Byggnaden i centrala Peking där Kinas nationella folkkongress, landets parlament, sammanträder. (Bild: Yinan Chen, Public Domain, via Wikimedia Commons)

Oro bland utländska företag då Kina plötsligt antar ny ”anti-sanktionslag”

/

För ett par dagar sedan meddelades att den nationella folkkongressen i Peking, som är Kinas parlament, antagit en ny lag som ger landets regering rätt att svara på utländska sanktioner.

Denna nya ”anti-sanktionslag” kommer i en tid då Kina och västerländska myndigheter, företag och individer allt oftare inför sanktioner mot varandra.

Men framför allt kom lagen väldigt plötsligt. Bristen på transparens samt oklarhet gällande egentliga implikationer skapar oro och missnöje bland flera utländska aktörer, inklusive företag som också omfattas av den nya lagen.

Lagen innebär enligt EU Observer att utländska individer eller aktörer som är involverade i att utforma sanktioner mot Kina kan utvisas eller nekas inträde till landet, samt få sina tillgångar beslagtagna.

Individer eller aktörer som bedöms utöva påtryckningar mot Kina genom ”diskriminerande restriktioner” riskerar nu alltså kontraåtgärder, som enligt Wall Street Journal kan innefatta blockeringen av transaktioner och icke specificerade ”nödvändiga åtgärder”.

Nikkei Asia framhåller hur den nya lagen sätter press på utländska företag med närvaro i landet:

China has cranked up pressure on multinational companies by passing a law that will punish those that comply with foreign sanctions against Beijing, as ties with the U.S. deteriorate.

The ”anti-foreign sanctions law” passed on Thursday empowers Chinese authorities to claim damages or seize assets from companies that are deemed to be aiding the enforcement of such penalties.

Tidningen noterar att lagen också omfattar Hongkong. I kombination med den nationella säkerhetslagen som redan införts där, så riskerar den nya lagen om kontrasanktioner att göra finansstaden mindre attraktiv för många utländska företag och investerare.

Nikkei Asia beskriver vidare denna lag som ”det mest omfattande verktyget hittills” för Kina att slå tillbaka mot västerländska sanktioner med.

Utländska företag måste givetvis enligt lag agera efter sanktioner som utfärdas mot Kina i respektive företags hemländer, på grund av till exempel tvångsarbete eller andra övergrepp mot mänskliga rättigheter.

Samtidigt så riskerar dessa företag nu att sanktioneras av Kina om de följer sina egna länders sanktionslagar, eller bredare sanktioner från exempelvis USA eller EU.

Jörg Wuttke, ordförande för Europeiska unionens handelskammare i Kina, framhåller hur den nya lagen sätter utländska företag i kläm:

”European companies in China are shocked by the lack of transparency and speed of this process,” European Chamber president Joerg Wuttke told AFP, referring to the passing of the new law.

With the fresh rules prohibiting organisations from implementing what Beijing deems discriminatory and restrictive measures, ”foreign firms remain very much stuck between a rock and a hard place,” he said.

Även Greg Gilligan, ordförande för USA:s handelskammare i Kina, varnar för att lagen innebär ”potentiellt oförenliga problem” för utländska företag att efterleva densamma.

Han tillade hur det faktum att lagen rusades genom utan någon möjlighet till debatt, kommer påverka utländska investerares förtroende för Kina negativt.

När lagen presenterades på torsdagen, hade den nationella folkkongressen nämligen hoppat över det allmänna samråd som vanligtvis är praxis när nya lagar antas, även i Kina. Vidare hade parlamentarikerna bara getts tillfälle att granska lagen två istället för sedvanliga tre gånger.

Statliga medier uppgav först i måndags att ett utkast till en anti-sanktionslag utformats, som snart skulle granskas en andra gång för att sedan kunna antas. Den första granskningen ägde rum i april, men offentliggjordes inte.

Timingen är här är viktigare än att följa protokollet. Lagen antas bara en vecka efter att USA inört ett investeringsförbud mot 59 företag som bedöms ha kopplingar till Kinas militär, däribland Huawei och China Mobile.

Kinesiska medier och akademiker har också framhållit hur lagen är ett välbehövligt tillskott i Pekings verktygslåda för att motstå vad man upplever är tvångsmedel från väst.

Wall Street Journal påminner om att president Xi Jinping redan i november uppmanat till ”snabbare förbättringar” av Kinas lagar för att kunna hämnas mot utländska sanktioner mot kinesiska entiteter och individer.

När EU exempelvis – tillsammans med USA, Storbritannien och Kanada – i mars införde sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän för övergreppen i Xinjiang, skedde det enligt redan antagna så kallade Magnitsky-lagar om riktade sanktioner.

Likaledes var det efter öppen omröstning som Europaparlamentet förra månaden beslutade att stoppa processen med att ratificera det kontroversiella investeringsavtalet CAI mellan EU och Kina.

Då Kina införde hämndsanktioner mot tiotals europeiska politiker och akademiker – inklusive den svenska forskaren Björn Jerdén – skedde detta istället helt enkelt genom ett uttalande på kinesiska utrikesministeriets hemsida, till synes helt utan några föregående parlamentariska processer.

De nya lagarna ska nu alltså ändra på detta genom att göra det enklare att införa sanktioner mot utländska företag, organisationer eller individer på ett vis som ger sken av det hela sker i enlighet med Kinas lagstiftning.

Det är också värt att notera att den nya antisanktions-lagen antogs just i samband med Joe Bidens första besök i Europa i egenskap av amerikansk president.

Då Kina förväntas stå i centrum under Bidens många politiska möten och samtal i Europa, är det inte omöjligt att hans resa resulterar i nya sanktioner eller restriktioner mot kinesiska företag eller tjänstemän.