När 2023 står för dörren publicerar Kinamedia som tidigare en sammanfattning av de tio mest lästa nyheterna här på nyhetssidan det senaste året. 2022 har sannerligen varit ett turbulent år, särskilt kring Kina.
Vi har sett helomvändningar av landets nolltolerans mot Covid-19, de mest omfattande protesterna i Kina sedan massakern vid Himmelska torg, upptrappade spänningar i Taiwansundet, Xi Jinpings tydliga konsolidering av makten under 20:e partikongressen och vinter-OS i Peking, för att bara nämna ett litet urval.
Men allra mest intresse – i alla fall här på Kinamedia – har Pekings roll och hållning i den ryska invasionen av Ukraina fått. Håll till godo med listan nedan som ju i viss mån talar för sig själv:
1) ”Så reagerar Kina på den ryska attacken mot Ukraina” – Årets mest lästa artikel med närmare 15 000 sidvisningar skrevs faktiskt när jag satt på ett tåg på väg upp till Norrland. Den skildrade reaktionerna i Kina efter den ryska invasionen av Ukraina, med fokus på landets statliga medier och tjänstemän. Ämnet är aktuellt än i dag, då Kinas ovilja att ta avstånd från Moskvas agerande och istället öka inköpen av ryska energiråvaror bland annat har skapa växande irritation inom EU.
2) ”Satire: Taiwanese citizens and foreign media reacts to China military drills” – På god andraplats kommer en av tecknaren Kludd-Niklas många verk, som visar på diskrepansen mellan hur taiwaneser och utländska medier reagerade på de kinesiska militärövningar som ägde rum efter Nancy Pelosis besök på Taiwan i somras. En av anledningarna till det stora antalet läsare var att teckningen i fråga blev viral även på Taiwan där en av de största engelskspråkiga medierna med min tillåtelse återpublicerade teckningen.
3) ”Kravlistan som gjorde att vinter-OS 2022 hamnade i Peking istället för Oslo” – Det är lätt att glömma bort att olympiska spelen vid årets början arrangerades i Kinas huvudstad. Möjligtvis är processen som föranledde att Peking fick olympiaden något som den korrupta ledningen inom Internationella olympiska kommittén (IOK) ännu hellre vill glömma bort. Istället för en diktatur med stenhård nolltolerans mot Covid-19, hade OS kunnat hållits i Norge. Dock ville landet inte uppfylla en kravlista från IOK som bokstavligen talat skulle ha behandlat dess delegater som kungar.
4) ”Kina motsätter sig svenskt medlemsskap i NATO” – I samband med ovanstående olympiad blev Vladimir Putin den första utländska statschefen att träffa Xi Jinping på två år. Det var under detta möte som de båda ledarna, just innan den ryska invasionen av Ukraina, meddelade att samarbetet deras länder emellan är ”gränslöst”. Vid sidan av nya ekonomiska samarbetsavtal utfärdades även en rad diplomatiska ryggdunkningar. Bland annat uppgavs att Kina stödjer det ryska kravet på att Nato inte ska expandera med fler medlemsländer, vilket i realiteten blev ett kinesiskt försök att diktera svenska utrikespolitik.
5) ”Kaotiska och våldsamma scener från ett nedstängt Shanghai” – Det har för mig personligen varit överraskande hur litet intressent bland Kinamedias läsare har varit för Covid-19 med tanke på att Kinas nolltolerans har raserat landets ekonomi, isolerat det från omvärlden och i grunden förändrat medborgarnas förtroende för staten. Denna artikel från den omtalade nedstängningen av Shanghai var den enda text som tog sig in på listan, vilket sannolikt har att göra med att den innehåller en hel rad dramatiska filmer, bilder och reaktioner från sociala medier på kaoset som utspelade sig i Kinas största stad.
