare har tidigare gissat att Kinas första hangarfartyg kommer bli sjödugligt någon gång 2011-2012.

Klicka på bilden för att komma till videon av hangarfartyget upplags på den kinesiska Youtube-sajten Youku.

Då Kina väl har teknisk kunskap att bygga hangarfartyg, tror de flesta bedömare att det kommer gå undan, och minst fem stycken kan komma att sjösättas under 2020-talet, skriver Wall Street Journal.

Tidningen menar också att detta – tillsammans med Kinas nya stealth-flygplan och missiller vid kusten med förmåga att slå ut fartyg långt ut till havs – tvingar USA att kalkylera om risken av ett ingripande vid en regional konflikt, särskilt då gällande Taiwan.

Videon på hangarfartyget kommer mindre än en månad efter att bilder och en video lagts upp på Kinas första stealth-flygplan J-20. Vanligtvis tas militära bilder och videor likt dessa bort av Kinas internetpolis, men nu får de alltså ligga kvar.

Det handlar förmodligen om en kombination av att skrämma andra länder, och imponera på en nationalistisk opinion, tror WSJ.

Published on

Kina förnekar planer om världens största stad

Artikeln från The Telegraph tidigare i veckan som ”avslöjade” kinesiska planer om världens största stad väckte stor uppmärksamhet på nätet.

Nyheten blev en av de mest populära posterna någonsin på InBeijing Bulletin, och ett par dagar senare skrev även Dagens Nyheter och Aftonbladet om staden, som skulle bli till efter en sammanslagning av nio storstadsområden i södra Kinas provins Guangdong (广东).

Aktade medier som Reuters och Time Magazine skrev också om megastaden.

Nyheten bemöttes dock av skepsis bland flera bloggare, och i dag citerar taiwanesiska China Post talesmannen för provinsens lokala partikommitté säga att det inte existerar några planer för den påstådda jättestaden.

”Rapporterna är helt falska”, säger han till tidningen.

Så vad är grejen med Kinas nya jättestad? Förmodligen handlar det endast om åtgärder att integrera ett kluster av storstadsområden för att underlätta för regionens invånare, vilket av rubrikfanatisk internationell press beskrivs som ”världens största stad”.

Givetvis är det betydligt färre tidningar som citerar ovanstående talesman säga att planerna för staden inte finns, än som från början rapporterade om att den skulle byggas.

Published on

Dom i fallet Li Gang

Domen har fallit mot Li Qiming, son till högt uppsatta polisen Li Gang, som för ett par månader sedan hade livet av en student och skadade en annan efter att kört bil alkoholpåverkad.

Se denna post för en omfattande bakgrund av fallet.

Sex års fängelse löd domen. Det är betydligt högre än vad hans advokat hoppats på (tre år villkorligt), men också betydligt lägre än vad som hade varit fallet om hans far inte mutat familjen till den avlidna flickan (potentiellt dödsstraff).

Nyhetsinslaget var kort och sakligt. Kommer uppdatera mera då information kommer ut på internet.

Published on

Norra, torra Kina

Det har nu gått över tre månader utan nederbörd i Peking; en stad med 20 miljoner invånare som förbrukar nästan en miljon kubikmeter vatten dagligen.

Klimatet i stora delar av norra Kina är ökentorrt, och städerna här förses med vatten från omkringliggande landsbygd eller genom exploatering av det ständigt sjunkande grundvattnet.

The Guardians miljökorrespondent Jonathan Watts skrev tidigare i veckan en artikel från Tianjin (天津) i norra Kina, om hur en hypermodern byggnad för avsaltning av havsvatten potentiellt kan lösa delar av problemet.

Över 10 miljarder kronor har spenderats på anläggningen, vilken kan rymma 200 000 kubikmeter drickbart havsvatten, och beskrivs som ”den största och mest avancerade av sitt slag i Asien”.

Extra besvär har också gjorts för att undvika de miljöproblem som förknippas med avsaltning: Anläggningen tar till vara på och säljer det överblivna saltet, istället för att dumpa det i havet igen. Energieffektivitet prioriteras och överbliven ånga släpps inte ut i luften, utan körs ner i destillationskammare.

Detta är helt i linje med områdets andra anläggningar: I ”Tianjin-Binhai development zone” (滨海新区) pågår en dyr och ambitiös satsning från Kinas regering för hållbar utveckling genom forskning och teknologi.

Här pågår rader av miljöexperiment som exempelvis förgasning av kol, och en hel ekologisk stad med plats för 350 000 invånare ska här byggas från grunden och stå klar om ett årtionde.

Klicka på bilden för information och bildspel om Tianjins ambitiösa eko-stad, som ska stå klar år 2020.

Men, som med mycket annat miljövänligt, så är anläggningen för avsaltning inte lönsam. Det avsaltade vattnet är dyrare (åtta kronor) än annat vatten (fem kronor) per kubikmeter. Därför fortsätter företag och industrier att pumpa vatten från mark, sjöar och vattendrag.

Infrastrukturen är också ett hinder, då det renade vattnet ofta skadar ledningarna och kommer ut gult ur kranen. Så trots anläggningens effektivitet och kostnad, har den ännu inte gått på mer än en fjärdedel av sin fulla kapacitet. Det finns helt enkelt inte kunder, säger dess general manager till The Guardian.

