Vladimir Putin och Xi Jinping träffas i samband med invigningen av vinter-OS i Peking tidigare i februari. (Bild: kremlin.ru, CC BY 4.0 , via Wikimedia Commons)

Putins kinesiska trumfkort i konflikten om Ukraina

Denna artikel är skriven är Alexey D. Muraviev publicerades först 21 februari av The Conversation med rubriken “Why Vladimir Putin is so confident in his Ukraine strategy – he has a trump card in China“. Den är översatt till Kinamedia under Creative Commons-licens.

Vinter-OS i Peking kommer inte bara gå till historien på grund av Kinas försök att imponera på omvärlden mitt i en pågående kritikstorm kring landets brott mot mänskliga rättigheter. De olympiska spelen genomfördes dessutom i kulissen av den mest dramatiska upptrappningen av spänningarna mellan Ryssland och västvärlden sedan slutet av kalla kriget.

Faktum är att det spända läget kring Ukraina och spekulationerna om huruvida Ryssland kommer att invadera landet till stora delar har överskuggat de globala hyllningar av idrott och gemenskap som vanligtvis omgärdar OS.

Vinter-OS avslutande del sammanföll med en upptrappning av striderna i östra Ukraina. För bara några veckor sedan var Rysslands hot om väpnat angrepp mot landet mer spekulativt och omdebatterat, nu är risken för en faktisk konflikt betydligt högre.

Rysslands president Vladimir Putin verkar mer säker än någonsin på att kunna leda sitt land till seger genom denna kris. Hans självförtroende grundar sig sannolikt på Ukrainas allt svagare ekonomi, Rysslands militära framsteg och ett nytt trumfkort i Kina.

Ekonomisk osäkerhet

Ryssland kan tacka USA och Europa för att ha skapat en perfekt storm i medierna. De senaste fyra månadernas spända förväntan inför Rysslands nästa drag, i kombination med västerländska ambassaders beslut att omlokalisera västerut från huvudstaden Kiev till Lviv, har haft en negativ effekt på Ukrainas ekonomi.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskiy har till och med kritiserat Joe Bidens administration för att ha skapat panik kring riskerna för ett krig, vilket skadar landets ekonomi.

Lägg därtill att Ryssland ökar sina ekonomiska påtryckningar mot Ukraina genom att minska dess betydelse som transitland för rysk gasexport. Internationella analytiker framhåller att gasflödet genom Ukraina sjönk till historiskt låga nivåer i januari, vilket innebär minskade ukrainska intäkter från transitskatter.

Hotet om väpnad konflikt har också resulterat i att Ukrainas valuta föll till sin lägsta nivå mot dollarn på fyra år. Enligt en ukrainsk ekonom har krisen redan kostat Ukrainas ekonomi flera miljarder dollar bara under de senaste veckorna.

Militära muskler

Trots att Putin gått med på ytterligare diplomatiska samtal, så är Ryssland långt ifrån att dra sig tillbaka. Man är beredd att fortsätta använda sin nyligen reformerade militär och hotet om konflikt som hävstång mot väst, trots faran för att ett verkligt krig bryter ut och hur förödande detta skulle kunna vara för Rysslands egen ekonomi.

Nyligen genomförde Ryssland sina årliga strategiska kärnvapenövningar Grom (”Åska”). Beslutet att tidigarelägga dem från andra halvåret 2022 verkar ha varit en medveten handling. Syftet: att påminna västerländska ledare om Rysslands status som kärnsupermakt, och riskerna det medför att konfrontera landet militärt.

Samtidigt offentliggjordes att Ryssland och Belarus fortsätter sina gemensamma övningar. NATO uppskattar att omkring 30 000 ryska trupper för närvarande befinner sig i Belarus.

Kremlin är säkra på att tio år av reformer och omfattande kapitaltillskott omvandlat den ryska armén från en föråldrad, dåligt utrustad styrka till en av världens mäktigaste militära styrkor. Dessutom är man övertygad om att vare sig USA eller NATO skulle riskera en öppen konflikt om Ukraina.

Genom att fortsätta flexa sina militära muskler på det här viset, förväntar sig Putin att västerländska ledare så småningom kommer pressa tjänstemän i Kiev att gå med på en politisk lösning på konflikten i östra Ukraina på Rysslands villkor.

Det nya trumfkortet Kina

Det kanske starkaste kortet i Putins rockärm är Kina. Ryssland och Kina har närmat sig varandra under de senaste åren, men ett toppmöte mellan Putin och Kinas president Xi Jinping som hölls vid inledningen av vinter-OS fick varningsklockorna att ringa i väst.

Vissa amerikanska och europeiska tjänstemän menade till och med att det kunde ”innebära en omdaning av världsordningen.”

Till att börja med så undertecknade de båda ledarna en långsiktig överenskommelse om att exportera rysk olja och gas till Kina, till ett värde av 117 miljarder dollar. Överenskommelsen gör det möjligt för Moskva att mildra konsekvenserna av det amerikanska hotet att stoppa gasledningen Nord Stream 2 från Ryssland till Europa, i händelse av en invasion.

Vidare utfärdade man ett gemensamt uttalande där Kinas politiska stöd för Rysslands strategi mot väst formaliserades. Särskilt viktigt är att Kina, för första gången, uttryckte stöd för Rysslands motstånd mot en utvidgning av NATO:

De båda sidorna motsätter sig ytterligare utvidgning av NATO och uppmanar den nordatlantiska alliansen att överge sina ideologiskt baserade kalla kriget-metoder, för att istället respektera andra länders suveränitet, säkerhet och intressen.

När Kinas utrikesminister Wang Yi höll tal vid säkerhetskonferensen i München förra helgen så förstärkte han detta budskap. Han uttalade också sitt stöd för det för Ryssland gynnsamma Minskavtalet, som innebär en politisk uppgörelse kring de pro-ryska utbrytarregionerna i östra Ukraina.

Även om Ryssland inte är beroende av kinesisk militär hjälp vid en invasion av Ukraina, så stärks Putin av Pekings politiska och ekonomiska stöd. I gengäld kommer Peking att erhålla betydande belöningar från Moskva.

För det första så fick Peking återupprepat stöd från Moskva kring Taiwan, som Kina hävdar tillhör landets territorium. Faktum är att Kina kan komma att ta efter Rysslands angreppsmetoder mot Ukraina som en modell för att pressa Taiwan till att ingå union med Kina, eller för en regelrätt invasion av ön.

För det andra kan Kina nu förlita sig på Rysslands stöd i balansakten mot den nya säkerhetspakten AUKUS mellan USA, Storbritannien och Australien.

För det tredje kan Xi använda sig av sin vänskapliga relation med Putin i maktkampen hemmaplan. Senare i år ska det kinesiska kommunistpartiet hålla sin tjugonde partikongress, som är helt avgörande för Xi Jinpings ledarskap.

I Kina uppfattas Putin som en stark ledare, så åtnjutandet av hans stöd kan visa sig vara viktigt för Xi i ambitionen att säkra ännu en mandatperiod vid makten.

Just nu är tiden på Putins sida – och det är en betydande strategisk tillgång som väst inte har. Och ju värre fientligheten mellan Ryssland, Kina och västvärlden blir, desto mer kommer Peking och Moskva att närma sig varandra.

Alexey D. Muraviev är docent i National Security and Strategic Studies vid Curtin University i Australien. Hans artikel går att läsa i sin helhet via The Conversation.

Artikeln är översatt av Petra Lindblom och redigerad av Jojje Olsson