2013- sida 3

Published on

Publicerat: ”Nya restriktioner på Kinas internet”

I veckans nummer av Fokus finns en artikel skriven av mig, angående nya regler och restriktioner på Kinas internet.

Bland annat stiftade myndigheterna här nyligen en lag som gör gällande att mikrobloggare vars inlägg blir ompostade 500 gånger eller visade 5 000 gånger – om inläggen ”stör ordningen eller motverkar nationens intressen”.

Man har även de senaste veckorna arresterat eller förhört flera av landets mest inflytelserika mikrobloggare, de som kallas ”Big V”, varav en av dessa dök upp i tv iförd handbojor och ”erkände” att han missbrukat sin ställning på internet.

Läs mer om dessa regler i artikeln nedan, eller i större version via Scribd.

Published on

Exempel på svensk okunskap om Kina och Asien

Inför vänner och bekanta brukar jag ofta uttrycka farhågorna för hur svensk okunskap om Kina och Asien resulterar i fördomar och schablonbilder som sedan sprider sig på nationell nivå.

Då Sverige endast har ett fåtal korrespondenter och journalister baserade i denna del av världen – jämfört med dussintals i USA och Europa – så är det väl denna informationsbrist en oundviklig följd av medias sparåtgärder.

Exempelvis torde det mesta som skrivs i svensk media om Kina i dag vara omskrivna ”nyheter” från olika byråer eller utländska medier, som ofta rör sig på en extremt ytlig nivå. Som bekant råder det ju samtidigt ingen brist på djuplodande reportage från EU-länderna eller Amerika.

Vad kan detta då egentligen leda till? Förutom de redan nämnda fördomarna som existerar bland Sveriges befolkning, så börjar denna okunskap även sprida sig bland landets politiker och tjänstemän.

Bara de senaste dagarna har jag i min Twitter-feed lagt märke till två exempel då detta blivit särskilt tydligt:

Exempel 1: För en dryg vecka sedan var Sveriges it-minister Anna-Karin Hatt på besök i Kina. Bland annat höll hon ett tal för eleverna Tsinghua – ett av landets mest prestigesfyllda universitet – som måste ha tätt sig obegripligt för åhörarna.

Hatt talade vitt och brett om ”föregångslandet Sverige”, där tjänster som e-handel, e-banking och e-myndigheter är så utbrett att nästan ingen längre handlar i fysiska butiker eller lyssnar på cd-skivor.

Vidare hävdade Hatt att demokrati och åsiktsfrihet är en förutsättning för denna slags teknologiska utveckling på internet.

Därmed torde ministern helt ha missat hur denna utveckling i mångt och mycket kommit längre i Kina, än i Sverige. I Kina finns världens största e-handelsföretag Alibaba, liksom fem av världens åtta största sociala medier.

Banker och betalningssystem är väl integrerade i dessa sociala medier – exempelvis är en av de vanligaste betalmetoderna på internet att ta notan via mobiltelefonen, som många kineser har kopplade till sin bank genom Alipay, världens största betalsystem online. Det minimerar alla krångliga nummer, koder och annat som ökar risken för kortbedrägerier.

Och om Anna-Karin Hatt vill handla cd-skivor i Kina kan jag bara önska lycka till, eftersom de är mycket svårare att hitta här än i Sverige. Men då ministern redan verkade ha sin bild klar av Kina som teknologiskt underutvecklat, så brydde hon sig nog inte ens om att leta.

Tipstack till Björn Djurberg på VFL nyheter, som vidareutvecklar resonemanget i sin artikel ”Anna-Karin Hat och myten om föregångslandet Sverige”.

Exempel 2: Allt sedan klimatmötet i Köpenhamn 2009, har världens industriländer lovat att en så kallat ”grön fond” ska etableras, där pengar ska finnas för att hjälpa utvecklingsländerna med de problem som jordens klimatförändringar för med sig i den fattiga världen.

Sveriges radio kan så i dag rapportera att denna fond väntas bli verklighet i mitten av 2014. Enligt en intervju med Jan Cederlund, Sveriges representant till ”Gröna Fonden”, kommer denna fond så småningom att kunna betala ut 700 miljarder kronor per år.

Så långt allting gott. Men i nästa andetag säger Cederlund att fonden ska vara baserad i Sydkorea, och att detta är ”första gången som ett sådant organ har sitt säte i ett utvecklingsland”.

Men det verkar som Cederlund, mannen som ska representera denna fond för att hjälpa u-ländera, helt har missat att det produktiva Sydkorea enligt IMF har en BNP per capita som är högre än genomsnittet i EU.

Det koreanska BNP per capita står sig även väl internationellt med en 26:e plats globalt – just bakom Frankrike på plats 24 och Japan på 22, men väl före länder som Spanien och Italien.

Tipstack till Tobias Hübinette, som själv har koreanskt påbrå och menar att det är vanligt att svenskar klumpar ihop Sydkorea med sydostasiatiska länder som Vietnam och Indonesien, trots att landet tillhör en helt annan del av världen, nämligen det hårt industrialiserade Nordostasien.

Här har vi alltså två exempel där höga svenska tjänstemän gör bort sig internationellt, på grund av okunskap och fördomar. Kan verka oförargligt, men lär i det långa loppet leda till en del politiska felbeslut, samt slå hål på bilden av Sverige som ”kunskapsland”.

Är det någon av er läsare som kan komma på fler exempel av svensk okunskap om Kina/Asien? Dela gärna med er i kommentarsfältet nedan!

Published on

Veckan som gick: Nyhetsbrev från Kina/Asien vecka 42

Nyhetsbevakningen kring Kina just nu handlar mycket om att leta efter tecken och trender inför tredje plenumet, ett viktig politiskt stormöte som kommer hållas i Peking i november.

Under mötet väntas många viktiga beslut om landets politiska och ekonomiska framtid att tas. Exempelvis släppte myndigheterna denna vecka ett dokument om att motverka överproduktionen i vissa industrisektorer (se nedan), vilket kan ses som ett tecken på att ekonomiska reformer är att vänta.

Vad gäller politisk maktkamp och korruption så sker mycket fortfarande bakom ljuset, men nu har tre oberoende källor bekräftat för South China Morning Post att president Xi Jinping avser tillsätta en särskild kommission för att utreda tidigare säkerhetschefen Zhou Yongkang för korruption.

Det kan visserligen snarare ses som ett tecken på att Xi vill befästa sin makt, än att det handlar om krafttag mot korruptionen. Läs mer om fallet nedan.

I helgen fanns för övrigt en artikel av mig om Pekings hutonger i Aftonbladet, och tidningen passar även på att lotta ut fem exemplar av min bok i samband med uppslaget.

Missa inte att följa InBeijing på Twitter och Facebook för de allra senaste nyhetshändelserna kring Kina/Asien!

VECKAN SOM GICK: NYHETSBREV FRÅN KINA/ASIEN V. 42

EKONOMI & HANDEL

Singapore Shows Asia How To Crack Down on Housing Bubble – För fyra år sedan började myndigheterna i Singapore ta till åtgärder för att motverka hotet från en annalkande fastighetsbubbla, och man har lyckats mycket bättre än Kina eller Hongkong, skriver Bloomberg i veckan. Bland annat har Singapore infört en rad nya skatter vid fastighetsköp, samt ett lånetak på 60 procent av en låntagares inkomst. Sedan 2009 har landets fastighetspriser därmed endast ökat med en tredjdedel, samtidigt som exempelvis Hongkongs bopriser har mer än dubblats under samma tid. De senaste kvartalet har Singapores fastighetspriser dessutom ökat långsammare än på flera år.

China’s Arms Industry Makes Global Inroads – New York Times uppmärksammade i veckan Kinas snabbt ökande export av vapen. Man vann exempelvis nyligen ett kontrakt på luftvärnsvapen till Turkiet, mitt framför näsan på amerikanska och ryska företag. Traditionellt har Kina exporterat vapen till utvecklingsländer, eftersom kinesiska vapentillverkare rent tekniskt legat bakom sin västerländska konkurrenter. Med de senaste årens höga forskningsanslag inom detta område, gör att man nu kan börja exportera mer komplicerad vapenteknik. Sammanlagt har Kinas vapenexport nästan dubblats de senaste fem åren.

China’s overcapacity problem: here’s the plan – I veckan utfärdade de kinesiska myndigheterna ett dokument för att motverka den överkapacitet som uppstått inom flera industrier, där statliga subventioner och förmånliga banklån skapat en produktion som sträcker sig långt över efterfrågan. De områden som pekas ut är stål, cement, aluminium, fraktfartyg och glasprodukter. Inom samtliga av dessa stora industrier finns en klar överkapacitet, enligt Financial Times på omkring 70 procent, men samtidigt även en rad nya projekt som syftar till ytterligare produktionsökning. Nu ska dessa planer skjutas upp, och redan godkända projekt kan även komma att ställas in. Dokumentet ses som ett tecken på att stora ekonomiska reformer kan äga rum under det stormöte kallas för tredje plenumet, och som ska hållas i Kina i november.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

Relations with South-East Asia: Being there – Kinas president Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang har senaste tiderna rest runt till en rad länder i närområdet för att förbättra politiska relationer och ekonomiskt utbyte. Medan Barack Obama ställde in sin planerade resa i sydöstra Asien, har den kinesiska ledarduon på kort tid betat av Vietnam, Indonesien, Thailand, Malaysia och Brunei. Man talar om att besöken ger ett försprång i regionen gentemot USA, och om ett genombrott i relationerna särskilt med Vietnam. Handeln väntas växa trots att Kina redan i dag är ASEAN:s största handelspartner. The Economist påpekar dock att de största hoten för bra kinesiska relationer med många grannländer handlar om territoriella dispyter, som återigen är mest svårlösta då det gäller Vietnam.

China outraged as Japanese lawmakers visit shrine to war dead – I veckan var det återigen dags för japanska politiker att uppröra sina kinesiska och koreanska likar, genom att besöka templet Yasakuni, där flera dömda krigsförbrytare hedras. Det var nu en samling på över 100 japanska regeringsledamöter, samt en minister, som besökte templet under en japansk höstfestival. Premiärminister Shinzo Abe besökte inte templet själv, men skickade gåvor för tredje gången sedan han fick makten i fjol. Kritiken lät inte vänta på sig, och Japans ambassadör i Peking kallades genast till kinesiska utrikesministeriet för en uppläxning.

Xi sets up special unit to probe Zhou Yongkang corruption case – Kinas president Xi Jinping fortsätter att gå fram med hårdhandskarna då det gäller att rensa upp bland potentiella antagonister i kommunistpartiets högsta ledning. Efter att Bo Xilai fått sitt långa fängelsedom, har Xi nu tillsatt en särskilt kommission för att utreda korruption kring den tidigare säkerhetschefen Zhou Yongkang, som var en nära allierad till Bo. Enligt South China Morning Post ska utredningen ledas av en polischef i Peking, som kommer rapportera direkt till Xi Jinping. Det innebär att man går runt kommunistpartiets disciplinkommitté, som vanligtvis utreder fall som detta.