Men han är samtidigt positiv inför framtiden, eftersom vattnet oundvikligen kommer stiga i värde.

Tianjins tio miljoner invånare får i dag klara sig på en tiondel av mängden vatten som är genomsnittet per person i hela världen.

Närliggande Peking är varje år nästan en halv miljard kubikmeter kort om vatten. Det har hittills tillgodosetts genom exploatering av närliggande och icke förnyelsebara källor som sjöar och grundvatten, på bekostnad av områdets bönder och fiskare.

Möjligheten att föra avsaltat vatten från Tianjin till Peking genom 150 kilometer långa ledningar undersöks nu, och en tjänsteman säger till The Guardian att målet för avsaltat vatten kommer stiga 150 procent till 2 miljoner kubikmeter om dagen, då Kinas nästa femårsplan presenteras i vår.

Det spekuleras i att minst 20 liknande anläggningar kommer byggas, och att skatten på avsaltat vatten kommer reduceras.

Men kritiker säger att avsaltning inte är rätt väg att gå. Det kan rubba ekosystemen, skapa ett ytterligare beroende av kol och förflytta fokus från hushållning med vatten, som vore den mest naturliga åtgärden vid överkonsumtion. Priset Kinas industrier betalar för vatten är fortfarande ett av världens lägsta.

Dessutom skulle de planerade anläggningarna tillsammans knappt kunna försörja halva Peking med vatten, om man då helt bortser från övriga städer och platser i norra Kina med liknande behov.

Regeringen har därför företagit sig ett jättelikt byggnadsprojekt, kallat Nord-sydliga vattendelningsprojektet.

Motsvarande 400 miljarder kronor kommer spenderas på att föra vatten från landets fuktiga södra delar till det norra, torra Kina.

Det är främst vatten från Asiens längsta flod Yangtze (长江), som ska forslas till Gula floden (黄河) i norr, och vidare till norra Kinas städer och fabriker.

Men projektet har kantats av problem. Kostnaderna har dragits över – liksom tidsplanen – och vattnet har också visat sig oanvändbart även efter rening, på grund av alla föroreningar som dras med på vägen.

Vattendelningen har också väckt ilska hos Kinas grannländer, då floder som Brahmaputra och Mekong kan komma att få lida. Vattnet som ska till norra Kina kommer nämligen från Himalayas glaciärer, som i dag förser drygt hälften av världens alla människor med vatten genom en rad olika vattendrag.

Slutligen har bekymmer även uttryckts över alla tvångsförflyttningar som projektet kräver. 345 000 människor kommer få ge rum åt en del av den ena linjen som tas i bruk om två år. Peking ska nås av vatten från projektet först år 2014.

Både avsaltning och vattendelning ses som sista minuten-lösningar på en ohållbar vattenkonsumtion i ett snustorrt norra Kina. Resultatet av dessa projekt kommer de närmaste 4-5 åren avgöra om det över huvudtaget är möjligt att behålla regionens megastäder.

Published on

Li Gangs son upp i rätten

Jag har tidigare här skrivit om då sonen till en högt uppsatt polis i norra Kina körde över två studenter rattfull, och hånfullt sade till åskådarna: ”Åtala mig om ni törs. Min far heter Li Gang (李钢)”.

Förövaren hette Li Qiming (李启铭) och åkte genast från olycksplatsen, medan den ena studenten avled kort efteråt av skadorna.

Fallet var ett praktexempel på maktmissbruk och korruption i Kina, och efter en storm av reaktioner på internet arresterades Li Qiming några dagar senare av polis.

Kinesisk media försökte sedan måla ut far och son Li som olyckliga offer, och en uppgörelse gjordes med den avlidna studentens familj.

De mottog motsvarande nästan en halv miljon kronor för att inte gå vidare med fallet, och mycket talar för att även denna överenskommelse gjordes under press och hot mot familjen.

Betydelsen av fallet Li gang ska inte underskattas, då det är Kinas tydligaste exempel på internetanvändares makt mot maktmissbruk och korrupta tjänstemän. För ett årtionde sedan hade Li Qiming med all säkerhet helt sluppit följder för sitt vansinnesdåd, men nu tvingas han alltså till rätten efter att fallet uppmärksammats på nätet.

Detta gör givetvis att internetanvändare i Kina inser att de har makt att påverka, och det har nu blivit ett allt vanligare fenomen att bilder och filmer av liknande orättvisor läggs upp på någon av landets många nätportaler.

”Min far heter Li Gang!” (我爸叫李钢) är i dag ett populärt satiriskt uttryck bland många kineser för att helt slå sig fri från skuld efter att ha gjort något uppenbart fel. På InBeijing Bulletin kan du läsa den mest utförliga beskrivningen som finns på svenska om detta banbrytande fall, i och med följande poster:

Min far heter Li Gang!
Min far heter Li Gang! Del 2
Min far heter inte Li Gang!
Mer om Li Gang-incidenten
Mer om Li Gang-incidenten, del 2
Mer om Li Gang-incidenten, del 3
2011 års första ”Li Gang-incident”

Det hela skedde i oktober i fjol, och jag lovade att följa upp utvecklingen av fallet. Nu har det blivit dags, i och med att Li Qimings rättegång ägde rum i hans hemprovins Hebei (河北) under onsdagen, skriver statliga nyhetsbyrån Xinhua.

