I slutet av förra veckan skedde något som av allt att döma var ett regelrätt utbyte av gisslan, då Huaweis finanschef Meng Wanzhou kunde lämna Kanada efter drygt 1 000 dagar i husarrest i sin lyxvilla i Vancouver.
Meng arresterades på stadens flygplats i december 2018, av kanadensisk polis som agerade i enlighet med en efterlysning från amerikanska myndigheter, som anklagade dottern till Huaweis grundare brutit mot sanktionslagar i affärsuppgörelser med Iran.
Som av en händelse försvann snart därefter plötsligt två kanadensiska medborgare vid namn Michael Kovrig och Michael Spavor från Kina.
De dök sedan upp i fångenskap med inte fullt lika tydliga anklagelser riktade mot sig; enligt kinesiska myndigheter hade de två Michael ägnat sig åt spionverksamhet. En vanligare tolkning bland såväl analytiker som diplomater var dock att de tidigare okända och ostraffade kanadensarna kidnappats som en ren hämndåtgärd.
Vid sidan av anklagelsepunkterna, så skiljde sig även förhållandena som de båda sidornas fångar i väntan på rättegång hölls under.
Förutom att Meng spenderade tiden i sitt flådiga hem, så fick hon full tillgång till konsulär assistans samt att efter eget önskemål hyra en rad advokater och andra juridiska experter att jobba med hennes försvar.
Julhelg och andra högtidliga tillfällen spenderades i sällskap med vänner och familj. Shoppingrundor på stan avlöste målarkurser och massagesessioner hemma i lyxvillan.
För Michael Kovrig och Michael Spavor kunde villkoren inte ha varit mer annorlunda. Förra sommaren rapporterade Kinamedia om förhållandena för Michael Kovrig, som varit så pass omskuren från omvärlden att han inte ens kände till COVID-19.
Kovrig hade då inte sett ett träd på 560 dagar. Hans kost hade bestått av ris, ibland med någon kokt grönsak, och hans träningsmöjligheter av att cirkla runt tusentals steg i isoleringscellen.
If Meng Wanzhou is required to quarantine alone in a hotel room for 14 days on arrival in China, per standard procedure, it will be the strictest confinement she has faced over the past 1,000-plus days.
— Simon Rabinovitch (@S_Rabinovitch) September 25, 2021
Fallets komplicerade natur har gjort att rättegången mot Meng Wanzhou dragit ut på tiden. Kanadas president Justin Trudeau har avfärdat uppmaningar – även från de egna leden – att intervenera i rättsprocessen och släppa Meng fri, för att få tillbaka de båda Michael till Kanada medan de ännu är vid liv.
Under tiden har alltså de båda kanadensarna åtalats för spionverksamhet. En av dem, Michael Spavor, dömdes i augusti i år även till elva års fängelse just som rättegången mot Meng Wanzhou gick in i en ny fas.
Även om kinesiska myndigheter givetvis aldrig har sagt rakt ut att de Michaels kanadensarnas ve och väl står och faller med Mengs framtid, så har flera illa förtäckta varningar om att så är fallet uttalats.
Det är ingen underdrift att säga att fallet varit uppe på högsta nivå. Förutom att premiärminister Justin Trudeau vid återkommande tillfällen beklagat sig över Kinas agerande, så skriver bland annat South China Morning Post att Xi Jinping tagit upp saken direkt med USA:s president Joe Biden i ett telefonsamtal 9 september.
Tidningen menar att Xi enda sedan december 2018 visat ett ”stort personligt intresse” för den arresterade chefen och sannolika arvtagerskan av Huawei. Ett intresse som alltså verkar ha gett resultat, då en slags förlikning nåddes mellan Meng och det amerikanska justitiedepartementet.
Enligt denna tilltäts Meng återvända till Kina efter att ha erkänt att hon handlat felaktigt – men samtidigt dock inte behövde erkänna sig brottsligt skyldig – i de sanktionsmål som fallet från början handlade om.
Efter detta bedyrade Vita husets pressekreterare Jen Psaki att justitiedepartementet tagit beslut i frågan på egen hand, och att det inte alls skulle vara tal om någon slags utbyte av fångar eller gisslan.
Något som gjorde det svårt att ta påståendet på fullt allvar, var det faktum att Michael Kovrig och Michael Spavor – utan någon föregående rättslig process – lämnade Kina bara ett par timmar efter att Meng Wanzhou lämnade Kanada.
Thereby confirming, as we knew all along, that the two Michaels had been taken hostage in retaliation for Meng’s arrest. Happy to see them come home, but that opens the door for recidivism. https://t.co/JnZluy2jkU
— J Michael Cole (寇謐將) (@JMichaelCole1) September 25, 2021
Misstankarna om att förhandlingar ligger bakom späddes på under måndagen, då ett ungt amerikanskt syskonpar som sedan tre år tillbaka varit fast i Kina med utreseförbud också kunde lämna landet.