Beijing Opposes Closer Ties Between EU and Taiwan – I helgen motsatte sig Kina faktumet att Europaparlamentet vill närma sig Taiwan ekonomiskt, genom att de båda parterna planerade att underlätta och utöka handeln dem emellan. En talesman för Kinas utrikesministerium sade, något cyniskt, i samband med dessa planer att man hoppas EU har relationen Kina-EU i åtanke då man förhandlar med Taiwan. Kina har effektivt sett till att Taiwan är relativt isolerat vad gäller handel med omvärlden, och vidare sade Kina i veckan att man motsätter sig utvecklingen av några som helst officiella band mellan EU och Taiwan.

Views on independence depend on China’s policy: poll – Kinas aggressiva hållning till Taiwan ger, föga förvånande, öns invånare en negativ inställning vad gäller återförening dem två emellan. Enligt en ny officiell undersökning anser 69,4 procent av Taiwans befolkning att Kina och Taiwan är två skilda länder med en helt skild utveckling. Endast 2,4 procent menar att de båda tillhör ett delat Folkrepubliken Kina. Taipei Times återger en rad intressanta siffror från undersökningen, bland annat att 31,2 procent vill se en allians eller union med Kina, förutsatt att Kina erkänner Taiwan som ett land, medan 42,6 procent inte vill se något närmande ens då.

INTERNET, TEKNIK & MEDIA

Busting China’s Bloggers – En kinesisk bloggare sammanfattar det repressiva läge som gäller i Kinas bloggosfär, sedan en rad kända och okända bloggare arresterats under de senaste veckorna. Enligt denna krönika i New York Times, har det i det närmaste blivit ett vanligt samtalsämne bloggare emellan att vid middagsbordet gissa vem som kommer bli arresterad härnäst. Paralleller dras till tidigare kampanjer i Kinas historia som riktar sig mot landets intellektuella, men bloggaren pekar på en viktig skillnad, nämligen att i och med internet som informationskanal så åtnjuter dagens regimkritiker ett visst stöd bland allmänheten.

Online nationalism: Running dog eat dog – Den nationalistiska kinesiska hemsidan anti-cnn.com har enligt The Economist stora bekymmer med sin finansiering. Sidan fick stor uppmärksamhet 2008, sedan man på ett hyfsat sakligt vis ifrågasatte västerländsk rapportering kring etniska upplopp i Tibet. Anti-cnn har dock inte kunnat tjäna några pengar på sin verksamhet, och allt eftersom investerare och finansiärer tappat tålamodet har företaget nu gått från ett par dussin anställda, till bara en enda regelbunden skribent.

Sinica: Innovation in China – Sinica diskuterar denna vecka i sin podcast hur pass effektiv och utbredd kinesisk innovation egentligen är. Jämfört med västerländsk kultur, så är det mindre accepterat att i Kina misslyckas som entreprenör eller ifrågasätta auktoriteter. Detta skapar dåliga förutsättningar för innovation, men samtidigt stiger även siffran för antalet patent i Kina stadigt, och har nu till och med passerat USA. Men hur stor del av patenten är egentligen användbara, och hur många är rena teknologistölder? Och inom vilka områden sker de flesta av dessa patent?

ENERGI & MILJÖ

Chinese to Invest in British Nuclear Power – I veckan beslutade brittiska myndigheter att tillåta kinesiska företag att investera i de 12 nya kärnkraftsreaktorer som Storbritannien nu planerar bygga innan år 2030. I överenskommelsen ingår även att brittiska företag som Rolls-Royce och International Nuclear Services kan komma att spela en större roll i Kinas ännu större expansionsplaner för sin kärnkraft; Kina planerar att under de kommande åren bygga dussintals helt nya kärnkraftverk. Sedan tidigare samarbetar franska kärnkraftföretag redan med Kina, påpekar New York Times.

Beijing to restrict private car use to tackle pollution – Peking kommer nu ytterligare att begränsa biltrafiken i ett försök att komma till rätta med stadens luftföroreningar. Under dagar då luften är särskilt dålig, kommer man endast tillåta hälften av stadens bilar att ge sig ut på gatorna, nämligen de som har ett registreringsnummer som slutar på antingen jämn eller ojämn siffra. Beroende på hur skitig luften är ska myndigheterna dela upp dagarna i olika färger; blå, gul, orange och röd. Under orange dagar kommer man även stoppa produktionen vid några av stadens fabriker, och förbjuda matlagning utomhus. Under röda dagar ska dagis och skolor stängas.

A slight catch – South China Morning Post skriver denna vecka ett långt reportage om överfisket i Thailands vatten. Man följer med på en fiskebåt där en fiskare minns hur hans far drog upp otroligt stora laster, medan man nu får nöja sig med småfisk. Vid landets östkust är fisken redan nästan slut, och nu börjar dräneringen även på västkusten. Enligt officiell statistik fångade thailändska fiskebåtar på 1960-talet i snitt 300 kilo fisk i timmen; nu är motsvarande siffra endast 18 kilo, trots att dagens fiskare har tillgång till bättre teknologi. Thailand har de senaste åren blivit världens tredje exportör av fisk och fiskprodukter, men frågan är hur länge detta kan pågå.

SAMHÄLLE, KULTUR OCH HÄLSA

Why have young people in Japan stopped having sex? – Unga japaner blir allt mindre intresserade av sex och reltioner, skriver The Guardian i veckan. Enligt en undersökning ska nästan hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av männen i åldrarna 16-24 år vara ointresserade av, eller förakta, sexuella relationer. Andra siffror visar att en tredjedel av alla japaner under 30 år aldrig har dejtat. Detta beskrivs som en nationell fara, eftersom landets befolkning minskat de sensate åren och beräknas falla med en tredjedel de närmaste 50 åren. Anledningarna sägs bland annat vara sociala förändringar, där dagens unga snarare söker självförverkligande än att få barn för nationens bästa. Livslånga anställningar har blivit ovanligare, och kvinnor mer självständiga.

Authors Accept Censors’ Rules to Sell in China – Kinesiska bokmalar får ofta dras med att deras böcker saknar vissa delar, som tagits bort av landets censurmyndighet. Exempelvis får läsare av Ezra Vogels biografi om Deng Xiaoping inte veta mycket om vad som hände på Himmelska fridens torg 1989, samt den viktiga bakgrunden med fallna kommuniststater i Östeuropa. I en intervju med New York Times säger dock Vogel att han är redo att acceptera denna trade-off, eftersom boken, som sålt 650 000 exemplar i Kina i annat fall inte hade kunnat ges ut här över huvudtaget. Artikeln sammanfattar att även om de flesta utländska författare anser processen med censur i Kina vara frustrerande, så är de flesta beredda på att ge med sig för att alls kunna nå ut till Kinas stora publik.

Animated film about Mao Zedong in works to raise youth awareness – I ett försök att hjärntvätta få landets ungdom att uppskatta det kinesiska ledarskapet, finansierar nu myndigheterna ett projekt där Mao Zedong ska göras till tecknad film. Den första filmen ska skildra Maos ungdom, och vara klar till 120-årsdagen av Maos födelse i slutet av december i år. Framtida filmer kommer bland annat att handla om Maos högra hand Zhou Enlai. I och med detta bryter man ett gammalt tabu om att göra kinesiska revolutionära ledare till teckand film, påpekar South China Morning Post.

China now houses over 54,000 people aged 100 years and up – Enligt nya siffror finns det nu över 54 000 kineser som är 100 år eller äldre. Äldst av alla är en 127-årig kvinna som tillhör den etniska minoriteten uigur, som håller till i Kinas nordvästra provins Xinjiang. Om henner ålder bekräftas, kommer hon ta plats i Guiness rekordbok som äldsta kvinnan någonsin, skriver Shanghaiist.

Published on

Delta då Aftonbladet lottar ut fem exemplar av min nya bok!

I dagens Aftonbladet finns ett heluppslag om Pekings hutonger, som jag har skrivit och fotat till.

Reportaget finns att hitta under avdelningen ”resa” i papperstidningen, som samtidigt även passar på att lotta ut fem exemplar av mina nya bok ”Peking – förändringarnas stad”, där jag berättar mer ingående om livet i Pekings urgamla bostadskvarter.

Ni kan se artikeln här nedan. Om upplösningen är för dålig för att läsa instruktionerna om att delta i tävlingen – ja se då till att gå och köpa papperstidningen!

hutongerna-aftonbladet kopiaMin artikel om hutongerna, med instruktioner om utlottning av boken

Published on

Kina har nu 168 dollarmiljardärer, 55 fler än förra året

Forbes släppte i veckan sin lista över Kinas dollarmiljardärer, som i år räknades till 168 stycken, jämfört med 113 i fjol.

Man passerar därmed samtidigt Storbritannien som det land i världen där det finns flest dollarmiljardärer, efter USA som har cirka 500 stycken.

Kinas rikaste man enligt Forbes är nu Wang Jialin, ordförande för det expansiva konglomeratet Dalian Wanda Group, som bland annat sysslar med fastigheter, hotell och är verksamma inom filmindustrin.

Wang, som nu sägs vara värd 14,1 miljarder dollar, låg i fjol trea på listan med en förmögenhet på ”bara” 8 miljoner.

Sedan dess har han passerat Zong Qinghou, grundare av dryckesföretaget Wahaha, som nu får finna sig i en andra plats. Trea ligger Robin Li, vd för sökmotorn Baidu.

Wang Jialin – rikast av alla Kinas drygt 1,3 miljarder invånare

Just Kinas exploderande internetanvändning har berikat många inom denna industri. På femte plats återfinns Ma Huateng (Tencent), och Jack Ma (Alibaba) ligger sjua.

Landets ständigt stigande fastighetspriser har även inneburit att sex av listans tjugo översta platser nu innehas av personer som har sina huvudintressen inom fastighetssektorn.

Peking är den stad som hyser flest dollarmiljardärer, hela 58 stycken, vilket är nästa ett dussin fler än Shanghais 37.

Den nya listan visar utan tvekan att klasskillnaderna fortsätter öka i Kina. De 100 översta platserna på listan har en 44 procent större förmögenhet än i fjol, och de 400 rikaste kineserna är sammanlagt värda 35 procent mer än förra året, sammanfattar Forbes. Detta alltså samtidigt som Kinas ekonomi växer långsammare än på länge.

