USA:s utrikesminister Antony Blinken landade i dag i Kina, dÀr han förvÀntas utfÀrda skarpa varningar angÄende landets hjÀlp till den ryska militÀren - nÄgot som för mÄnga europeiska ledare Àr mindre viktigt Àn att slÄ vakt om det ekonomiska samarbetet med Kina. (Bild: Global Times via Twitter)

EU ser pÄ medan USA agerar mot Kina och Ryssland

24 april, 2024

I dag landade USA:s utrikesminister Antony Blinken i Kina, dÀr han enligt Financial Times förvÀntas varna landets ledare för konsekvenser om de inte upphör med sitt ökade stöd för den ryska krigsmaskinen.

Som jag skrev för en dryg vecka sedan hÀr pÄ Kinamedia sÄ har USA presenterat tidigare hemligstÀmplad information för sina allierade om hur kinesiska aktörer utvecklar drönare tillsamman med lokala tillverkare i Ryssland, samt hur 90 procent av de mikrochip som den ryska militÀren i fjol importerade för anvÀndning till vapen som stridsvagnar, robotar och militÀrflygplan kom frÄn Kina.

Vidare visar amerikanska underrÀttelseuppgifter hur Kina Àven förser Ryssland med komponenter som underhÄller landets försvarsindustri, vilket i sin tur varit nödvÀndigt för den ryska militÀren nu kan genomföra sin mest ambitiösa utbyggnad sedan Sovjettiden.

Ända sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Kina underlĂ€ttat den ryska krigsinsatsen genom exempelvis ökad handel, diplomatisk uppbackning och förstĂ€rkande av den ryska propagandan. Men de nya uppgifterna om hur man möjliggör tillverkningen av militĂ€r materiel i Ryssland samt utvecklar densamma tillsammans med ryska aktörer Ă€r allvarligare Ă€n sĂ„.

Även om Kinas regering inte har ombesörjt nĂ„gra direkta vapenleveranser till Rysslands, sĂ„ skulle landets militĂ€r alltsĂ„ inte ha samma förmĂ„ga i Ukraina utan direkt kinesisk hjĂ€lp med teknologi och underhĂ„ll.

Detta var en frÄga som diskuterades nÀr utrikesministrarna frÄn G7 trÀffade i italienska Capri i helgen. Internationella nyhetsbyrÄer rapporterade i samband med mötet hur utrikesministrarna uttryckte stark oro över detta, samt att den kinesiska hjÀlpen göder det största sÀkerhetshotet mot Europa sedan kalla krigets dagar:

Foreign ministers from the Group of Seven (G7) countries have expressed “strong concern” about the transfer of materials and weapons components from Chinese businesses to Russia for its military offensive in Ukraine.

(…)

Blinken said this was fuelling “the biggest threat to European security since the end of the Cold War”, telling a news conference, “We see China sharing machine tools, semiconductors, other dual-use items that have helped Russia rebuild the defence industrial base.”

As they ended their meeting on Capri, the G7 ministers said transfers of such material from Chinese companies were being used by Russia “to advance its military production”.

Nu ska Antony Blinken under sin resa till Kina enligt uppgift utfÀrda de skarpaste direkta varningarna hittills till Kinas ledare att fortsatt stöd kommer fÄ konsekvenser. Gott sÄ. Men hur agerar Europa inför en situation dÀr kinesisk hjÀlp direkt hotar Europa?

Inkonsekvensen mÀrktes tydligt nÀr Tysklands förbundskansler Olaf Scholz förra veckan besökte Kina med en stor affÀrsdelegation. Det var hans lÀngsta utlandsresa som kansler, och fokuset lÄg tydligt pÄ att förbÀttra det ekonomiska samarbetet mellan de tvÄ lÀnderna.

PÄ förhand sades att Scholz Àven skulle förmedla vidare sin oro för kriget i Ukraina. Detta gjordes i form av att han bad Xi Jinping om att anvÀnda sitt inflytande för att fÄ Vladimir Putin att avbryta sin militÀra kampanj:

Nu Ă€r jag ingen expert pĂ„ tyska, men Reuters och andra ledande nyhetsbyrĂ„er anvĂ€nder i sammanhanget ordet ”ask”, vilket alltsĂ„ innebar att Scholz antingen bad eller frĂ„gade Xi att pressa Putin till att avsluta kriget i Ukraina.

AlltsÄ inga varningar om konsekvenser eller detaljerade krav angÄende det kinesiska stödet till den ryska krigsindustrin. Det hade ju kunnat skapa dÄlig stÀmning och dÀrmed gÄtt pÄ tvÀren med affÀrsresans huvudsakliga budskap, det vill sÀga uppmaningen att förbÀttra tyska företags tillgÄng till den kinesiska marknaden.