New York Times förklarar hur syskonen Victor Liu och Cynthia Liu åkte till Kina för att hälsa på sin åldrande farfar i juni 2018.
I vad som antogs vara ett steg i ledet att få syskonens pappa, tidigare chef vid en kinesisk bank och nu efterlyst av myndigheter, att återvända till Kina så fängslades syskonens mor medan de själva sedan dess förbjudits att lämna landet.
De två syskonens öde har enligt New York Times senare kommit att kopplats samman med Meng Wanzhou på följande vis:
While the Biden administration said there was no deal tying the resolution of Ms. Meng’s case to the release of the siblings, their prolonged detention in China appeared to be related to Ms. Meng’s arrest in December 2018, said Evan Medeiros, a professor at Georgetown University who was senior Asia director at the National Security Council under President Barack Obama.
In late 2018, President Donald J. Trump had raised the issue of Mr. and Ms. Liu’s release at a summit in Argentina with President Xi Jinping of China, and Mr. Xi had agreed to let them leave, said Mr. Medeiros, who was involved in efforts to release the siblings. But on the day the summit ended, Ms. Meng was taken into custody in Canada, and the agreement was off.
“There appears to have been a de facto linkage for China,” Mr. Medeiros said in a telephone interview.
Förvisso så innebär frigivningen av Meng och de båda Michael att ett fall som länge agerat bromskloss i Kinas relation med såväl USA som Kanada nu är ur världen.
Att de två amerikanska ungdomarna dessutom tillåtas lämna landet, framhålls på vissa håll som en positiv trend i en tid då samarbete mellan världens två stormakter efterlyses i frågor som klimat och pandemibekämpning.
Men samtidigt innebär det inträffade att Kina har fått utdelning på sin så kallade gisslandiplomati.
Någon som vidare sannolikt innebär att Peking kan komma att överväga samma strategi även i fortsättningen, särskilt som varningar hörs från många håll om att utreseförbud från Kina blir allt vanligare.
För även om Kina alltid har förnekat kopplingen mellan Meng Wanzhou och kidnappningen av de båda Michael, och USA nu försäkrar om att justitiedepartementet handlar helt fristående på egen hand, så är förstår de flesta som följt utvecklingen att de avgörande besluten fattats bakom stängda dörrar.
I en separat artikel i New York Times säger en intervjuad juridikprofessor med fokus på Kina följande:
The swiftness of the apparent deal also stands as a warning to leaders in other countries that the Chinese government can be boldly transactional with foreign nationals, said Donald C. Clarke, a law professor specializing in China at George Washington University Law School.
“They’re not even making a pretense of a pretense that this was anything but a straight hostage situation,” he said of the two Canadians, who stood trial on spying charges. Mr. Spavor was sentenced last month to 11 years in prison, and Mr. Kovrig was waiting for a verdict in his case after trial in March.
“In a sense, China has strengthened its bargaining position in future negotiations like this,” Professor Clarke said. “They’re saying, if you give them what they want, they will deliver as agreed.”
Meng Wanzhou var dessutom snabb med att ”tacka moderlandet” för allt stöd, och sade bland annat att hon inte skulle vara fri i dag om det inte vore för att hennes moderland är så pass mäktigt och starkt.
Visst är det lätt att bli rörd över bilderna när Michael Kovrig efter tre års mörker kramar om sin fru.
Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort de oskyldiga kanadensarnas oerhörda lidande, samt att de släpptes på grund av en sorts gisslandiplomati som blivit allt vanligare från Pekings håll.
Kinamedia har – förutom att regelbundet följa utvecklingen i Kinamedia nyhetsbrev – bland annat skrivit följande texter om fallet:
”Dödsstraff och fängelsedomar mot kanadensare i Kina inför Huawei-rättegång” (11 augusti 2021)
”Därför betyder konsulära avtal ingenting för Kina” (18 juni 2021)
”Fruktansvärda villkor för de två kidnappade kanadensarna som hålls fångna i Kina” (25 juni 2020)
”Diplomatisk härdsmälta då Kina åtalar två kidnappade kanadensare i hämndaktion” (23 juni 2020)
”Allt vanligare att utländska medborgare kidnappas eller grips i Kina” (21 oktober 2019)
”Svensk forskare: ’Tyvärr inte längre säkert att besöka Kina’” (28 januari 2019)
”Kanadensisk man döms till döden i Kina i hastig omprövning av tidigare dom” (14 januari 2019)
”USA utfärdar ny resevarning till Kina efter flera utomrättsliga gripanden” (4 januari 2019)
”Kina kidnappar två kanadensare som hämnd för Huawei” (15 december 2018)