Se nedan för de tio mest förmögna kineserna samt deras största inkomstkällor, eller läs hela listan via Forbes:

1) Wang Jianlin – 14,1 miljarder dollar (fastigheter)
2) Zong Qinghou – 11,2 miljarder dollar (drycker)
3) Robin Li – 11,1 miljarder dollar (sökmotor)
4) Li Hejun – 10,9 miljarder dollar (grön energi)
5) Ma Huateng – 10,2 miljarder dollar (internet)
6) Wei Jianjun – 9 miljarder dollar (bilar)
7) Yang Huiyan – 7,2 miljarder dollar (fastigheter)
8) Jack Ma – 7,1 miljarder dollar (internet)
9) He Xiangjian – 6,8 miljarder dollar (hemelektronik)
10) Liu Yongxing – 6,1 miljarder dollar (jordbruk)

Published on

Kinas tunnelbana förbinder nu provinser med varandra

I veckan blev invigdes förlängningen på Shanghais tunnelbanelinje nummer 11, som nu går ända till staden Kunshan i grannprovinsen Jiangsu. Den 72 kilometer långa linjen blir därmed den första som förbinder två olika kinesiska provinser, eftersom Shanghai är en av fyra kinesiska metropoler som har provinsstatus.

Resan från Kunshan till Shanghais centrum tar 70 minuter att genomföra, och en biljett kostar lite drygt 7 kronor. Till år 2015 kommer ytterligare två städer – Suzhou och Wuxi – att länkas till Shanghais tunnelbanenät.

Förlängningen innebär att Shanghai återigen petade ner Peking från tronen vad gäller världens längsta tunnelbanesystem – 486 kilometer mot Pekings 456. De båda städerna kommer dock öppna flera nya linjer under de närmsta åren.

Shanghais och Pekings tunnelbanor är inte de enda som växer i Kina. Under fjolåret godkändes utbyggnaden av 23 tunnelbanelinjer i flera olika städer till en kostnad av över en halv biljon svenska kronor, skriver South China Morning Post.

I dagsläget finns det tunnelbana i 17 olika kinesiska städer, och ytterligare 18 städer i Kina kommer få sina första tunnelbanelinjer innan år 2017. Fyra av världens tio mest trafikerade tunnelbanesystem finns i Kina.

Som jämförelse har Storbritannien och Indien fyra städer med tunnelbanor vardera, och i USA finns det för närvarande 14 städer med eget tunnelbanesystem.

Published on

Veckan som gick: Nyhetsbrev från Kina/Asien vecka 41

Veckan som passerat har inte bjudit på några särskilda kioskvältare vad gäller nyhetsläget i Kina.

Intressant att notera hur myndigheterna här är såväl skadeglada som nervösa inför de politiska problem som pågår i USA. Denna vecka har i alla fall statliga nyhetsbyrån Xinhua tagit tillfället i akt att ifrågasätta USA:s politiska system, och menar att vi måste skapa en värld som är mindre beroende av den ”hypokrati” som pågår i USA.

The Economist uppmärksammar även denna vecka Kinas största miljöhot – jag rent av kanske det största av alla hot mot Kinas fortsatta utveckling – nämligen bristen på rent vatten.

För att kontinuerligt hålla dig uppdaterad om vad som händer kring Kina, se till att följa InBeijing på Twitter och Facebook!

VECKAN SOM GICK: NYHETSBREV FRÅN KINA/ASIEN V. 41

EKONOMI & HANDEL

China Shadow Banking Sector may Hit $3.35Trl, Says Govt. Think Tank – Enligt en statlig kinesisk tankesmedja kan Kinas så kallade ”skuggbanker” omsätta motsvarande 20 biljoner (20 000 000 000 000) kronor årligen. Skuggbankerna är en riskfylld biprodukt av Kinas statliga banksystem, och sysslar med utlåning under bordet som involverar såväl företag som privatpersoner. Siffran, som enligt tankesmedjan ökat särskilt fort sedan 2010, är en tredjedel högre än kinesiska myndigheters officiella uppskattning.

American Execs Say China is Getting Expensive, and Profitable – En undersökning bland amerikanska chefer i Kina, visar att dessa nu ser ökade kostnader som den största utmaningen med sin verksamhet här. Detta beror på de snabbt stigande personallönerna, som i många fall ökat med över 10 procent årligen. Wall Street Journal noterar en förändring, då cheferna i samma undersökning tidigare år listat möjligheten att hitta kompetent personal som den största utmaningen. Trots detta uppger 90 procent av cheferna att deras verksamhet i Kina nu är lönsam, vilket är den högsta siffran sedan undersökningen startade.

The new gas guzzler – I veckan gick Kina förbi USA som världens största oljeimportör; en position som USA hållit flera årtionden i sträck. Kinas ökade behov av olja går givetvis hand i hand med landets ekonomiska utveckling, och faktumet att dess statliga företag investerar allt mer i oljerika länder i Afrika och Centralasien. Man spår därför att Kina kommer dryga ut denna ”ledning”, och år 2020 importera 9,2 miljoner fat olja per dag, jämfört med 6,8 miljoner för USA. Financial Times påpekar dock att USA:s ökade inhemska oljeutvinning också är en stark faktor till tronskiftet.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

Shut down the government? Taiwan lawmakers duke out disputes – I Taiwan har myndigheterna en annorlunda metod än i USA att reda ut meningsskiljaktigheter – man slåss. LA Times skriver att tre stora slagsmål ägt rum i regeringsbyggnaderna sedan i mitten av juni, och publicerar även videos från dessa. Det handlar om dussintals regeringsledamöter som går bärsärk mot varandra, och vid något tillfälle även drar upp skjortärmen för att spänna sina biceps. Bråken har gällt allt från relationer med det kinesiska fastlandet, till huruvida Taiwans fjärde kärnkraftsreaktor bör byggas färdigt.

Li Tianyi Sentencing Is Small Step for Chinese Women – I skuggan av rättegången mot Bo Xilai, har ytterligare ett stort och viktigt rättsfall ägt rum i Kina. Det handlar om en gruppvåldtäkt där en av de inblandade heter Li Tianyi, och är son till två underhållare med hög rang inom Kinas militär. Li är sedan tidigare känd för att ställa till bråk och försöka komma undan med hänvisning till sina föräldrars kontakter, och därför uppmärksammades detta fall särskilt noga på landets mikrobloggar. Det relativt hårda straffet – 10 års fängelse – är enligt NY Times i detta fall särskilt viktigt, eftersom det kan användas som referens om liknande brott begås i andra delar av Kina.

Chinese state media calls for ‘de-Americanised’ world after US shutdown – I sviterna av det amerikanska budgetbråket, skrev kinesisk statlig media i veckan att det är nödvändigt att skapa en värld som inte är lika beroende av USA än vad som varit fallet sedan andra världskrigets slut. Det är helt enkelt inte rimligt att omvärldens ve och väl avgörs av en nation som är ”präglad av hypokrati”, nu då det visar sig att det politiska system som USA ofta själva berömmer, visar sig inte fungera, menar nyhetsbyrån Xinhua. Man erbjöd dock inga detaljer om hur en sådan jämlik värld skulle kunna uppnås.

INTERNET, TEKNIK & MEDIA

China arrests 110 in Xinjiang for spreading online rumours – I Kinas oroliga muslimska provins Xinjiang, har myndigheterna på senare tid gått på offensiven även på internet. Sedan i somras har över 400 personer utretts för misstankar om att uppmuntra till jihad, varav 110 har arresterats och ytterligare 164 varnats. BBC citerar statlig media som menar att de senaste årens ökade internetanvändning i Xinjiang, lett till att många missbrukat nätet för att sprida extremistiskt religiöst material. Enligt en muslimsk exilgrupp handlar det om att massarresteringar för spridning av material som blott visar sanningen av kinesiskt förtryck mot lokala seder och bruk.

Twitter and its plans for China – The Next Web utredde i veckan grundligt Twitters möjligheter att ta sig in på den kinesiska marknaden, och om man i så fall skulle lyckas. Twitter har varit blockerat i Kina sedan 2009, men uttalanden från företagets ledning på senare tid gör gällande att man i alla fall kikar på marknaden här. Men de hårda tag som Kina tagit de senaste månaderna för att kontrollera framför allt de inhemska mikrobloggarnas innehåll, gör det osannolikt att Twitter inom den närmsta framtiden skulle tillåtas. Dock finns det redan miljontals användare – kanske så många som 35 miljoner – av Twitter i Kina som går runt censuren via olika slags VPN-tjänster.

China to train 250,000 journalists before they get work passes – Kina håller just nu på att fortbilda 250 000 journalister som ytterligare ett steg i ledet att förfina innehållet i de inhemska medierna, skriver Times of India i veckan. Utbildningen ska innefatta ”riktlinjer” vad gäller censur och tillåtet innehåll. Redan sedan tidigare får journalister utbildning i patriotism, och bär under vissa dagar och moment till och med militäruniformer.

ENERGI & MILJÖ

Water: All dried up – The Economist skriver denna vecka ett par artiklar om den akuta situationen gällande Kinas vattenförsörjning. Såväl grundvatten som antal floder har minskat drastiskt de senaste åren, på grund av slöseri och subventionerade vattenpriser. Mycket av det vatten som finns kvar är dessutom så förorenat att all kontakt med det kan vara skadligt. Särskilt i landets torra, norra delar står tillgängligt vatten per person långt under de nivåer som internationellt bedöms akuta. Och istället för att ta itu med slöseriet, planerar Kina nu att leda om vatten från söder till norr med hjälp av en enorm kanal.

Beijing shuts down highways, airport in fight against smog – De senaste två veckorna har Peking (återigen) drabbats av allvarliga luftföroreningar. Mätaren av de skadliga partiklarna PM 2,5 har flera gånger letat sig upp över nivåer där WHO avråder människor att vistas utomhus. För att få ner dessa värden tog myndigheterna i veckan till desperata åtgärder; enligt Autoblog Green stängdes sex motorvägar mellan Peking och andra stora städer tillfälligt ned, och 47 flygavgångar ställdes in. Artikeln bjuder också på en rad fruktansvärda bilder inifrån smogen.

Powerful evidence Hong Kong officials just don’t care about pollution – Det är inte bara Peking som har problem med föroreningar, även i Hongkong har luften de senaste åren blivit betydligt sämre. En arg artikel i South China Morning Post menar att myndigheterna trots sina löften är helt likgiltiga inför problemet. Istället för att vidta några åtgärder mot exempelvis den allt värre trafiken, nöjer sig politikerna med att skylla på att smutsen driver över från södra Kinas fabriker, menar SCMP. Med grafik och diagram visar man dessutom att stadens luftföroreningar, tvärtemot politikernas påståenden, främst är ”hemmagjorda”.

SAMHÄLLE, KULTUR OCH HÄLSA

94 year old woman sues children for not taking care of her – En 94 år gammal kvinna stämde nyligen sina barn för att inte ta hand om henne tillräckligt bra. Denna sorts rättsfall tros i framtiden bli allt vanligare, på grund av enbarnspolitiken, och särskilt som en äldre kvinna i december i fjol fick rätt i rätten mot sina barn i ett liknande fall. Till saken hör dock att den 94-åriga kvinnans båda barn själva är gamla och extremt fattiga, och därför inte har råd eller möjlighet att ta hand om sin mor även om de hade velat. Utfallet blev att kvinnan nu kommer köras av myndigheterna mellan sina barn var fjärde månad, och få en utökad pension på 60 kronor i månaden.