6) ”Så köper Kina sakta upp svensk infrastruktur” – Utvecklingen i Kina till trots så fortsätter statliga kinesiska företag att köpa upp infrastruktur i flera demokratiska länder, även Sverige där avsaknaden av robusta mekanismer för granskning gör detta mycket enklare i många andra demokratier. Här sammanfattade jag i våras Kinas investeringar i bland annat svensk vindkraft, tunnelbana och säkerhetsutrustningen på Arlanda.
7) ”Rekordlåga födelsetal får Kinas befolkning att börja minska i år” – I flera år har Kinamedia tryckt på demografin som Kinas allra största ekonomiska och politiska utmaning på medellång sikt. De snabbt sjunkande födelsetalen följer på årtionden av ettbarnspolitik, samtidigt som Kina nu håller på att bli gammalt innan det blir rikt. Därför var det glädjande med ett relativt stort intresse för denna artikel, som framhåller hur Kinas befolkning kan komma att minska redan i år samt vilka konsekvenser landets demografiska problem kan innebära.
8) ”Putins kinesiska trumfkort i konflikten om Ukraina” – Här den mest lästa av det flertal översatta texter som Kinamedia har publicerat under årets gång. Återigen handlar det om relationen mellan Kina och Ryssland, med fokus på hur Peking kan underlätta Putins krig genom att utöka köpen av olja och naturgas samt hålla Moskva bakom ryggen diplomatiskt. Något som sedan mycket riktigt också visade sig bli verklighet.
9) ”Elon Musk föreslår att Taiwan ska bli en del av Kina” – Twitters nya ägare Elon Musk har under årets gång i det närmaste tävlat med Vladimir Putin som en rubrikernas man. Detta gällde även innan han började mixtra med funktionerna på en av världens största sociala medier. Som exempelvis då han i oktober använde Twitter för att uttrycka sin idé om att Taiwan, för att undvika konflikt med Kina, bör försöka få ”en så bra deal som möjligt” med Peking. Ett förslag som med utvecklingen i Hongkong i åtanken inte alls föll i särskilt god jord här borta.
10) ”OS-idrottare ska ’straffas’ för ord som bryter mot kinesisk lag” – Med tanke på det vanligtvis svala intresset för vinter-OS så är det märkligt att återfinna årets tävlingar två gånger på denna lista. Som om ytterligare bevis behövdes för att idrott och politik visst hör ihop så handlar även denna artikel om politik snarare än idrott, närmare bestämt om risken för deltagarna att råka illa ut om de uttrycker åsikter som strider mot Kinas lagar i allmänhet och den nationella säkerhetslagen i synnerhet, eftersom denna lag sedan sommaren 2020 gör all sorts aktivism som inte faller myndigheterna på läppen olaglig.
BUBBLARE
Nedan följer en handfull artiklar från 2022 som jag själv önskar skulle ha fått mer uppmärksamhet på Kinamedia:
”Sverige vänder Taiwan ryggen, del 1”
”Vad ligger bakom Socialdemokraternas ovilja mot Taiwan?”
”Därför anklagar Kina Sverige för islamofobi”
”Därför bör ryska – och kinesiska – medier begränsas i Europa”
”Maktkamp inför kamerorna under partikongressen i Peking”
Det ska nu bli spännande att se vad som sker under 2023, som i mångt och mycket framstår som ett avgörande år för Kinas utveckling.
Vilka konsekvenser får den snabba spridningen av Covid-19, hur kommer landets krisartade ekonomi att utvecklas och vad händer i den geopolitiska maktkampen med USA i allmänhet och kring Taiwan i synnerhet?
Överväg att teckna en årsprenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att vara säker på att inte missa några av de viktigaste nyhetshändelserna om Kina under det kommande året. Efter 150 upplagor på plattformen Revue, så börjar Sveriges största nyhetsbrev om Kina från och med 9 januari istället att skickas ut till betalande läsare varje måndag via Substack.
Genom länken nedan erbjud 20 procent rabatt för en årsprenumeration som tecknas innan 9 januari. Kostnaden blir då 24 euro, eller 265 kronor vilket i sin tur innebär drygt en tjuga i månaden för dessa utförliga och regelbundna uppdateringar.