Militära kostnader ställs mot grön teknologi

Senaste tiden har det varit tjurigt mellan USA och Kina. I slutet av förra året trissades tonen upp i det valutakrig som ännu pågår. I början av 2011 tog sig USA för att anmäla Kinas vindkraftsindustri till Världshandelsorganisationen (WTO), och denna vecka har det talats om militär kapprustning sedan Kina provflygit sitt första stealth-plan.

Med anledning av omständigheterna skriver Elizabeth McGowan i dag artikeln ”Military v climate spending: How China outguns the US on clean energy” för The Guardian.

McGowan belyser det faktum att samtidigt som USA spenderar sex gånger mer pengar på sin militär än Kina, spenderar Kina dubbelt så mycket som USA på ”clean technology” (förnyelsebar energi, it, miljövänlig transport, elmotorer etc).

Konsekvenserna av att USA prioriterar militär framför miljö då det gäller resurser till forskning och utveckling kan enligt McGowan ses direkt, då Kina bygger världens största nätverk för snabbtåg för tusentals miljarder kronor, samtidigt som USA har problem att bekosta en enda sträcka i Kalifornien.

I artikeln intervjuas Miriam Pemberton, en forskare från Washington, som menar att USA bör skära ner 100 miljarder dollar årligen i sin försvarsbudget för att kunna prestera lika bra som Kina inom området grön teknologi.

Pemberton citerar ur en rapport att små framsteg visserligen gjort de senaste åren: USA spenderar i dag 41 dollar på militären mot varje dollar som spenderas på grön teknologi. 2008 var förhållandet 94 dollar till militären mot varje dollar för grön teknologi.

Kina spenderar enligt samma rapport mellan två och tre dollar på militären för varje dollar som går till grön teknologi.

”Den extrema militära budgetprioriteringen gör att vi hamnar på efterkälken i två av de industrier med störst tillväxtpotential i världen”, säger Pemberton och syftar på vind- och solenergi.

Amerikanska politiker skyller ofta landets stigande arbetslöshet på Kinas politik angående valuta och statliga subventioner, men Pemberton menar att för varje dollarmiljard som spenderas på militär skapas endast 8 555 jobbtillfällen, jämfört med 19 795 arbeten för en liknande investering i transportsektorn.

Årliga militära nedskärningar i storleksordningen 100 miljarder dollar verkar dock otroligt i USA, då beslutet att skära de kommande fem årens militära utgifter med 78 miljarder dollar väckte stor kritik.

Pemberton belyser även att dessa 78 miljarder ”nedskärningar” gäller den redan planerade budgeten, och att USA:s militära utgifter ändå kommer växa under de kommande fem åren.

Krav kommer nu ställas på amerikanska delstater att exempelvis nya snabbtåg måste tillverkas i USA, om delstaten ska få bidrag av centralregeringen för projektet.

Det är steg i rätt riktning för den amerikanska industrin säger Pemberton, men menar samtidigt att det i dagsläget är Kina som bistår med finansiering, teknologi och skarpsinne som behövs för att få upp billiga snabbtåg i USA.

Det är nämligen kinesiska företag som tippas få kontraktet på den tidigare nämnda sträckan för snabbtåg i Kalifornien.

”Det står helt klart att vi ignorerat kärnan i vår infrastruktur”, säger Pemberton och syftar på USA:s oförmåga att bygga egna tåg. ”Istället lägger vi all energi och alla resurser på vapentillverkning”.