Svenska myndigheter har sedan sommaren 2020 ingen representant bosatt i Taiwans huvudstad Taipei. (Bild: Tzuhsun Hsu, CC BY-SA 2.0 , via Wikimedia Commons)

Sverige vänder Taiwan ryggen, del 1

Det ökade hotet från Kina har fått världens demokratier att öka samarbetet med Taiwan. Men trots att den svenska utrikespolitiken sedan 2019 är baserad på en “demokratioffensiv”, så sticker Sverige ut som enda europeiska land att minska den officiella närvaron i Taipei. Regeringen hänvisar till pandemin, medan analytiker pekar på en rädsla att reta upp Kina.

I april skrev elva riksdagsledamöter och europaparlamentariker historia genom att som första svenska delegation någonsin besöka Taiwan. Kina gör anspråk på ön och reagerar starkt på all utländsk diplomatisk aktivitet, vilket de svenska ledamöterna inför resan också blev varse om genom kontakt från den kinesiska ambassaden inför avresan.

Väl på plats i Taiwan uttrycktes en annan form av kritik från svenska medborgare och företag. Den riktade sig mot svenska myndigheter och mot Bengt Carlsson, Sveriges representant på Taiwan, högljutt och helt öppet trots att han vara närvarande i samma rum.

Klagomålen gjorde gällande att den svenska representationen sedan hösten 2020 har varit osynlig och okontaktbar. De gällde även Utrikesdepartementets beslut att låta Carlsson spendera halva sin tid i Stockholm.

Bild från ett av de möten med den svenska delegationen i Taiwan, där skarp kritik mot Sveriges utrikesdepartement och representant i Taipei uttrycktes av svenskar bosatta på ön.

Dessförinnan hade Sverige, liksom alla övriga EU-länder med närvaro på Taiwan, haft en representant som var baserad i Taipei på heltid.

I likhet med andra svenska ambassadörer förväntas denne assistera svenska medborgare och företag i allt från passfrågor till expansion av näringsverksamhet, samt marknadsföra Sverige och främja den bilaterala relationen med värdlandet.

Men när Bengt Carlsson i augusti 2020 ersatte Håkan Jevrell så skedde en stor förändring. Sverige blev det enda EU-landet med vad som på diplomatspråk kallas för “roving representation” på Taiwan, alltså en de facto ambassadör som inte är bosatt här.

Istället reste Carlsson till Stockholm ungefär var tredje månad, och spenderade sammantaget mer tid i Sverige än på kontoret i Taiwan. Upplägget har medfört tydliga begränsningar. Andra EU-diplomater baserade i Taipei har i privata samtal berättat hur den svenska representantens frånvaro numera är “legendarisk” i stadens diplomatkretsar.

Exempelvis hålls varannan månad ett möte mellan alla EU:s representanter, samt taiwanesiska myndighetstjänstemän eller aktörer från landets näringsliv. Innan hösten 2020 fanns Sverige, liksom alla andra EU-länder, där vid varje tillfälle. Men sedan dess har den svenska representanten bara närvarat vid några enstaka tillfällen, och inte heller skickat någon ställföreträdare då han själv uteblivit från mötet.

Utebliven koordinering

Bristerna har varit kända en längre tid. Kinamedia har sett ett mail som svenska Handelskammaren i Taipei i december i fjol skickade till flera svenska riksdagsledamöter. Där beskrevs utförligt hur Sveriges rykte på Taiwan tar skada av frånvaron.

Mailet var i sig en del av en lista med uppmaningar som Handelskammaren tidigare samma månad skickade till Bengt Carlsson. Handelskammaren är en privat organisation med närvaro i närmare 40 länder, som finansieras av sina medlemsföretag. I Taipei delar Handelskammaren lokaler med Utrikesdepartementets utsända representant.

Utrikesdepartementet hyr i sin tur in sig på kontorsplats som tillhör Business Sweden – tidigare Exportrådet – som ägs gemensamt av regeringen och representanter från näringslivet. (Se faktaruta nedan för mer detaljer.)

Business Sweden och den svenska representanten bjuds varannan månad in till ett möte med Handelskammarens utökade styrelse, i syfte att koordinera den svenska verksamheten på Taiwan.

Håkan Jevrell gick under sin tid som Sveriges representant i Taipei alltid till dessa möten. Men sedan hösten 2020 har Bengt Carlsson enligt uppgift inte visat något intresse av att närvara.

“UD har fullt förtroende för att Business Swedens kontor i Taipei kan genomföra sitt arbete på ett fullgott sätt också med beaktande av de utmaningar pandemin har medfört”, sade Utrikesdepartementets presstjänst när jag kontaktade dem i december, och framhöll att kontoret håller öppet även när representanten inte är på plats.

Bengt Carlsson (tvåa från höger) vid ett evenemang för att marknadsföra den svenska whiskyn Mackmyra i Taiwan. På bilden syns även Fredrik Boye, svenska handelskammarens ordförande i Taipei (tvåa från vänster).

Pandemin som bortförklaring

Sveriges tillbakadragande från Taiwan sker i en tid då landets geopolitiska betydelse ökar. I oktober i fjol antog Europaparlamentet med röstsiffrorna 580-26 en rapport som råder EU att stärka de politiska och ekonomiska relationerna med Taiwan i syfte att försvara landets demokrati mot hotet från Kina.