För även om den avlidna studentens familj inte kommer väcka åtal mot den Li Qiming, kommer han ändå åtalas som förövare mot samhället för att vara rattfull och visat vårdslöshet i trafiken.

Men i stället för dödsstraff – som tidigare dömts för dödsolyckor i trafiken med alkohol inblandat – blir Li Qiming straff betydligt lindrigare. Hans advokat hoppas på tre års villkorlig fängelsedom med hänvisning till att Li Qiming ”bett om ursäkt och kompenserat familjen”.

Rättegången pågick för Li Qiming i drygt en och en halv timme, och straff kommer delas ut ”vid ett senare datum”, skriver Xinhua. Fallet är särskilt viktigt för myndigheterna, då det förutom i Kina även uppmärksammas i omvärlden.

(Start)

Published on

Världens största stad under utformning

Stadsplanerare i södra Kina håller på att rita upp världens största stad, skrev The Telegraph i går. Det handlar om att slå samman en rad städer och orter i södra Kina, som då kommer utgöra ett storstadsområde med 42 miljoner invånare.

Under de kommande sex åren ska motsvarande två biljoner kronor (2 000 000 000 000) investeras i cirka 150 större infrastrukturprojekt för att länka samman nätverk för transport, energi, vatten och telekommunikation mellan nio större städer i regionen samt närliggande Hongkong med sju miljoner invånare.

”Efter att städerna integrerats är det meningen att invånarna ska kunna resa runt fritt och ha tillgång till exempelvis sjukvård inom de olika områdena”, citeras chefen för stadsplanering i provinsen Guangdong (广东) säga.

Vidare ska invånare kunna köpa årskort för exempelvis transport inom området, för att utnyttja de över 400 mil nya spår som kommer läggas till och förkorta restiden mellan samtliga nuvarande städer inom området till högst en timme.

Sammanslagningen mellan städerna är enligt The Telegraph en åtgärd från lokalpolitikerna i Kina att bli mer konkurrenskraftiga gentemot industriområden som det kring Shanghai eller Peking.

Vid slutet av detta årtionde tros Kina ha en rad storstadsområden med 50-100 miljoner invånare, samt ännu fler ”små” stadsområden med 10-25 miljoner.

Området känt som ”Bohai Economic Rim” i norr, har redan börjat byggas ihop i och med snabbtåget mellan de två megastäderna Peking och Tianjin (天津), och kan komma att omfatta mer än 250 miljoner människor.

Tillsammans med ovanstående artikel listar The Telegraph även världens största megastäder, samt de nu fem existerande megastäderna i Kina (megastad = 10 miljoner invånare).

Länkar: DN (26 jan), Aftonbladet (26 jan)

(Start)

Published on

Obama pressar Hu om Nordkorea

Något konkret verkar ha kommit från Hu Jintaos USA-besök ändå, rapporterade Sveriges Radio tidigare i dag. Barack Obama ska ha varnat kineserna att om de inte förmår det aggressiva Nordkorea att lugna ner sig, måste amerikanarna överväga omdisponering av militära trupper för att möta de koreanska hotet.

Det kan alltså betyda mer amerikansk militär i närheten av Koreahalvön, vilket Kina inte alls vill se.

New York Times skriver att Obama redan i december uttryckt detta för Hu via telefon, och igen resta frågan vid ett privat middagsmöte i tisdags.

I går rapporterades att Sydkorea godtagit Nordkoreas inbjudan om ”militära samtal”, något som förmodligen är länkat till samtalet mellan Obama och Hu.

New York Times menar att koreanska halvön potentiellt är en fråga som kan föra USA och Kina närmare varandra genom samarbete, men konstaterar samtidigt att Kinas ”ändrade ståndpunkt är långt ifrån komplett”. Detta för att Kina ännu inte fördömt vad man menar var Nordkoreas sänkning av ett Sydkoreanskt fartyg i mars förra året, och heller inte planerar straffa Nordkorea för att de offentliggjort en ny anläggning för anrikning av uran.

(Start)

Published on

Hu Jintao i USA, inför sista dagen

I tisdags landade Hu Jintao i USA för ett stadsbesök som avslutas i dag. Under de tre dagarna har han varit sällsynt upptagen med att träffa politiker, företagsledare och journalister. Nedan följer en sammanfattning om vad som sagts och gjorts:

Då Hu Jintao besökte USA 2006, bjöd dåvarande presidenten George W. Bush bara på en affärslunch – något som Hu aldrig ska ha förlåtit honom för.

Fyra år och en finanskris senare tar USA besöket mer seriöst. Denna gång står en privat middag i Vita huset samt en stadsbankett på schemat, inklusive parader av trupp med de båda ländernas nationalsånger och tjugotalet kanonsalvor.

Den gemensamma presskonferensen under besökets första dag har uppmärksammats mest. Det är sällan Kinas högsta ledare uttalar sig officiellt utan manuskript, och än mer sällan utländsk media har möjlighet att ställa frågor i direktsändning.