Medan det Àr USA som konfronterar Peking sÄ pÄminner ledaren för EU:s största ekonomi alltsÄ i det nÀrmaste pliktskyldigt om kriget i Ukraina dÄ han trÀffar Kinas högsta ledare. Nu kanske nÄgon kommer med invÀndningen att Tyskland inte kan likstÀllas med EU i detta sammanhang, givet landets djupa ekonomiska beroende av Kina. Men Àven Bryssel har visat en hÀpnadsvÀckande likgiltighet inför situationen.

Som jag skrev pÄ Kinamedia för en dryg vecka sedan sÄ finns ett önskemÄl frÄn USA att Europa ska införa sanktioner mot de kinesiska företag som göder den ryska krigsindustrin. Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har USA infört sanktioner mot över 100 sÄdana företag, medan EU endast har agerat mot tre stycken.

Trots information som tydligt visar hur kinesiska företag underbygger det största sÀkerhetshotet mot Europa sedan kalla kriget, sÄ fortsÀtter EU alltsÄ att behandla dessa företag som om ingenting hÀnt. Förklaringen till detta beskrivs ofta som en kombination mellan brist pÄ konsensus inom unionen, och en rÀdsla att reta upp Kina pÄ ett vis som kan pÄverka det ekonomiska samarbetet.

Och trots att det omedelbara hotet frÄn Ryssland Àr störst mot Europa, sÄ Àr det alltsÄ EU som stÄr och tittar pÄ medan USA istÀllet agerar. Samma mekanism kan mÀrkas nÀr det gÀller militÀr hjÀlp till Ukraina.

Just innan Antony Blinken landade i Kina sĂ„ godkĂ€nde USA:s kongress ett enormt stödpaket som innefattade cirka 600 miljarder kronor i militĂ€rt bistĂ„nd till Ukraina. Reaktionen bland mĂ„nga europĂ©er var ”Ă€ntligen” och ”pĂ„ tiden”, ofta med missnöjda undertoner pĂ„ grund av att stödpaketet försenats i mĂ„nader efter inrikespolitiskt amerikanskt kĂ€bbel.

Det finns dock ett alternativ till att inta en moralisk överlÀgsenhet genom att skÀlla pÄ vÀrldsfrÄnvÀnda, isolationistiska republikaner pÄ andra sidan Atlanten. NÀmligen att fundera kring Europas egna ansvar att dels hjÀlpa Ukraina, dels pÄ egen hand motverka det största sÀkerhetshotet pÄ flera Ärtionden mot vÄr rika kontinent.

Situationen formuleras i all enkelhet nedan av ordföranden för den tjeckiska tankesmedjan European Values:

Återigen verkar förvĂ€ntningarna i Europa pĂ„ att det Ă€r USA som ska finansiera Ukrainas militĂ€r komma helt naturligt. Och detta Ă€r dessvĂ€rre ingen ny instĂ€llning.

Tidigare i Är skrev Kinamedia nÀrmare om hur Sydkorea de senaste tvÄ Ären försett Ukraina med mer artillerigranater Àn hela EU.

En snabb titt pÄ Ukraine Support Tracker frÄn Kiel Institute for the World Economy visare vidare hur USA har gett mer militÀrt bistÄnd till Ukraina Àn hela Europa tillsammans:

Visserligen har Europa – som fortsĂ€tter svĂ€va pĂ„ mĂ„let kring vilken slags militĂ€r hjĂ€lp man vĂ„gar skicka till Ukraina – bistĂ„tt med mer finansiellt stöd:

Samtidigt Ă€r det viktigt att pĂ„peka hur ovanstĂ„ende siffror inte inkluderar det senaste jĂ€ttepaketet frĂ„n USA pĂ„ 61 miljarder dollar – alltsĂ„ nĂ€stan lika mĂ„nga euro, vilket gör det amerikanska militĂ€ra stödet till Ukraina mer Ă€n dubbelt sĂ„ stort som hela Europas.

FrÄn Europa och Sverige hörs ofta upplÀxande röster mot USA pÄ ett vis som implicerar en slags moralisk sjÀlvgodhet.

SÀmre verkar det dock vara stÀllt med sjÀlvkritiken, eller förstÄelsen för hur illa oviljan att agera nÀr Ryssland och Kina i tandem hotar Europa kan upplevas utifrÄn sett.

Senaste pÄ Kinamedia

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 762 andra, prenumerera du med.

Lyssna pÄ Kinamedia: Nya kalla kriget

App Icon Apple Podcasts

Translate article