Sedan dess har den taiwanesiska utrikesministern gjort en banbrytande resa till Europa, och flera europeiska länder utökat det bilaterala samarbetet med Taiwan i takt med öns växande geopolitiska betydelse.

Skälen till att Sverige gått motsatt väg är inte kostnadsmässiga. Tvärtom så har Covid-19 inneburit att Bengt Carlsson vid varje inresa fått sitta två veckor i karantän. Då han inte haft någon bostad i Taipei så har denna karantän ägt rum på hotell.

Enligt Statista, ett tyskt företag med fokus på markands- och konsumentinformation, är Taipei den tredje dyraste staden i regionen Asia-Pacific för rum på lyxhotell, med högre priser än Singapore och Shanghai.

När Carlsson väl varit i Taipei så har han bott på lägenhetshotell. Tillsammans med de konstanta flygresorna mellan Taiwan och Sverige så innebär upplägget enligt Kinamedias beräkningar extra utgifter på hundratusentals kronor sedan hösten 2020, jämfört med att ha en representant som är bosatt här.

Efter att bristerna blottlagts tillfrågades utrikesminister Ann Linde om saken i riksdagen. I en interpellationsdebatt i mars i år (se videon nedan) frågade den moderata riksdagsledamoten Boriana Åberg – som månaden därpå ledde den svenska delegationen till Taiwan – varför Sverige har nedgraderat sin närvaro i Taiwan till en så kallad Stockholmsbaserad representation.

“Det verkar som att Boriana Åberg inte har förstått att det har varit en pandemi i två år”, replikerade Linde och menade att reglerna för karantän gjort att man inte kunnat närvara på Taiwan så mycket som man önskade.

“Nu är det en ökad pandemi igen, så då kanske man behöver ha mindre närvaro igen, det borde inte vara så svårt att förstå”, fortsatte utrikesministern.

Strängare regler i Kina

I diskussioner online upplevde svenskar bosatta på Taiwan utrikesministerns uttalande som helt verklighetsfrånvänt. I mars månad när debatten ägde rum hade Taiwan i genomsnitt långt under 100 nya fall av Covid-19 om dagen, jämfört med flera tusen i Sverige.

Den låga smittspridningen har snarare fått många svenskar och flera andra utlänningar som jag själv talat med att stanna på Taiwan under pandemin, särskilt under tidigare faser då dödligheten var som högst. I skrivande stund har Taiwan enligt Worldometer 328 döda per en miljon invånare som en följd av Covid-19, jämfört med 1 869 i Sverige.

Vidare har inget annat europeiskt land har minskat sin diplomatiska närvaro på Taiwan på grund av pandemin. Tvärtom så har Litauen nästan slutfört processen att öppna ett helt nytt representationskontor i Taipei, trots att man har samma restriktioner att förhålla sig till som Sverige.

Kinamedia kan genom flera privata samtal intyga att också många diplomater istället har stannat på Taiwan i längre perioder än vanligt, tack vare den framgångsrika hanteringen av Covid-19 och framför allt för att undvika karantän vid tillbakaresa.

Taiwan har haft låga smitto- och dödstal under pandemin, men vid inresa har upp till två veckors hotellkarantän varit nödvändig. Därför har många diplomater valt att stanna i längre omgångar på Taipei – men Sverige har gjort precis tvärtom. (Bild: Taiwan Presidential Office, CC BY 2.0 via Flickr)

Under hela pandemin har Kina dessutom haft ännu strängare regler än Taiwan för karantän vid inresa. Men ändå har den svenska ambassadörens närvaro i Kina inte påverkats på liknande vis.

Som svar på ett mail med en rad frågor om Sveriges närvaro på Taiwan, så undviker Utrikesdepartementets presstjänst att svara på varför man som enda EU-land bedömt det vara nödvändigt att under pandemin nedgradera representationen just på Taiwan.

FAKTA // SVERIGES REPRESENTATION PÅ TAIWAN

* Det är i dag omöjligt att ha fullvärdiga diplomatiska relationer med både Taiwan och Kina. Liksom alla andra europeiska länder förutom Vatikanstaten, så har Sverige därmed ingen officiell ambassad på Taiwan.

* Men Utrikesdepartementet har en inofficiell representant men en lokalanställd konsulär assistent. De hyr in sig i lokaler hos Business Sweden, tidigare Exportrådet, som i Taipei har en utsänd chef och en dryg handfull lokalanställda konsulter. Business Sweden samägs av staten och det privata näringslivet.

* I samma lokaler finns även svenska Handelskammaren, som finansieras av sina medlemsföretag. Uppgiften är att främja handel, industri och övriga näringslivet. I Taipei finns en representant och en praktikant.

* Sammantaget rör det sig om drygt tio personer som delar lokal, varav merparten är lokalanställda och endast en är utskickad av Utrikesdepartementet.

I “Sverige vänder Taiwan ryggen, del 2” tittar Kinamedia närmare på olika politikers och analytikers förklaringar till varför Sveriges regering har minskat den diplomatiska närvaron på Taiwan, samt hur detta är förenligt med regeringens “demokratioffensiv”.