En fråga ställdes om mänskliga rättigheter, som Hu Jintao helt enkelt ignorerade efter att Obama givit sitt svar.

Då en annan reporter senare frågade varför Hus svar uteblivit, hävdade Hu att han ”på grund av tekniska problem med översättningen inte hört frågan om mänskliga rättigheter”.

Hu blev ombedd att svara på frågan igen och gav en svårtolkad replik som innehöll orden ”mycket mer behöver göras [åt mänskliga rättigheter i Kina]”.

Det tolkades av många som banbrytande att Kinas president medgav brister inom detta område.

BBC:s Damian Grammaticas ger dock en nykter analys av hela svaret, som snarare kan ses som en defensiv replik vilken försvarar den nuvarande situationen med hänvisning till Kinas utvecklingsstadium.

Klicka på bilden för att se video och fullt transkript av den uppmärksammade presskonferensen via Wall Street Journal.

Att ämnen som dessa skulle stå för en stor del av agendan blev tydligt då demonstranter redan vid ankomsten välkomnade Hu Jintao med icke smickrande plakat och slogans.

Barack Obama har inte backat då det gäller att ta upp känsliga frågor, men heller inte pressat på för hårt, utan valt en medelväg: Obama säger att USA håller religionsfrihet och yttrandefrihet som universella rättigheter, och Hu replikerar med att belysa ”Kinas utmaningar” gällande ekonomisk och social utveckling.

Besök vid senaten
Hårdare blev dock tonen då Hu Jintao under torsdagen besökte den amerikanska senaten. Flertalet inbjudna ledamöter hade avböjt att närvara vid middagen i Vita huset, och hoppades istället att med Capitol Hill som arena gå hårt åt Hu Jintao gällande mänskliga rättigheter och ekonomi.

En av de mest inflytelserika republikanska senatorerna gav tidigare i veckan en intervju där han kallade Hu Jintao för ”en diktator”.

Inför den samlade senaten svarade President Hu svarade dock bara hastigast på två frågor, innan han gick vidare till ett privat möte med några av de viktigaste senatorerna.

Efteråt sade dessa senatorer till media att pratstunden varit ”givande” och frågor om valuta, religionsfrihet, mänskliga rättigheter och Liu Xiaobo hade förts upp till diskussion.

En av senatorerna menade att ”Kinas ledare har ett ansvar att prestera bättre, och USA:s politiker har ett ansvar att ställa dem till svars”, och särskilt hade demokraten Nancy Pelosi hade talat om den oroliga situationen i Tibet.

Efter mötet sade Hu Jintao i ett tal att Tibet och Taiwan är ”frågor som rör Kinas territoriella integritet och tillhör Kinas viktigaste intressen”.

Ekonomi, valuta och arbeten
Inte oväntat har mycket tid ägnats åt ekonomi. Avtal har tecknats som ger den amerikanska industrin beställningar på över 300 miljarder kronor, bland annat en order av flygplan från Boeing värd 140 miljarder.

USA:s största bekymmer inom ekonomin är dock en påstådd undervärderad kinesisk valuta, svårigheter för amerikanska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden samt kinesiska företags brott mot internationella copyright-lagar.

Obama har pressats hårt av mäktiga amerikanska affärsintressen att ta upp dessa frågor med Hu Jintao. Inför besöket författade 84 amerikanska kongressledamöter ett brev till Obama, och förklarade att det amerikanska tålamodet gällande förlorade arbeten till den kinesiska exportindustrin snart är slut.

Hu Jintao lovade i sin tur att amerikanska företag ska kunna verka på samma villkor som kinesiska, och att situationen med copyright och plagiat ska ses över.

Det har dock inte beslutats om några konkreta avtal eller åtgärder, och gällande valutan står den kinesiska presidenten fast vid att ingen hastig värdeökning kommer ske.

Sammanfattningsvis kan sägas att Hu Jintaos tre dagar i Washington inte har lett till något särskilt, utan främst belyst redan tydliga problem vilka båda parter säger sig vilja förbättra utan att för den sakens skull förbinda sig till något.

Tvärtom har Hu Jintao visat sig orubblig på områden som valutapolitik och Tibet. Sista dagen i Kina spenderar Hu Jintao i Chicago, och senare i kväll återvänder han till Peking.

Även The Guardian konstaterar syrligt att Hu Jintaos besök inte lett till något betydelsefullt. En stor del av handelsavtalen var redan uppgjorda i förhand, och man menar att den enda konkreta överenskommelsen som gjorts är att Kina lovat att Washington Zoo ska få behålla två utlånade pandor i ytterligare fem år.

Kinesisk statlig media har undvikt all rapportering om mänskliga rättigheter och fokuserar på vad som kallas vänskap och förbättrade relationer mellan länderna samt vilka möjligheter det kan leda till. Mer om det här.

(Start)

Published on

Apple ”hemlighåller” förgiftning av kinesiska arbetare

Apple är mer hemliga om sin produktionskedja än de flesta konkurrenterna. Nu anklagas företaget för att systematiskt förorena miljön och förgifta arbetare i Kina, enligt en ny kinesisk gemensam rapport av 36 olika organisationer.