China’s women professionals challenge workplace inequality – En ny studie visar att kinesiska kvinnor känner sig mer diskriminerade på arbetsplatsen i dagens tuffa marknadsekonomi, än vad var fallet för 20 år sedan. South China Morning Post sammanfattar en rad rapporter och fall där kvinnor nekats jobb på grund av sitt kön, eller fått sina löner sänkta då de blivit gravida. En anledning till detta sägs vara att nyblivna mödrar enligt kinesisk lag har rätt till 14 veckors betald mammaledighet. En annan anledning är invanda mönster och traditioner, som gör gällande att kinesiska kvinnor ska vara tysta, väluppfostrade och gifta sig tidigt.

You are falling short of your ’crazy quota’, Zhengzhou officials warned – Förra året infördes reformer i den kinesiska mentalsjukvården, som bland annat skulle förbättra patientens villkor och förbjuda vård mot dennes vilja. En bieffekt av dessa reformer är dock att sjukhus och myndigheter har tilldelats en kvot angående antalet patienter som ska registreras som mentalsjuka, som i dagsläget skrivs till 0,3 procent, och som ska öka till 0,5 procent år 2015. South China Morning Post intervjuar personal i provinsen Henan, som har blivit tillsagda att registrera 71 patienter som mentalsjuka, men som i dagsläget bara lyckats hitta 12.

Published on

Gravplatser i Kina allt dyrare, snart slut

På senare år har Kinas markpriser blivit allt högre, främst på grund av de priser som byggbolag är villiga att betala för land som sedan bringar in förtjänster på landets glödheta fastighetsmarknad.

I september såldes exempelvis en bit land i Shanghai nyligen för cirka 20 miljarder kronor, eller nästan 40 000 kronor per kvadratmeter.

Att markpriserna under flera år pressats upp så pass, innebär även att det blir allt dyrare för kineser att skaffa sig en bit land för sin sista vila.

I Kina dör i dag över nio miljoner människor varje år. Och denna siffra väntas öka, eftersom antalet kineser som är 65 år eller äldre kommer mer än fördubblas fram till år 2050, från dagens 119 miljoner.

Lägg därtill faktumet att Kina endast har 3 000 kyrkogårdar, jämfört med exempelvis 50 000 i USA, och det är inte så lustigt att en gravplats i Shanghai i dag i genomsnitt kostar mellan 80 000 och 100 000 kronor. Eftertraktade platser vid stadens centrala kyrkogårdar kostar redan nu 200 000 kronor – och det är bara för själva markbiten, inte inräknat gravsten eller andra kostnader.

Den sista vilan blir allt dyrare i Kina

I Guangdong haffades nyligen en tjänsteman som tjänat nästan 50 miljoner kronor illegalt på att ha sålt 8 000 gravplatser. Priset på gravplatser i dess provinshuvudstad Guangzhou har stigit med över 10 procent om året de senaste årtiondet.

Den åldrande befolkningen, tillsammans med dekrympande markresurserna, gör att Kina kommer ha slut på gravplatser inom sex år, skriver Want China Times.

Redan nu är läget kritiskt i vissa provinser. I Henan – som har över 100 miljoner invånare inklämda på bara ett par procent av Kinas totala landyta – skapade myndigheterna stor kontrovers då man i fjol förstörde miljontals gravar för att frigöra jordbruksland.

Myndigheternas åtgärder för att minska pressen på gravplatser, innefattar utbetalningar på 2 000 kronor till invånare i Shanghai som väljer kremering och att sprida ut askan över Hangzhoubukten, istället för en traditionell begravning.

Flertalet städer har även börjat erbjuda så kallade ”träd-begravningar”, där den bortgångnes aska läggs i en biologiskt nedbrytbar urna, som sedan placeras i närheten av ett träd.

Men, påpekar Quartz, kulturella vanor och ren prestige kommer göra att kineserna även i fortsättningen inte drar sig för att spendera stora summor på sina gravplatser.

Published on

Långa fängelsestraff för gruppvåldtäkt i Kina, men inte i Sverige

Visserligen har jag inte följt turerna kring gruppvåldtäkten i Stockholm, där sex tonårspojkar nyligen friades av Svea hovrätt, särskilt noga.

Men DN och SvD sammanfattar fallet ungefär såhär: Någon form av fest med alkohol inblandat ägde rum i en lägenhet i förorten Tensta, där sex yngre män sedan turades om att ligga med en tjej mot hennes vilja.

Alltså en våldtäkt, vilket ytterligare kan ses genom att männen låste in henne i sovrummet och tog hennes kläder och mobiltelefon.

Solna tingsrätt dömde också mycket riktigt de sex männen för sexualbrott, eftersom rätten ansåg flickans historia vara trovärdig, men inte männens, vars historier var fulla med motsägelser och ändrades under rättsprocessens gång.

Då männen sedan överklagade till Svea hovrätt, fann man där att männen var oskyldiga såväl till våldtäkt som sexuellt ofredande, och de fick alla gå fria.

Hovrätten ansåg det nämligen omöjligt att styrka att flickan befunnit sig i ett juridiskt begrepp som kallas ”hjälplöst tillstånd”. Vidare manade rätten nu till försiktighet vid bedömningen av flickans uppgifter, bland annat eftersom rummet var mörkt.

SvD skriver följande om det hela spektaklet:

Rätten skriver att flickan ”kan sägas ha befunnit sig i en mycket utsatt situation”, men i lagtextens mening är det inte tillräckligt för att kunna döma fem av pojkarna för våldtäkt och den sjätte för försök till våldtäkt.

Pojkarna kan inte heller dömas för det mildare brottet sexuellt ofredande eftersom det då krävs att åklagaren kan bevisa att de haft ”uppsåt att ofreda målsäganden på ett sätt som är ägnat att kränka hennes sexuella integritet”.

Samtidigt i Kina har det pågått ett liknande rättsfall som jag följt mer noggrant. Fem förövare, av vilka fyra ännu inte var myndiga, våldtog i februari en tjej på ett hotell i Peking, efter att dessa fem män druckit alkohol och sjungit karaoke tillsammans på en bar där tjejen i fråga jobbade.

Fallet har fått stor uppmärksamhet eftersom en de fem förövarna är Li Tianyi, son till två underhållare som står högt upp i hierarkin inom Kinas militär.

Li Tianyi har tidigare gjort sig ökänd på Kinas sociala medier, efter att han som 15-åring klev ur en BMW som han körde olagligt, och spöade upp ett par av sina medtrafikanter som Li ansåg blockerade hans körväg.

Vid tiden för våldtäkten var Li Tianyi 17 år gammal, och liksom var fallet med förövarna i Stockholm så förespråkade Lis advokater sin klients oskuld.

I Stockholm yrkade försvarsadvokaterna på att flickan inte var i ett så kallat ”hjälplöst tillstånd”. Det kunde inte fastlås att hon var hjälplös, och det gick inte bevisa att hon inte kunde värja sig – detta alltså trots att hon sade nej, var inlåst och fick kläder och mobiltelefon fråntagna.

I Peking menade försvaret att den våldtagna flickan fick ”skylla sig själv”, eftersom hon jobbade som barflicka. Med tanke på Li Tianyis mäktiga föräldrar, befann sig domstolen dessutom redan under stor press, och bland annat menade en juridikprofessor på det fina universitetet Tsinghua att det är ”mindre skadligt” att våldta en barflicka än andra tjejer.

li tianyiLi Tianyi tillsammans med sin far Li Shuangjiang

För att bedyra sina klienters oskuld i två snarlika fall använde försvaret i Stockholm och Peking alltså olika argument. Jag tänker inte bedöma vilket av de två som är mest skamlöst – de är båda fruktansvärda – utan istället gå direkt på hur domarna formulerades.

Som jag nämnde ovan så friades männen i Stockholm helt, eftersom flickan inte ansågs ha varit hjälplös nog. Svea hovrätt vidhöll visserligen att flickans berättelse var trovärdig, men bedömde även männens berättelser som sanna, trots att tingsrätten till en början avfärdat deras vittnesmål som motstridiga och icke troliga.

Hovrätten menade dock att det ”inte var konstigt” att några av männen under fallets gång ändrat sina berättelser till att säga att de inte ens varit i lägenheten, eftersom de förmodligen var rädda att råka illa ut, då de visste att en kamrat redan gripits. Konstig logik, men alltså nog för att fria samtliga förövare från alla brottsmisstankar.

Samtidigt i Peking, fälldes samtliga fem män för gruppvåldtäkten. Li Tianyi dömdes till 10 års fängelse.

Här fastslog domstolen att det inte spelar någon roll huruvida offret i fråga var en barflicka, samt om hon var oskuld eller inte. Det ändrade inte det faktum att hon blivit våldtagen, och därmed ska förövarna dömas.

Straffet anses ha särskild betydelse, eftersom den utmättes i Peking, i ett uppmärksammat rättsfall mot en mäktig förövare. Därmed kommer fallet få genomslag i andra liknande fall över hela Kina, där domstolar kan se på domen och straffet på en referens till hur gruppvåldtäkter bör hanteras.

Så i två snarlika fall – det finns vissa skillander, men det ändrar inte på faktumet att det rör sig om två uppenbara gruppvåldtäkter av yngre män – kom förövarna undan helt utan följd i Sverige, men fälldes utan pardon i Kina.

Vad visar detta då? Jag kommer främst fram till följande två slutsatser:

1) I Sverige är man ofta snabb med att kritisera rättssystemet i Kina och andra diktaturer, vilket utan tvekan är befogat. Men då det gäller att framhålla sig själv som föregångare och gott exempel, så gör fall som detta att man tappar mycket trovärdighet.

2) I Sverige talas det vitt och brett och feminism och kvinnors rättigheter. Även här ser man sig som föregångare och kritiserar ofta andra länder. Och även här är det kanske läge för självrannsakan.

Published on

General Vo Nguyen Giap död, 102 år gammal

Nu för tiden finns det få riktiga fältherrar i livet. Krig i dag styrs av befälhavare vid dataskärmar, diktatorer i Mellanöstern eller undangömda separatistledare.

Och då Vo Nguyen Giaps död offentliggjordes i helgen blev världen ytterligare en fältherre fattigare; den vietnamesiska generalen kant rent av ha varit den skickligaste och mest erfarna av sin sort kvar i livet.

Giap fängslades av den franska kolonialmakten för försök till uppvigling redan innan sin artonårsdag, och då han senare tvingades i landsflykt till Kina, torterade fransmännen hans far, mor, syster, fru och svärdotter till döds.

Men Giap skulle få sin revansch genom att leda sina styrkor till en otrolig seger mot fransmännen vid Dien Bien Phu 1954. Än i dag vet ingen hur vietnameserna fick upp de tunga artilleripjäserna på de leriga kullarna i regnet, som gjorde att man kunde bomba sönder det franska fallskärmsregimente som förskansat sig i dalen nedanför.

Segern ses som början på slutet för de kolonier som fortfarande bet sig kvar med militärmakt inte bara i regionen, utan över hela världen.