The Guardian uppmärksammar rapporten som kom ut i går, och säger att Apple ofta utger sig för att vara ett ledande företag då det gäller moraliskt ansvar, men nu kommer på delad sista plats av 29 undersökta större IT-företag gällande insikt i verksamheten.

Rapporten fokuserar på öppenhet och åtgärder vid rapporter om brott mot miljöregler vid produktion.

Många utländska företag, inklusive Apple, förespråkar officiellt stora företags samhällsansvar – s.k. Corporate Social Responsibility (CSR) – men i verkligheten läggs ansvaret för produktion ofta ut på mindre kinesiska företag som ignorerar allt vad regler heter.

Det blir då svårt för utomstående att skylla på moderföretaget, eftersom de inte är direkt inblandade i produktionen, och dessutom ofta hemlighåller namnen på dessa kinesiska företag. Därför har Kina blivit en frihamn för miljöförstörare, menar The Guardians miljökorrespondent Jonathan Watts.

Under de senaste åren har över 3 000 barn i Kina blyförgiftats i samband med föroreningar vid smältverk som ofta tillhör utländska IT-företag. Apple kom på sista plats bland de 29 undersökta företagen vad gäller att bistå med data eller svara på frågor angående gällande produktion och leverantörer.

Rapporten säger att Apples leverantörer flera gånger brutit mot miljöregler, bland annat då det gäller avfallsdumpning, och enligt Global Times ignoreras de anställdas hälsa och välmående helt.

Ännu tydligare blev missförhållandena under våren 2010, då minst ett dussin arbetare tog livet av sig vid Foxconns anläggningar i Kina. Företaget levererar stora delar av Apples datorer och mobiltelefoner.

Som ett konkret exempel framhåller rapportförfattarna incidenten vid leverantören Winteks fabrik i maj, då minst 62 arbetare insjuknat sedan alkohol bytts ut mot kemikalier förknippade med nervskador, för att öka effektiviteten i tillverkningsprocessen.

Medan Nokia och Motorola genast svarade på frågor om Wintek, avstod Apple att kommentera trots ”månader av ansträngning” från rapportens författare. ”Vi svarar inte på individuella anklagelser”, sade Apple.

Hela rapporten kan laddas ner som kinesisk PDF här.

(Start)

Published on

Kina större utlånare än Världsbanken

Enligt Financial Times uträkningar har Kina under de senaste två åren lånat ut mer pengar till företag och regeringar i utvecklingsländer, än vad Världsbanken har gjort.

Kina, som ju själv är ett utvecklingsland, lånade under 2009-2010 ut motsvarande 770 miljarder kronor, medan Världsbanken under en två-årsperiod från mitten av 2008 mäktade med att låna ut cirka 700 miljarder kronor.

Som en jämförelse kan nämnas att Sveriges totala statsbudget för 2010 uppgick till drygt 810 miljarder kronor.

Utlåningen skedde genom två statliga banker: China Development Bank och China Import Export Bank. Dessutom tros siffran vara i underkant, eftersom de kinesiska bankerna till skillnad från Världsbanken inte dras med redovisningsplikt av sina utlån.

Financial Times hävdar att dessa siffror indikerar en av Kina ledd globalisering, som syftar till att minska beroendet av västerländska marknader för kinesiska exportvaror.

Tidningen menar att en stor del av lånen är ”lån-mot-olja-affärer” med Venezuela, Ryssland och Brasilien, samt infrastrukturprojekt i bland annat Ghana och Argentina. Dagens Nyheter pekar på Kinas ökade ekonomiska aktivitet i Afrika.

Annan färsk statistik visar att Kinas reserv av utländska valutor är större än någonsin, och nu uppgår till motsvarande drygt 19 biljoner (19 000 000 000 000) kronor.

Av många ses detta som en fond vilken Kina kan använda för investeringar i utlandet.

Samtidigt fortsätter utländska pengar att strömma in i Kina, då de utländska investeringarna i landet under 2010 utgjorde ett högre belopp än någonsin tidigare. Över 700 miljarder kronor investerades av andra länder i Kina under föregående år, främst från grannar som Hongkong, Taiwan och Japan.

Det är en ökning med hela 17,4 procent från 2009.

BBC:s korrespondent menar att Kina lyckades locka till sig investerare med hjälp av utlån från landets egna banker, då utländska företag ofta hade svårt att hitta finansiering på hemmaplan eller marknaden i väst.

Published on

Intervju med Kinas president inför statsbesök

I morgon anländer Kinas president Hu Jintao till USA för ett fyra dagar långt statsbesök. Inför detta har han för ovanlighetens skull låtit sig intervjuats av västerländsk press, med svar som nu publiceras i sin helhet av Washington Post och Wall Street Journal.

De två tidningarna fick skicka frågor till presidenten i mitten av december, och fick tillbaka svaren lagom till statsbesöket. Nedan kommer jag återge de sju frågorna som ställdes, och snabbt sammanfatta svaren. De som vill läsa svaren i sin helhet kan klicka på någon av de ovanstående länkarna.

1) Hur ser du på den nuvarande relationen mellan Kina och USA? Vad anser du vara de områden med bäst framtidsutsikt för samarbete som gagnar båda parterna? Vad anser du vara de största utmaningarna i framtiden för relation mellan båda våra länder?