Denna taktiska triumf var varken Giaps första eller sista. Den korta, taniga men temperamentsfulla generalen skulle komma att basa över kommunisternas styrkor då de i tur och ordning kastade Japan, Frankrike, USA och Kina ut över fosterlandets gränser.

Liksom Ho Chi Minh – som ständigt fanns vid generalens sida, otvivelaktigt övertygad om dennes färdigheter – var Giap en utpräglad nationalist som från tidig ålder var besatt av tanken på ett återförenat Vietnam, till vilket pris som helst.

Och priset kom att bli högt. Miljoner vietnameser svalt ihjäl eller dödades av fransmän och japaner, redan innan USA anlände till Vietnam. Amerikanernas bombplan och överlägsna militärmakt kom sedan att resultera i över fyra miljoner vietnamesers död, under det årtionde som föranledde USA:s fullständiga tillbakadragande 1975.

Men Giap var aldrig orolig för konfliktens utgång. Han hade ägnat sig åt gerillakrigföring sedan 1941, och visste att det är inte kraft som avgör denna sorts konflikter, utan beslutsamhet.

Outtröttligt, och utan att det drabbade moralen, kunde Giap ständigt fylla på sina reserver från en politiskt övertygad befolkning på 20 miljoner nordvietnameser. Inte kunde väl USA döda allihopa – Giap visste att det enda Vietnam behövde göra var att inte ge upp, så skulle segern till slut bli deras.

Med viss modifikation sägs ofta att Vietnam i numerära termer inte vann en enda strid mot USA under 10 års tid. Men syftet med Giaps strider var inte att döda fler än sina egna förluster, utan att slå på ett vis som fick hemmaopinionen i USA att motsätta sig kriget.

Visserligen dog över 70 procent av de 85 000 vietnamesiska soldater som deltog i Tet-offensiven 1968, där rena självmordsattacker gjordes mot mål som presidentpalatset och USA:s ambassad i Sydvietnams huvudstad Saigon. Men ändå var det sådana vansinneskampanjer som gjorde att Giaps styrkor till slut avgick med segern.

Det är symboliskt att Giap kom att överleva USA:s krigspresidenter Nixon, Johnson och Ford. Trots sitt hårda liv var generalen alert och vid god hälsa nästan tills han fyllde 100 år, och skämtade gärna med de få utländska journalister och politiker som fick tillträde till hans franska kolonialvilla i Hanois allra finaste kvarter.

Men hans citat ”att ge upp är något som inte finns i mitt vokabulär” var inget skämt – det blev fyra av världens största arméer varse om, då de slogs mot modiga bönder i tunnlar i 30 år, utan att ens vara i närheten av att få Vietnam på fall.

General Vo Nguyen Giap dog en naturlig död på ett militärsjukhus i Hanoi förra veckan. Han var 102 år gammal. Passande nog publicerades min 10 sidor långa artikel om Vietnams frihetskamp i tidningen Allt om historia denna månad. Den som är intresserad av det lilla landets militära framgångar kan läsa uppslaget här nedan, eller i större version via Scribd.

Published on

Veckan som gick: Nyhetsbrev från Kina/Asien vecka 40

Efter sex veckor i Sverige är jag nu tillbaka på plats i Peking. Skönt att vara tillbaka – även om luftföroreningarna har varit en katastrof den gångna veckan.

Tiden i Sverige präglades av resor, föreläsningar och marknadsföring i samband med min nya bok ”Peking – förändringarnas stad”. Den kom ut för bara en månad sedan, och har redan blivit recenserad i bland annat Aftonbladet, Vagabond och Omvärlden. Ni kan läsa recensionerna samlade på en sida här.

På grund av hög arbetsbörda ges i dag en något förkortad version av detta veckovisa nyhetsbrev, med två nyheter under varje kategori.

Följ InBeijing på Twitter och Facebook för att hålla er uppdaterade med nyheter om Kina/Asien kontinuerligt under veckans gång.

VECKAN SOM GICK: NYHETSBREV FRÅN KINA/ASIEN V. 40

EKONOMI & HANDEL

Shanghai Free Trade Zone: The next Shenzhen? – The Economist sammanfattar den upphaussade invigningen av Shanghais nya frihandelszon, som främst syftar till att uppmuntra utländska investeringar, genom att lätta på restriktionerna inom flera olika affärsområden. Det är också meningen att Kinas valuta yuan här ska kunna handlas med en mer flexibel växelkurs. Frihandelszonen ses som ett experiment som ska kunna sprida sig till andra delar av Kina om det är framgångsrikt, lite som de särskilda ekonomiska zonerna i början av Kinas ekonomiska reformer för drygt 30 år sedan. Men många ställer sig frågande till vad denna nya zon innebär i praktiken, då detaljer om dess regler och betydelser fortfarande i stort saknas.

Japan and Abenomics: Taxing times – En nyckelfråga för hälsotillståndet i Japans finanser, är möjligheten att kunna höja inköpsskatten som i dag är så låg som fem procent. Efter något årtionde av deflation har det inte varit möjligt för myndigheterna att så göra, men nu har president Shinzo Abe beslutat sig för att höja momsen till åtta procent med början i april nästa år. Denna fråga kan knappast överskattas, eftersom Japan är i stort behov av skatteintäkter för att råda bot på sin statsskuld som uppgår till oroande 245 procent av BNP. The Economist påpekar hur en höjning är nödvändig, men även riskabel i detta kritiska läge av Japans återhämtning. Riskerna innefattar ny deflation samt att Shinzo Abes parti tappar röster.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

China’s Surprising Reaction to the U.S. Government Shutdown – Faktumet att USA tillfälligt har fått stänga ner delar av sin offentliga sektor på grund av bråk inom landets myndigheter uppmärksammas flitigt av såväl media som mikrobloggar i Kina. Tvärtemot vad man kan tro så har skadeglädjen dock uteblivit i de statliga medierna, som istället utreder och i det närmaste oroas över tillståndet i USA. Det beror sannolikt på att Kinas ekonomi är beroende av USA, samt att man är den största ägaren av USA:s statsskuld. China File påpekar dock att tonen är en annan på Kinas sociala medier. Här passar mirkobloggare på att hylla USA:s politiska system, där olika aktörer enligt maktdelningsprincipen kan kontrollera och debattera mot varandra.

Cancellation of Trip by Obama Plays to Doubts of Asia Allies – En konsekvens av dödläget i Washington är att Barack Obama tvingades ställa in en planerad resa till Asien, vilket enligt New Yor Times rent realpolitiskt spelar Kina i händerna. USA har ju nämligen numera en uttalad säkerhetspolitik som innebär en förskjutning av fokus till östra Asien, troligen med syfte att kontrollera Kinas allt större inflytande här. Men nu kan länder i området med rätta ställa sig frågan om USA kan göra något gott för det politiska läget i området, då man inte ens kan hålla sina egna parker öppna. Istället är det nu Kinas president Xi Jinping som nu åker runt till länder som Indonesien och Malaysia för att ingå avtal och borga för närmare politiskt samarbete.

INTERNET, TEKNIK & MEDIA

China employs two million microblog monitors state media say – Statlig media kom i veckan med en rapport som gav överraskande inblick i Kinas internetcensur, bland annat genom att hävda att myndigheterna anställer inte mindre än två miljoner personer för att bevaka nätets innehåll. Enligt BBC handlar det om kontrollanter som inte nödvängdigtvis raderar innehåll på nätet, men samlar ihop det till olika slags rapporter som sedan lämnas till myndigheterna. Ett omfattande träningsprogram med instruktioner till denna personalstyrka ska också äga rum 14-18 oktober. Om myndigheterna hoppas hålla koll på internet så lär detta behövas – bara mikrobloggen Sina Weibo har nu över 500 miljoner användare och över 100 miljoner postade meddelande per dag.

How Internet Censorship Actually Works in China – Ett forskarteam från Harvard har kollat mer noggrant på hur censuren av kinesiska mikrobloggar fungerar, och de intressanta resultaten publicerades i veckan i The Atlantic. Främst är man förbluffad över systemets effektivitet, eftersom nästan alla känsliga inlägg som forskarteamet postade med olika användarprofiler togs bort inom 24 timmar. Vidare märks att myndigheterna är särskilt noga med att slå ner mot aktiviteter riktade mot gräsrötterna, alltså försök från användare att engagera allmänheten i protester och demonstrationer av olika slag.

ENERGI & MILJÖ

Fukushima 101: 5 questions answered about Japan’s crippled nuclear reactors – Turerna och buden kring det havererade kärnkraftverket i Fukushima har varit många, varför Christian Science Monitor denna vecka sammanfattar läget genom fem frågor och svar. bland annat konstateras att det inte finns någon risk för en härdsmälta i nuläget, men att vattenföroreningar och kostnaderna för att stoppa dessa utgör stora bekymmer. Tepco, som äger kärnkraftverket, får också hård kritik för hur man hanterat situationen.

Hazardous smog returns to Beijing and surrounding region amid holiday – Under den gångna veckans nationella ledighet i Kina har Peking återigen svepts in i ett grått moln av smog. Föroreningarna har flera dagar i rad nått nivåer som är rakt av hälsofarliga, och samma problem har i dagarna även plågat Tianjin, Shanxi och Hebei. Från officiellt håll beskylls hög luftfuktighet och snål vind för att smogen samlats över huvudstaden, vilket dock inte hindrar internetanvändare från att uttrycka sitt missnöje och tala om depression samt oro inför den kommande vintern, då koleldningen kommer öka ytterligare för att hålla igång centralvärmen.

SAMHÄLLE, KULTUR OCH HÄLSA

Living and Killing in a Materialist China – New York Times uppmärksammar kinesiska regissören Jia Zhangkes nya film ”A Touch of Sin”, i vilken fyra fiktionsbaserade livsöden från det moderna Kina utspelar sig. Jia Zhangke är känd som en av Kinas skickligaste men samtidigt modigaste regissörer, som inte räds att behandla känsliga ämnen eller kritisera myndigheternas krav på censur. Likt hans tidigare produktioner, beskrivs ”A Touch of Sin” som en rak, ärlig och rå skildring av Kinas moderna samhälle. En hel del våld förekommer i filmen; bland annat finns scener då en anka får sin hals avsliten och en häst piskas med största frenesi.

Tourpocalyse photos during China’s National Day holidays never get old – Den ovan nämnda nationella ledigheten är en tid då tiotals miljoner kineser ger sig ut för att resa runt i landet. Det innebär ett enormt tryck på tågtrafik och turistattraktioner, vilket kan ses tydligt genom denna galna bildsamling från Offbeat China. Bilderna innefattar en folksamling på kinesiska muren som är så stor att den knappt går att bestiga, samt folkmassor på en bro i Hangzhou som nästan knuffar ner varandra i vattnet.

Published on

Kinas gamla kejsarstäder återuppför sina stadsmurar

Jag har tidigare här på InBeijing skrivit om hur det gamla Peking förstördes med början i Mao Zedongs beslut i början av 1950-talet om att kejsarstaden ”tjänade imperialismens och feodalismens tidevarv”.

Inom två årtionden förstördes stadens symmetri, otaliga tempel och helgedomar jämnades med marken tillsammans med den 500 år gamla stadsmuren; en gång världens största, som under kulturrevolutionen kom att plockas ner för hand av rödgardister och arbetslag.

Den kulturella förstörelse som Peking har genomgått under snart 75 år av kommuniststyre är enorm. Och skadorna är ingalunda begränsade till Peking.

Runtom i Kina finns en rad gamla kejserliga huvudstäder – så många som nio stycken om man räknar generöst – som alla fick se sina murar falla och sina helgedomar rannsakas efter 1949. Samma år ska det ha funnits så många som 100 städer i Kina som omgavs av stadsmurar, men efter kulturrevolutionen fanns det bara en kvar.

Nu i veckan uppmärksammar dock The Economist en intressant och historisk ironisk trend. Nämligen att många av Kinas gamla huvudstäder nu satsar stora pengar på att bygga upp sina stadsmurar eller gamla stadsdelar igen.

Som jag bland annat nämner i min nya bok, så har Peking kutlurminnesmärkt många hutongområden, och dessutom byggt upp en del av sin gamla stadsmur, till en park som på engelska kallas Ming City Wall Relics Park. Nästan en halv miljon originalstenar letades fram för att bygga upp denna 1,5 kilometer långa del av muren, på precis samma ställe där den stod innan rivningen för bara några årtionden sedan.

datong stadsmurEn återuppbyggd stadsmur, här i staden Datong

Men Peking har inte varit lika ambitiösa som myndigheterna i Xi’an, där man redan återuppbyggt en 12 meter hög och över 13 kilometer lång stadsmur. Nyligen offentliggjordes planer på att staden ska satsa ytterligare över 10 miljarder kronor på att restaurera muren ännu mer, tillsammans med att bygga en rad nya museum om tiden då Xi’an var huvudstad.

Xi’ans planer är i sin tur inte tillnärmelsevis lika stora som de i Kaifeng, som 960-1127 var huvudstad för norra Songdynastin. Myndigheterna här planerar lägga otroliga 100 miljarder kronor på att återskapa delar av kejsarstaden, vilket bland annat innebär nybyggnationen av 14 kilometer stadsmur.

100 miljarder yuan – ungefär lika mycket i kronor – är fem gånger mer än Kaifengs årliga skatteintäkter.

Anledningen till dessa stora projekt är givetvis dels att hålla tillväxten igång, men även en målsättning från lokala politiker att öka intäkterna från turism.

En stad som nästan är helt färdig med återuppbyggnaden av sin kejsar-image är Datong, en historisk huvudstad mitt i norra Kinas smutsiga kolbälte. Sedan 2008 har myndigheterna här rivit 50 000 människors hem för att göra rent på en fyra kvadratkilometer stor yta som nu omsluts av en 14 kilometer lång, nygammal stadsmur.

Det uttalade målet från Datong är att genom detta projekt årligen locka tre miljoner besökare och motsvarande 300 miljoner kronor i intäkter. Men det fanns nästan inga besökare alls på plats då The Economist nyligen besökte staden.

Detta hindrar dock inte andra gamla kejserliga huvudstäder som Linfen och Zhengzhou att starta och fullfölja liknande projekt.

Hur ska man sammanfatta denna röra, detta slöseri med offentliga medel för att bygga värdelösa stenmurar?

På ett vis är jag personligen glad över att man i ökande grad återigen respekterar det förflutna i Kina, istället för att förkasta och slå sönder det.

Men samtidigt kan jag inte låta bli att känna sorg över att dessa murar och kulturskatter slogs sönder till att börja med, för bara en knapp mansålder sedan.

Hade man hindrat vansinnet då, så hade man inte behövt lägga ut hundratals miljarder på stela kopior i dag.

Published on

Publicerat: ”Kejsarens glömda språk”

Just nu sitter jag på Arlanda och väntar på planet mot Peking. De senaste dagarna har varit hektiska, med bokmässa i Göteborg, samt föreläsningar i Göteborg och Karlskrona. Därmed har uppdateringarna på InBeijing den gångna veckan blivit få, och även måndagens nyhetsuppdatering utgick. Men nu då jag åker tillbaka till Kina blir det mer inlägg här, med början redan i dag!

I det aktuella numret av Språktidningen finns en artikel av mig om manchu, som för bara drygt 100 år sedan var hovspråk i Kina.

Men efter att den sista kejsaren störtades 1912, har manchu gått från att vara officiellt språk i världens största rike, till att nästan helt ha dött ut. I dag talas manchu av färre än 100 personer, varav nästan alla är över 70 år gamla.

Anledningen till detta är politiskt förtryck. Republikaner, nationalister och japaner förtryckte de seder och bruk som hade med kejsaren att göra, eftersom man såg ett hot om att folket skulle längta tillbaka till svunna tider.

Men värst blev förtrycket mot manchu efter att kommunisterna tagit över makten 1949. Att tala språket eller ens inneha böcker eller kläder blev förenat med livsfara, och all undervisning i språket stoppades. Avrättningar var vanliga bland de som trotsade förbudet.

Det är först på senare år som den etniska minoriteten manchurier har börjat hitta tillbaka till sitt språk, och nu pågår en kamp mot klockan för att rädda det. Det är redan svårt att lära ut manchu eftersom det inte finns någon ordentlig lärobok. Men om man inte lyckas rädda språket, så går informationen i miljontals dokument från Qing-dynastin förlorad för alltid.

I denna långa artikel har jag besökt en grupp kineser och manchurier som pluggar manchu i Peking. De berättar om hopp och utmaningar med att försöka rädda Kinas en gång så stora kejsarspråk.

Läs nedan, eller i större version via Scribd.

Published on

Veckan som gick: Nyhetsbrev från Kina/Asien vecka 38

Under söndagen kom domen mot den tidigare kinesiska toppolitikern Bo Xilai, som fick livstids fängelse korruption, förskingring och maktmissbruk.

Han blir även med omedelbar verkan fråntagen sina politiska rättigheter som att rösta och kandidera, samt sin yttrandefrihet.

Ett hårt straff var väntat och detta var kanske så hårt det bara kunde bli utan dödsstraff. Även om Bo har möjlighet att överklaga, så ligger bedömningen att hans politiska karriär nu är färdig nära till hands.

Något annat som varit intressant att följa den senaste tiden är myndigheternas allt tuffare åtgärder för att kontrollera vad som skrivs och sprids på Kinas internet, i synnerhet då de dynamiska mikrobloggarna.

Mängder med arresteringar av kritiska bloggare har gjorts sedan Xi Jinping och de nya ledarna tillträde tidigare i år, och senast i veckan nu var det en 16-åring som arresterades efter att ha uttryckt sig frågande om en polisutredning.

Myndigheterna gör inte någon hemlighet av att de ser internet ”som ett slagfält”, och att man just nu för en intensiv kampanj för att ”rena innehållet” på nätet.

Kommande vecka kommer det uppdateras sporadiskt här på InBeijng, eftersom jag ska till bokmässan 26-29 september, samt hålla två föreläsningar i Göteborg och Karlskrona, innan det sedan bär av till Peking igen den 1 oktober.

För kortare uppdateringar, foton och nyheter – häng med på Twitter och Facebook!

VECKAN SOM GICK: NYHETSBREV FRÅN KINA/ASIEN V. 38

EKONOMI & HANDEL

EU ready for talks with China on pact paving way for free trade – Enligt Reuters kommer Kina och Europa nästa månad kunna påbörja samtal om ett frihandelsavtal, som ytterligare skulle kunna öka handeln mellan dessa världens två största marknader, som har dubblas sedan 2003 och i dag uppgår till 435 miljard euro om året. Ett eventuellt avtal beräknas ta ungefär två år att sluta, och skulle även göra det enklare för länderna att investera på varandras marknader. Således skulle europeiska företag kunna verka i Kina utan att behöva följa lika stränga regler som i dag vad gäller företagsformer och intellektuella rättigheter.

E-commerce: Tencent’s worth – Det för många okända internetföretaget Tencent passerade nyligen gränsen för 100 miljarder dollar i marknadsvärde, vilket gör att man är nästan lika högt värderat som Facebook. Och det är inte lustigt, om man ser till faktumet att Tencent har såväl högre intäkter som större vinst än Facebook. Dess affärsmodell skiljer sig väsentligt från många utländska internetföretag, i och med att inkomsterna inte främst kommer från reklam, utan till 80 procent via försäljning av olika slags avatarer och tillbehör till användarkonton och karaktärer vid företagets populära onlinespel.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

Bo Xilai sentenced to life in prison – The Telegraph sammanfattar domen mot Bo Xilai, som alltså blev livstids fängelse, men paroll kan väntas efter 13 år eftersom det inte handlar om något våldsbrott. Även om straffet var hårt, så finns det missnöje även bland Bos antagonister. Detta för att alla hans brott inte tydligt uttalades eller specificerades, vilket spär på teorin om att det i själva verket inte var domstolen, utan landets högsta politiska ledare som bestämde straffet.

China’s Syria Strategy – Många ställer sig frågande inför Rysslands och Kinas upprepade veton i FN:s säkerhetsråd då det gäller, interventioner eller sanktioner i Syrein-frågan. Huffington Post gör ett försök att reda ut vad Kina egentligen tjänar på att vara så pass bångstyriga och gå emot alla sina största handelspartners då det gäller Syrien, och menar att Kina har ekonomiska motiv även för att upprätthålla Bashar al-Assads regim. Man vill helt enkelt äta kakan och samtidigt ha den kvar, och vill behålla sin handel med såväl Syrien som väst. Således utgör Kina-Ryssland inte en politisk eller ideologisk motvikt till de övriga länderna i säkerhetsrådet, utan snarare en ekonomisk motvikt.

How long can the Communist party survive in China? – Frågan om hur länge kommunistpartiet kan behålla makten i Kina intresserar många, och i veckan spekulerade Financial Times om just detta i en lång artikel. Snart blir Kinas
kommunistparti det sittande parti i världen som regerat längst tid utan avbrott vid makten, men samtidigt börjar man närma sig en kritisk punkt där ekonomisk utveckling inneburit större krav på demokrati. Även om parti utåt säger sig vilja behålla makten i ”1 000 höstar och 10 000 generationer”, så har man börjat diskutera sannolikheten att kommunismen kommer falla till och med på den centrala partiskolan. Kontentan av denna långa och välskrivna artikel dock det är omöjligt att veta hur länge partiet klarar av att sitta vid makten.

Politics in Taiwan: Daggers drawn – Det är inte bara i Kina det politiska läget är ovisst. I Taiwan har det uppstått stora inre slitningar i regeringspartiet Kuomintang, mellan landets president Ma Ying-jeou och en äldre, inflytelserik politiker i samma parti vid namn Wang Jin-pyng. Efter att Ma avskedade Wang över anklagelser om korruption, har presidenten fått kritik för att inte vara lyhörd nog, och hans förtroende såväl inom Kuomintang som i hela Taiwan har sjunkit till det lägsta någonsin. The Economist spekulerar i att detta rent av kan innebära återkomsten för oppositionspartiet DPP, vilket i så fall skulle få relationen till Kina att surna till.