President Hu inleder svaret med en lång paragraf om hur fantastiskt mycket de båda ländernas relation förbättrats de senaste åren. Han påpekar sedan att Kina och USA har många gemensamma intressesfärer, och därför bör ta gemensamt ansvar i många frågor som världsfred och svältbekämpning.

Han understryker att båda länderna tjänar på en sund relation fri från konfrontation, men erkänner samtidigt att en rad utmaningar existerar. Bland annat menar Hu att båda parter bör ”respektera den andres vägval till utveckling” och ta hänsyn till nationell integritet. Ett svar som av The Guardian ses som finare ord för att avråda USA från inblandning i Kinas inrikespolitik.

2) Trots en ökande mängd utländska investeringar i Asien, har många amerikanska företag klagat på förutsättningarna att göra affärer i Kina. Vilka åtgärder vidtar Kina för att säkerställa ett rättvist affärsklimat för amerikanska och utländska företag i Kina?

Här svarar Hu kortare. Han bestyrker att utländska företag är viktiga för Kinas utveckling, och har arbetar under samma villkor som de kinesiska företagen i landet. Han lovar dock samtidigt att förbättra strukturen för utländska företag, bland annat genom att förstärka lagar gällande rätten till patent.

3) Vad anser du att vi kan lära från 2008 års finanskris? Vilka åtgärder vidtog Kina för att lätta krisens påverkan?

Presidenten talar här om en ekonomisk ojämlikhet mellan norra och södra halvklotet, både vad gäller utveckling och möjlighet att påverka i världssamfundet. I en globaliserad värld måste dessa jämnas ut, samtidig som det nuvarande globala finanssystemet måste ses över, då det är byggt på en världsordning som inte länge är aktuell.

Hus exempel på kinesiska åtgärder innefattar politik för att öka köpkraften hos kinesiska konsumenter, ökade investeringar från regeringens sida och uppgradering av landets teknologi inom en rad olika sektorer. I framtiden ser han en öppnare kinesisk ekonomi och satsningar på forskning som rätt väg att gå.

4) Hur tror du framtiden ser ut för den amerikanska dollarn roll på världsmarknaden? Vad anser du om att gör kinesiska yuan till en global valuta? Många anser att det skulle hjälpa Kinas inflation om yuanen fick stiga i värde, hur ser du på det?

Dagens internationella valutasystem tillhör det förgångna, menar presidenten. Den amerikanska dollarn spelar i dag en väldigt stor roll, och bör därför hållas mer stabil i värde.

Samtidigt medger han att tar långt tid för ett lands valuta att bli erkänd världen över, och att Kinas yuan just har börjat sin resa mot att bli en global valuta, i och med en rad åtgärder den senaste tiden.

Vad gäller värdeändring på yuanen, menar Hu att en rad faktorer ligger bakom värdet på ett lands valuta, och att inflation allena inte är en orsak stor eller viktig nog att justera växelkursen. Han påpekar att yuanen redan är flytande, och att Kina har en plan för att minska inflationen.

5) Hur vill du kommentera vad Kina åstadkommit ekonomiskt och socialt under den elfte femårsplanen? Finns det någon risk att inflationen i Kina går utom kontroll? Följer Kinas politiska reformer samma takt som dess ekonomiska?

En rad fördelar som utveckling bringat med sig tas upp av Hu: Minskning av antalet fattiga kineser, jämnare fördelning av rikedom, förbättrad utbildning och socialt skyddsnät, fortsatt stabil ekonomisk tillväxt.

Han verkar heller inte alls oroad över Kinas inflation, och hävdar att ledningen har förmåga att stabilisera de stigande priserna.

Vidare säger presidenten att en socialistisk demokrati alltid har varit Kinas mål, och pekar på de stora politiska framsteg som gjorts under de senaste 30 åren. Han menar att dessa är framsteg som i karaktär och storlek ”passar Kinas förutsättningar”, samtidigt som han också medger att den politiska reformen måste fortsätta, särskilt då Kinas befolkning på senare tid ”visat ett allt större intresse att medverka i landets inrikes politik”.

6) Kina säger sig föredra fredlig utveckling. Samtidigt har landet under det senaste året blivit mer aggressivt utåt sett. Tror du detta kommer påverka Kinas relation med USA och andra asiatiska grannar?

Hu svarar här kortare, och verkar inte medge att Kina blivit mer aggressivt gällande sin utrikespolitik. Han säger att Kina alltid prioriterar en fredlig utveckling, och att de goda relationerna med grannländerna i dag ”innebär aldrig tidigare skådade möjligheter”.

7) Hur ser Kina på spänningarna i Korea? Tror Kina att en koreansk återförening bringar mer stabilitet en dagens tvåstatslösning? Hur ser du på Nordkoreas mål att framställa kärnvapen?

Hu menar att Kina har goda relationer med de båda koreanska länderna, och stödjer en politik som med dialog och förhandlingar innebär en fredlig återförening av koreanska halvön, vilket ligger i ”hela Koreas intresse”.

Samtidigt säger han, givetvis, att Kina vill se ett Korea fritt från kärnvapen och arbetar med detta genom sitt värdskap för sexpartssamtalen. Han säger sig vara övertygad om att frågan går att lösa genom förhandlingar.

Slut på intervjun.

I västerländsk media ses Hus svar som ett tydligt tecken på att han inte kommer låta sig påverkas märkbart av USA i frågor som mänskliga rättigheter eller valutapolitik.

The Guardian anser att statsbesöket är banbrytande eftersom det sker då USA ”för första gången ser Asien som en viktigare region än Europa”.

Kinesisk media har samtidigt tagit till vara på citat från politiker i USA, som hävdar att detta besöket är ett av de viktigaste till USA på senare tid, och betyder mycket för ländernas framtida relation likväl som USA:s ekonomiska utveckling.

Published on

Polistortyr vanligt i Kina

En lokal polischef med efternamn Xie avled inom ett dygn av sin arrestering för misstänkt korruption. Efter att ha sett kroppen – blåslagen, med fem brutna revben och ärr kring anklar och handleder – hävdar hans fru att han torterats till döds.

I och med detta fall belyste The Guardian i går ett stort problem i Kina: Tortyr av ordningsmakten i syfte att framtvinga bekännelser.

I Xies fall gick polisen för långt, men läkarna täckte upp genom att skriva dödsorsaken till ”plötslig hjärtattack”. Xie togs till sjukhus efter att förhörsledarna kallat på medicinsk personal att uppmärksamma hans ”dåliga aptit”.

Statistik från 2009 visar att 1 800 poliser under året stängdes av från sin tjänst till följd av tortyr. En undersökning tre år tidigare visar att 70 procent av landets fångar själva bekänt sina brott under tortyr, eller kände någon annan fånge som tvingats till det.

En intervjuad advokat i Peking säger till The Guardian att mörkertalen är enorma, och att våld av polis i detta syfte förekommer i ”en majoritet” av rättsfallen han och hans kollegor arbetar med.

Ett exempel på hur fel det kan bli är Zhao Zuohai från provinsen Henan, som i fjol släpptes fri efter 10 år i fängelse. Han var dömd för mord, men plötsligt påträffades det påstådda offret levande, och Zhao kompenserades med drygt 300 000 kronor för hans 10 år av förlorad frihet.

En likartad händelse drabbade She Xianglin i provinsen Hubei, som under 1990-talet dömdes till 15 års fängelse för att ha mördat sin fru. Efter elva år dök hon upp levande och She släpptes fri. De båda ”mördarna” hade erkänt brotten under tortyr av polis och förhörsledare.

Först under förra året infördes en rad regler mot tortyr som metod att framtvinga bekännelser. Dessa regler tjänar i dagsläget främst som riktlinjer, menar The Guardian, eftersom de ännu inte kunnat skrivas in i Kinas lagböcker. Eventuella drabbade kan därför ännu inte åberopa dessa regler inför domstol.

Andra fall under senaste året som visar på polistortyr:

1) En man som arresterats för snatteri i provinsen Henan ”dog plötsligt då han drack en kopp varmt vatten” under polisförhör. En sönderslagen kropp återlämnades sedan till mannens familj. Bröstvårtor och genitalier hade skurits av, och en allvarlig skallfraktur åsamkats.

2) En människorättsadvokat som varit försvunnen i två år dök berättade tidigare i veckan om polisens tortyr. ”Omfattningen av den grymhet jag utsattes för går inte att återgr. Mitt liv hängde på en skör tråd i 48 timmar”, sade han till AP.

Published on

Kinesisk telekom expanderar i Europa

Nyligen skrev jag här om hur kostnadseffektiv kinesisk vindkraft blir allt mer eftertraktad internationellt och utgör ett hot mot västerländska företag på exportmarknaden.

Samma trend kan ses inom en rad högteknologiska områden, nu senast och tydligast inom telekom, då Caixin skriver hur kinesiska företag vinner allt fler kontrakt för ny telekomutrustning på den europeiska marknaden.

Det belgiska telekomföretaget Option ska tillsammans med en rad europeiska fackföreningar ha rasat över de billiga priserna från de kinesiska företagen Huawei och ZTE.

Option företog sig under hösten en anmälan till Europaparlamentet mot de kinesiska företagen, gällandes främst trådlösa nätverkskort som Huawei och ZTE har möjlighet att leverera betydligt billigare än sina europeiska konkurrenter.

Anmälan backades upp av flera fackföreningar och menade att Kinas regering på ett ”orättvist sätt” gynnade sina företag med stora lån som ”inte ska gå att få på en öppen marknad”.

Fackföreningarna menar kinesiska företag inom telekominfrastruktur ökat sin sammantagna marknadsandel i Europa, Mellanöstern och Afrika från 12 procent (2008) till 31 procent (2010).

År 2009 var vinsten för Huaweis drygt 140 miljarder kronor, och för ZTE cirka 60 miljarder kronor, skriver Caixin.

Samtidigt har europeiska telekomföretag tvingats till stora nedskärningar de senaste åren efter en bister ekonomisk utveckling på hemmamarknaden Europa. Många menar att de kinesiska företagens intåg i Europa bidrar lika mycket till de ofrivilliga nedskärningarna.