INTERNET, TEKNIK & MEDIA

China Intensifies Social-Media Crackdown – I en lång artikel sammanfattade Wall Street Journal nu i veckan den kampanj som i statlig media kallas ”purification of the online environment”, och har lett till ett par dussin frihetsberövningar eller arresteringar av bloggare sedan Kinas nya ledare tog över i mars i år. I augusti visades bloggaren Charles Xue upp på statlig tv, orakad och i handbojor, erkännandes sina ”brott” om att ha spridit falska uppgifter online. Han blev även beskylld för att ha umgåtts med prostituerade.

China media: Detained bloggers – Även BBC tar fasta på Charles Xues arrestering, och citerar den tuffa tonen i inhemsk media som förkastar all kritik och alla uppmaningar på att släppa Xue och andra frihetsberövade bloggare. På statliga tv-närverket CCTV sade Xue, som har 12 miljoner följare på sin mikroblogg, att Kina skulle gå baklänges i utvecklingen om det inte vore för restriktionerna som finns på internet.

16-year-old Weibo user detained in Gansu under new online rumour rule – Nyligen infördes en lag som ger myndigheter rätt att fängsla någon som skriver ”kritiska” inlägg på en mirkoblogg, om detta inlägg postas om minst 500 gånger. Och i veckan skedde de för första gången att denna nya lag omsattes i praktiken, då en 16-åring i provinsen Gansu arresterades efter att ha uttryckt skepsis mot polisens utredning av ett dödsfall vid en lokal karaoke-bar. Hans inlägg retweetades över 500 gånger, varpå han togs till polisstationen där han fortfarande hålls i förvar.

Chinese Twitter and the Big-V Takedown – Briljanta och väldigt up-to-date Sinica Podcast gör denna vecka ett specialprogram just om den ökade kontrollen på Kinas internet. Podcastens två sakkunniga värdar har bjudit in tre experter för att tala om hur det nu i själva verket är kriminellt att uttrycka sig negativt om myndigheterna på internet, vad detta innebär för landets internetföretag och möjligheten för olika medier och personer att uttrycka sig fritt. Leder denna utveckling i själva verket till att politiska diskussioner kommer flyttas till hemliga och potentiellt mer farliga forum?

ENERGI & MILJÖ

The politics of dam-building: Opening the floodgates – Som ett steg i ledet för att minska beroendet av kol, byggs det dammar för vattenkraft som aldrig förr i Kina. Problemet är bara, som The Economist uppmärksammar nu i veckan, att ingen som helst hänsyn tas till miljö och ekosystem. Olika miljöorgansationer och landets vattenministerium har ingen talan då det gäller att bygga eller inte bygga; istället är det lokala myndigheter som bestämmer vart dammarna ska vara och i många fall även påbörjar bygget innan man fått klartecken från högre ort. Det leder till korruption och resursslöseri, som i exemplet med ett bygge vid Xiaonanhai, som hotar såväl fiskebestånd som jordbruksmark utan att egentligen ge så mycket energi alls i utbyte.

China Has over 200 ”Cancer Villages” due to Water Pollution: Expert – En ny rapport visar att Kina har över 200 så kallade ”cancerbyar”, alltså samhällen där en oproportionerligt stor andel av invånarna har cancer. Anledning till detta ska vara förgiftat grundvatten, som används i allt från jordbruk till matlagning och som dricksvatten. Enligt Caijing innehöll 55 procent av undersökta vattenstationer giftigt vatten, och värst var problemen i Gansu, Qinghai, Zhejiang, Fujian, Jiangxi, Hubei, Hunan och Yunnan.

SAMHÄLLE, KULTUR OCH HÄLSA

Environmental Concerns on the Rise in China – En ny och omfattande samhällsundersökning från Pew visar att kineser blir allt mer bekymrade över miljö, matsäkerhet och kvalitén på tillverkade varor i allmänhet. Pew Global sammanfattar svaren på hur många procent av de tillfrågade kineserna som är oroade över vad, och jämför med en liknande undersökning från 2008. Av 17 olika saker är det bara en, nämligen ”stigande priser”, som oroar kineser mindre i dag än för fem år sedan. Störst är ökningen av misstro vad gäller matsäkerhet, som oroar 38 procent av kineserna i dag, jämfört med bara 12 procent år 2008.

China family planning officials levied £160m in fines in three years – En rapport från kinesiska myndigheter tillkännagav i veckan att lokala myndigheter förskingrat miljardbelopp av de böter som getts till familjer som genom att skaffa ett andra barn brutit mot ettbarnspolitiken. Bara i fem provinser, under 2009-12, har över en miljard kronor gått till representation och allehanda bonusar för de lokaltjänstemän som samlat in böterna. Bland annat The Guardian spekulerar i att myndigheternas öppna kritik är ett tecken på att man planerar lätta på ettbarnspolitiken.

Published on

Publicerat: Svensk gruppträning motiverar löpare i Kina

I måndens nummer av svenska Runner’s World finns en artikel av mig om en träningsform vid namn Heyrunning, som introducerats av den svenska löparen Linus Holmsäter.

Linus är som till grundaren av Friskis & Svettis, och började redan för några år sedan arrangera liknande gruppträning på plats i Kina.

Då han sedan genom ett stipendium fick möjlighet att säga upp sig från jobbet för att lära ut idrott på heltid, startade han även gruppträning i löpning. Klasserna har snabbt blivit populära och ibland deltar över 100 löpare vid samma pass.

Löpning har aldrig varit särskilt stort i Kina, men de senaste 2-3 åren har antalet löptävlingar ökat fort, liksom de motionärer som fått tid, pengar och kunskap att ägna sig åt idrott på fritiden.

I artikeln berättar Linus – som är svensk mästare på 100 km ultramaraton – om löpningens utveckling i Kina, och skillnaden i inställning till löpning mellan Kina och Sverige.

Läs här ned, eller i större version via Scribd.

Published on

Kinas myndigheter listar landets 10 skitigaste städer

Kinas regering börjar nu skrida till verket för att få bukt med landets ökända luftföroreningar.

Förra veckan släppte myndigheterna en ”clean air action plan”, där de tre industriella områden kring Peking, Shanghai och Guangzhou uppmanas minska nivåerna av skadliga luftpartiklar av typen PM 2,5 med 25, 20 respektive 15 procent senast 2017.

I dag skriver så South China Morning Post även om hur vice premiärminister Zhang Gaoli i går klargjorde att myndigheterna kommer offentliggöra en månatlig lista, över de 10 bästa och de 10 sämsta städerna i Kina vad gäller luftkvalitén.

Det handlar alltså om klassisk ”name-and-shame”, för att sätta extra press på förbättringar från lokala politiker.

Detta skedde i samband med att man under gårdagen också offentliggjorde de första provinsiella målen vad gäller nedskärning av kolanvändningen.

De fyra områdena Peking, Shanghai, Hebei och Shandong beordras minska sin kolanvändning med totalt 83 miljoner ton till år 2017. I nuläget förbrukar dessa fyra områden sammanlagt 670 miljoner ton om året.

Vidare fick kolprovinserna Shanxi och Shandong under gårdagen order om att minska sina skadliga luftpartiklar (PM 2,5) med 20 procent till samma år.

Dessa ambitiösa målsättningar bådar gott, men givetvis är det en helt annan sak att omsätta dem i praktiken. InBeijing kommer att följa frågan nära, och givetvis även publicera listan över Kinas tio smutsigaste och renaste städer, så fort den kommer ut.

China Coal Burning Power PlantEtt av många kolkraftverk i provinsen Shanxi

Published on

Boktips: ”The Tragedy of Liberation”

Om du ska läsa en enda författare om kinesisk historia under Mao Zedong, se då till att läsa Frank Dikötter.

Denne intelligenta och ambitiöse holländare, nu professor vid University of Hong Kong, har som mål att skriva en triologi om de hemskheter som ägde rum under Maos år vid makten.

Den första boken, ”Mao’s Great Famine”, belönades 2011 med Samuel Johnson Prize för att ha blottlagt de övergrepp som innebar minst 40 miljoner kinesers död under Det stora språnget (1958-62).

Dikötters andra bok i serien släpptes nu i september, och heter ”The Tragedy of Liberation: A History of the Chinese Revolution 1945-57”. Boken behandlar alltså tidsperioden som föranledde svältkatastrofen 1958.

Det finns – såväl i Kina som i väst – en vag uppfattning om vad som egentligen skedde under denna period. Många tänker på tiden innan 1958 som kommunisternas gyllene årtionde i Kina, då ett långt inbördeskrig nådde sitt slut, och Kinas mark delades ut till de sedan länge förtryckta bönderna.

Men den historia som Dikötter förtäljer visar något helt annat. Från första dagen vid makten använde kommunisterna våld för att sudda ut alla maktfaktorer mellan partiet och bönderna. Tillfälliga domstolar upprättades på bynivå, där ”markägare” och ”feodala element” godtyckligt dömdes till döden, ofta genom att brännas upp eller begravas levande.

Hela familjer avrättades eller skickades till koncentrationsläger, och barn så unga som sex år avrättades beskyllda för att vara borgerliga ägare av land.

Efter att markägarklassen – som enligt Dikötter delvis var inbillad eftersom nästan alla kineser under denna tid var fattiga – utraderats, var det dags för köpmän, hantverkare och intellektuella att gå samma öde till mötes.

Under bara ett par år hade man nationaliserat jordbruk, tillverkning och banker. Bönderna hade effektivt gjorts till statens slavar, just enligt sovjetisk modell, vilket The Telegraph konstaterar i en recension i dag:

Dikötter demonstrates, however, that from the start the Communist revolution was implemented with overwhelming violence. He estimates that as many as five million people died in China during what is traditionally described as its period of liberation. Millions more were despatched to labour camps. Moreover, the Great Helmsman copied the Soviet model of dictatorship, above all in reducing the nation’s farmers to little more than slaves of the state.

Vad man mer gjorde i likhet med Sovjet, var att införa kvoter på hur många invånare som skulle dödas i varje provins eller större stad. Ungefär 4 av 1 000 kineser skulle dödas, då våldet helt enkelt användes som ett medel för att härska, skrev The Economist i veckan:

A parallel terror was waged against those deemed to be counter-revolutionaries, Nationalists or foreign spies, some as young as eight, with new victims trucked daily to execution sites. Throughout these orgies of violence, Mao and other leaders coolly laid down quotas—up to four deaths for every thousand Chinese was considered appropriate.

In the three provinces under the jurisdiction of Deng Xiaoping, known today for having been open-minded, 150,000 had been executed by November 1951. The total number of deaths will never be known. But in late 1952 Bo Yibo (father of Bo Xilai, whose recent trial has caused a sensation) said, approvingly, that 2m had been executed.