Belgiska Option beslutade sig dock nyligen för att dra tillbaka sin anmälan mot de kinesiska företagen, efter något som närmast påminner om en förlikning.

Ett ”partnerskap” mellan Option och Huawei innebär att Huawei accepterar licensieringen av en av Options mjukvaror, och antagligen kommer betala en ”licensavgift” om 33 miljoner euro för de kommande 18 månaderna.

Det ger för stunden välbehövligt kapital till det krisartade belgiska företaget, men en ”insider” menar enligt Caixin att Option nu inte längre är av användning för de kinesiska företagen och nu bara är ”en tillverkare som inte längre tillverkar, och dessutom saknar teknisk kunskap”.

En rad fackföreningar förväntas dock gå vidare med en egen anmälan till Europaparlamentet.

Caixin menar också att företag som Ericsson, Nokia, Alcatel och Siemens på senare tid förlorat stora marknadsandelar till de kinesiska telekomföretagen.

Ett mer konkret exempel av det ges från Swedish Wire, som rapporterade i går att Huawei vunnit en del av ett telekomkontrakt i Norge, som traditionellt varit en marknad dominerad av Ericsson.

Det handlar om utbyggnaden av Norges 4G-nät, där Huawei kommer ansvara för södra Norge, medan Ericsson får nöja sig med norra Norge där bara en femtedel av landets befolkning bor.

”Huawei, som grundades för två årtionden sedan, har på senare tid vuxit snabbt på bekostnad av historiska dominanter för telekomutrustning som Ericsson, Nokia Siemens och Alcatel-Lucent”, skriver Swedish Wire.

Relaterat: DN (27 jan), Affärsvärlden (10 mars), Ny Teknik

Published on

Militära kostnader ställs mot grön teknologi

Senaste tiden har det varit tjurigt mellan USA och Kina. I slutet av förra året trissades tonen upp i det valutakrig som ännu pågår. I början av 2011 tog sig USA för att anmäla Kinas vindkraftsindustri till Världshandelsorganisationen (WTO), och denna vecka har det talats om militär kapprustning sedan Kina provflygit sitt första stealth-plan.

Med anledning av omständigheterna skriver Elizabeth McGowan i dag artikeln ”Military v climate spending: How China outguns the US on clean energy” för The Guardian.

McGowan belyser det faktum att samtidigt som USA spenderar sex gånger mer pengar på sin militär än Kina, spenderar Kina dubbelt så mycket som USA på ”clean technology” (förnyelsebar energi, it, miljövänlig transport, elmotorer etc).

Konsekvenserna av att USA prioriterar militär framför miljö då det gäller resurser till forskning och utveckling kan enligt McGowan ses direkt, då Kina bygger världens största nätverk för snabbtåg för tusentals miljarder kronor, samtidigt som USA har problem att bekosta en enda sträcka i Kalifornien.

I artikeln intervjuas Miriam Pemberton, en forskare från Washington, som menar att USA bör skära ner 100 miljarder dollar årligen i sin försvarsbudget för att kunna prestera lika bra som Kina inom området grön teknologi.

Pemberton citerar ur en rapport att små framsteg visserligen gjort de senaste åren: USA spenderar i dag 41 dollar på militären mot varje dollar som spenderas på grön teknologi. 2008 var förhållandet 94 dollar till militären mot varje dollar för grön teknologi.

Kina spenderar enligt samma rapport mellan två och tre dollar på militären för varje dollar som går till grön teknologi.

”Den extrema militära budgetprioriteringen gör att vi hamnar på efterkälken i två av de industrier med störst tillväxtpotential i världen”, säger Pemberton och syftar på vind- och solenergi.

Amerikanska politiker skyller ofta landets stigande arbetslöshet på Kinas politik angående valuta och statliga subventioner, men Pemberton menar att för varje dollarmiljard som spenderas på militär skapas endast 8 555 jobbtillfällen, jämfört med 19 795 arbeten för en liknande investering i transportsektorn.

Årliga militära nedskärningar i storleksordningen 100 miljarder dollar verkar dock otroligt i USA, då beslutet att skära de kommande fem årens militära utgifter med 78 miljarder dollar väckte stor kritik.

Pemberton belyser även att dessa 78 miljarder ”nedskärningar” gäller den redan planerade budgeten, och att USA:s militära utgifter ändå kommer växa under de kommande fem åren.

Krav kommer nu ställas på amerikanska delstater att exempelvis nya snabbtåg måste tillverkas i USA, om delstaten ska få bidrag av centralregeringen för projektet.

Det är steg i rätt riktning för den amerikanska industrin säger Pemberton, men menar samtidigt att det i dagsläget är Kina som bistår med finansiering, teknologi och skarpsinne som behövs för att få upp billiga snabbtåg i USA.

Det är nämligen kinesiska företag som tippas få kontraktet på den tidigare nämnda sträckan för snabbtåg i Kalifornien.

”Det står helt klart att vi ignorerat kärnan i vår infrastruktur”, säger Pemberton och syftar på USA:s oförmåga att bygga egna tåg. ”Istället lägger vi all energi och alla resurser på vapentillverkning”.

1 … 6 7 8 9