Dikötters senaste bok ämnar alltså att belysa vad som egentligen hände under denna period, och precis som med ”Mao’s Great Famine”, så har han samlat material under flera års tid i kinesiska arkiv som öppnades just innan Peking-OS 2008, men nu har stängts igen. Således är boken fylld med fakta, siffror, data, personliga skildringar och fruktansvärda intervjuer.

Ingen som är seriöst intresserad av Kinas moderna historia bör missa denna bok, som alltså kom ut tidigare i september och redan nu kan beställas via Adlibris.

Jag intervjuade Frank Dikötter (se artikel nedan) i hans arbetsrum i Hongkong, med anledning av framgångarna för ”Mao’s Great Famine”.

Han berättade då att hans tredje och sista bok i denna hemska serie kommer handla om Kulturrevolutionen, en bok som han nu outtröttligt jobbar med om som kan räknas bli färdig inom ett par års tid.

Min intervju med Frank Dikötter 2011

Published on

Aftonbladet och Omvärlden recenserar min bok

De senaste veckorna har jag varit idel upptagen med resor och föreläsningar i samband med min bok ”Peking – förändringarnas stad” som ju släpptes 3 september.

Nu börjar också recensionerna ramla in, vilket är minst lika pirrigt som viktigt för försäljningssiffrorna.

Den första omnämningen kom i går i magasinet Omvärlden, som kort uppmärksammade boken i sin avdelning ”bokanmälningar”.

Än bättre, så nämner Sveriges största resemagasin Aftonbladet Resa boken genom en ännu längre och även ganska positiv recension i sitt nya nummer, som släpptes i dag och säljs i en dryg månad framöver.

Ni kan läsa recensionerna här nedan, och om du som redaktör eller anställd vid någon av Sveriges medier vill recensera boken i din publikation, tveka inte att maila mig så ser jag till att förlaget ordnar ett recensionsexemplar!

bok-aftonbladet-litenRecensionen i Aftonbladet Resa

bok-omvarlden-liggandeBokens nämns även i magasinet Omvärlden

Boken finns att beställa på internet via Adlibris, men det billigaste priset jag hittat är 197 kronor via Bokia.

Det går även att låna boken vid Stockholms stadsbibliotek samt nio andra bibliotek i Stockholm, och säkerligen flera runtom i landet!

bok-stadsbiblioteket-liggandeBoken på plats för utlåning vid Stockholms stadsbibliotek

Published on

Veckan som gick: Nyhetsbrev från Kina/Asien vecka 37

Ytterligare ett nedkortat nyhetsbrev denna vecka, eftersom jag är ute på föreläsningsturné med anledning av min bok ”Peking – förändringarnas stad”.

Mer frekvent uppdatering från min sida på InBeijing kommer återupptas i början av oktober, då jag är tillbaka i Peking igen.

Tills dess, se till att följa InBeijing på Twitter och Facebook för kortare nyhetsuppdateringar!

VECKAN SOM GICK: NYHETSBREV FRÅN KINA/ASIEN V. 37

EKONOMI & HANDEL

Brighter Picture? China Has Record Power Output – Kinas premiärminister Li Keqiang har vid tidigare tillfällen sagt att landets BNP-siffror inte är att lita på. Eftersom lokala politiker ofta förskönar siffrorna, menar Li att andra faktorer är viktigare att se på för att bedöma tillväxten, som exempelvis elproduktion. Det bådar gott eftersom Kina under augusti månad slog rekord i genrerad el, med 498,7 miljarder kilowatt-timmar, vilket är 13 procent mer än samma månad förra året.

Business confidence: Freaking out – Officiellt lovar Kinas nya ledare en rättvis behandling av utländska företag som vill etablera sig i landet, för att locka investerare som ska hjälpa till med att hålla igång tillväxten. Men verkligheten är en annan, skriver The Economist denna vecka. Utredningar har varit vanliga mot utländska företag, trots att dessa knappast beter sig värre än de inhemska konkurrenterna. Man har dessutom märkt att utländska företag alltid samarbetar vi utredningar av detta slag, eftersom lönsamheten från Kina är så viktig att man inte vill stöta sig med myndigheterna. Många utländska företag är nu oroliga för att fler utredningar i stil med den mot brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline är att vänta.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

China in Central Asia: Rising China, sinking Russia – Kinas inflytande över före detta sovjetstater i Centralasien blir allt större, och detta på bekostnad av Ryssland, som tidigare var det land dessa stater vände sig till i första hand då det gällde hjälp med utvinning av områdets naturresurser. Den senaste tiden har Kina skrivit omfattande avtal med bland annat Turkmenistan, Uzbekistan och Kazakstan, som alla sitter på stora olje- och gasfält. The Economist påpekar dock att utvecklingen inte är populär bland alla områdets invånare. I Kirgizistan avsattes en president för det allt närmare samarbetet med Kina, och kinesiska arbetare rapporteras ha fått stryk av lokalbefolkningen.

3 sentenced to death for Xinjiang terror attack – Kina fortsätter sätta hårt mot i de provinser där relationen med etniska minoriteter är dålig. I veckan dömdes tre uigurer i Xinjiang till döden, och ytterligare en till 25 års fängelse, efter våldsamheter som pågick i Turpan i juni i år. Enligt China Daily har de fyra gjort sig skyldiga till allvarliga terrorbrott.

INTERNET, TEKNIK & MEDIA

Crackdown on Bloggers Is Mounted by China – Kinesiska myndigheter har den senaste tiden blivit allt tydligare i sin ambition att kontrollera innehållet på landets sociala medier. New York Times skrev i veckan en lång artikel om hur myndigheterna nu haft möten med och gett direktiv till de så kallad ”stora V-bloggarna”, alltså mikrobloggare som har flera miljoner följare och kan misstänkas skriva negativa inlägg angående politik och sociala frågor. Man är rädd för dessa bloggares inflytande, och har nu hotat dem med följder om de postar ”rykten” eller inlägg som inte sammanfaller med ”nationens intresse”.

Smartphones in China: Taking a bite out of Apple – Det har gått knackigt för Apple i Kina under de senaste två åren eller så, och även den nya modellen Iphone 5C har tagits emot med viss likgiltighet. Bättre går det dock för landets inhemska tillverkare av smartphones, som ständigt tar marknadsandelar från Apple. The Economist skriver denna veckan om Xiaomi, som förra året sålde över sju miljoner smartphones i Kina, och som nyligen presenterat en rad prisvärda och populära modeller.

ENERGI & MILJÖ

China to cut coal use, shut polluters, in bid to clear the air – Under veckan offentliggjordes en ny omfattande plan från Kinas myndigheter, som vill göra upp med landets luftföroreningar genom att stänga ner eller uppgradera fler gamla kolkraftverk. För att minska beroendet av kol planerar man öka användningen av naturgas och kärnkraft. Skeptiska bedömare säger dock till Reuters att även om dessa planer låter bra, så är det en helt annan sak att faktiskt verkställa dem, eftersom det skulle kunna drabba den ekonomiska tillväxten negativt.

Chinese Zombies Emerging After Years of Solar Subsidies – Bloomberg skriver om det kritiska läget för kinesiska tillverkare av solpaneler, av vilka en stor andel gått bankrupt eller sett sina aktiepriser sjunka med över 95 procent under de senaste åren. Industrin byggdes i stort upp på subventioner från myndigheterna, varpå överetablering ledde till prisfall och en allt mindre lönsamhet, särskilt då efterfrågan sjönk i Europa och USA. Nu när konsolidering har skett, och behovet av solpaneler beräknas stiga i själva Kina, så finns det dock en möjlighet för de sista kvarvarande tillverkarna att återhämta sig.

SAMHÄLLE, KULTUR OCH HÄLSA

Debating: This house believes – Avsaknaden av debatt i de kinesiska skolorna har länge pekats ut som en anledning till landets bristande innovationsförmåga. Studenter som aldrig tänker själva eller ifrågasätter läraren riskerar att bli robotliknande kunskapsmaskiner utan förmåga att uppfinna eller starta egna företag. För att råda bot på detta har man nu infört debatt på schemat i flera kinesiska skolor, och startat en rad nationella debatturneringar där olika skolor möter varandra. Men The Economist påpekar att ämnena som är uppe till debatt väljs noga, eftersom man fortfarande vill undvika att studenterna ifrågasätter politiska frågor eller myndigheternas agerande i känsliga frågor.

Call to scrap English classes prompts debate – En debatt som blossat upp den senaste tiden är engelsklektionernas vara eller icke vara i Kina, sedan en tidigare talman från landets utrikesministerium sagt att kinesiska barn blir allt sämre på kinesiska, eftersom de lägger för mycket tid på att lära sig engelska. Kinesiskan är ju ett mycket komplext språk, där det krävs kontinuerlig övning för att kunna läsa men framför allt för att kunna skriva på ett tillfredsställande vis. I vissa delar av Kina börjar eleverna läsa engelska redan från första klass.

Published on

Nya siffror: 400 miljoner kineser talar inte mandarin

Nya siffror från Kinas utbildningsministerium visar att 400 miljoner kineser – alltså 30 procent av landets befolkning – inte kan tala mandarin.

Mandarin är alltså standardformen av kinesiska, även kallad ”rikskinesiska”, och ses som världens i särklass största språk, med långt fler talare än engelska och spanska.

Men Kina är ett vidsträckt och diversifierat land, som rymmer 56 etniska folkgrupper och 292 språk plus tusentals dialekter.

Bland de 70 procent av befolkningen som kan tala kinesiska, är det dessutom många som inte gör det helt flytande, uppgav utbildningsministeriet under förra veckan.

Enligt BBC har myndigheterna nyligen dragit igång ett nytt initiativ för att öka utbredningen av mandarin, och främst kommer att fokusera på områden där stora delar av invånarna tillhör etniska minoritetsfolk.

Men detta kommer inte bli någon lätt uppgift, eftersom många folkgrupper anser det som ett påhopp mot den egna kulturen att bli tvingad till undervisning i kinesiska.

Jag har tidigare ofta här på InBeijing skrivit om våldsamheter som sker i Tibet och Xinjiang, där invånare känner sig trängda då allt fler av deras seder och bruk förbjuds eller på andra vis försvinner.

Även om det är just Tibet och Xinjiang som det skrivs mest om, så är företeelsen ingalunda begränsade till dessa två områden.

Sommaren 2011 förekom dödsfall och ett par dödsstraff delades ut, sedan studenter i inre Mongoliet protesterat mot att användningen av mongoliskan förtrycktes.

Året innan, sommaren 2010, var det språkuppror i södra provinsen Guangdong, där man liksom i angränsande Hongkong föredrar att prata kantonesiska.

Jag lade då upp en video här på InBeijing över de drygt 1 000 demonstranterna som gav sig ut på gatorna efter att myndigheterna velat införa mandarin som standard i provinsens tv- och radioprogram.

1 2 3 4 5 … 9