Kinamedia har under årets gång vid flera tillfällen skrivit om kinesiska myndigheters tillslag mot landets internet- och teknikbolag, samt oron på Kinas fastighetsmarknad som en följd av hårdare krav för att stoppa så kallad oansvarig utlåning till fastighetsutvecklare.
Få utomstående kunde förutse i vilken omfattning landets privata aktörer skulle drabbas av årets politiska kampanjer. Att cementera statens dominans över näringslivet och implementera slogans som ”allmänt välstånd”, visade sig vara mycket viktigare för Peking än värna om börshumöret.
Eller som författaren och forskaren Richard McGregor konstaterade i sin artikel ”Xi’s tech crackdown preserves socialism with Chinese characteristics” för Nikkei Asia under sensommaren:
If there is a single lesson for traumatized investors, it is that the status quo in China can change overnight. Xi has many priorities. Building socialism is at the top of the list. Helping foreign investors is not.
Hur har då myndigheternas prioriteringar påverkat kinesiska aktier under årets gång? Detta kan vara svårt att bedöma vid en första anblick, eftersom landets företag av olika anledningar väljer olika index för sina börsnoteringar, och samma bolag dessutom ofta är noterade i olika länder.
2021 har varit ett relativt starkt år på börsen. Trots en viss nedgång efter sommaren så har börsen i Stockholm stigit med över 20 procent. Världens två största börsindex, alltså New York-börsen och Nasdaq, har också ökat i värde med närmare 20 procent.
Kinas främsta och världens fjärde största börsindex återfinns i Shanghai, där en uppgång i år på knappt fem procent noteras. I Shenzhen har världens åttonde största index stigit med drygt sju procent.
Men samtidigt är landets inhemska börsindex inte någon optimal temperaturmätare på hur utvecklingen i Kina påverkar utländska sparare. En rad regleringar innebär att den utländska exponeringen mot dessa index fortsätter vara relativt liten, i synnerhet bland småsparare.
De kinesiska företag som är ute efter utländsk kapital genomgår därför i regel istället en börsnotering i Hongkong, USA eller både och. Detta gäller särskilt företag inom branscher som internet, teknik, konsumentvaror eller andra områden där Kinas stora potential skapar efterfrågan hos utländska investerare.
Börsen i Hongkong, dit många utländska investerare vänder sig för exponering mot kinesiska teknikbolag, har under det starka börsåret 2021 tappat över 16 procent av värdet:
Ännu värre ser det ut om man tar en titt på Hang Seng TECH Index, som består av Hongkong-börsens 30 största teknikbolag, inklusive attraktiva jättar som Alibaba och Tencent. Detta index har nu halverats i värde sedan en topp i mitten av februari:
Börsen i Hongkong tyngs – förutom kinesiska teknikföretag – även ner av de många kinesiska fastighetsbolag eller konglomerat som finns listade där, och har råkat illa ut på grund av oron på den kinesiska fastighetsmarknaden efter skärpta krav för utlåning.
Typexemplen för detta är givetvis det kraftigt belånade fastighetskonglomeratet Evergrande, samt dess dotterbolag Evergrande New Energy Vehicle Group, vars uppgång och fall jag skrev närmare om i Expressen tidigare i år. De båda aktierna har nu rasat med omkring 90 procent under årets gång.
Evergrandes har dragit med sig flera andra kinesiska fastighetsbolag i fallet. Se nedan grafik över utvecklingen för några av Kinas största aktörer i landets enorma fastighetssektor:
Utländska sparares exponering är dock begränsad även mot börsen i Hongkong. Det allra vanligaste viset för svenska småsparare att köpa in sig i kinesiska företag, är genom de aktier som tillgängliggörs efter deras börsnoteringar i USA.
Här handlar det i regel inte om fastighetsbolag som Evergrande eller Sinic. Det handlar snarare om konsument- eller teknikföretag som Alibaba eller Baidu. Och detta har varit illa nog under 2021.
The Economist sammanställde tidigare denna månad grafik som visar hur den som satsat på de största kinesiska teknikaktierna listade i USA har gått back med över 40 procent. Sparare som istället köpt de största amerikanska motsvarigheterna, har istället sett en värdeökning på drygt 20 procent:
För mindre kinesiska företag listade i USA ser det ännu värre ut. Ta bara en titt på indexet Nasdaq Golden China Dragon, vilket består de drygt 90 största företagen som handlas i USA, men som bedriver merparten av sin affärsverksamhet i Kina:
Avanza listade vidare i slutet av förra veckan årets utveckling för de femton största kinesiska bolagen som handlas i USA, och konstaterar att siffrorna är idel mörkröda:
Det är alltså på så vis att de amerikanska börserna har lyckats stiga med närmare 20 procent i år inte tack vare men trots att kinesiska företag tyngt ner indexen.
Bloomberg noterade tidigare denna månad att kinesiska företag listade i USA tappat smått otroliga en biljon dollar – alltså närmare 10 000 000 000 000 kronor – från deras toppnotering i februari i år.
Näthandelsbolaget Alibaba – som för bara något år sedan sågs som en säker exponering mot både Kinas internet och konsumentmarknad – låg i början av december på 60 procent minus jämfört med februari. Totalt under årets gång så har Jack Mas bolag tappat nästan hälften av sitt värde på börsen i New York:
Sammantaget innebär utvecklingen att det inte längre finns något kinesisk företag bland de tio högst värderade bolagen i världen. Alibaba och Tencent har under årets gång ramlat bort från denna lista som toppas av Apple, Microsoft och Alphabet.
Det enda asiatiska företaget som nu återfinns på denna lista är – ironiskt nog – taiwanesiska Taiwan Semiconductor Manufacturing Company (TSMC) som nu är världens tionde högst värderade bolag, skriver Nikkei Asia.
Allt var förvisso inte nattsvart kring Kina och aktier under 2021. Bloomberg framhåller att MSCI World with China Exposure Index har ökat med nio procent i år. Detta index består främst av västerländska IT-företag och råvarubolag med verksamhet i Kina.
Vidare menar många analytiker att nedgången under 2021 innebär en utomordentlig möjlighet att nu köpa in sig i kinesiska bolag till en låg kostnad.
Visst kan det finns en poäng i det, men då ska man också vara medveten om en risk som både Avanza och Dagens industri varnat för den senaste veckan. Nämligen en kommande våg av avnoteringar från kinesiska företag listade i USA.
Taxiappen Didi Chuxing exemplifierar riskerna med detta. Didi noterades på börsen så sent som sista juni i år, till stora förväntningar från investerare som såg ett företag som dominerade den stora kinesiska marknaden för samåkning och taxitjänster.
Men kursen halverades nästan omedelbart från en högstanivå på drygt 18 dollar. I dag ett knappt halvår efter noteringen så har aktien tappat närmare 60 procent av värdet:
Den dramatiska utvecklingen berodde till stor del på politiska åtgärder från Peking, som bland annat just efter noteringen blockerade nedladdningar av företagets app och stoppade nya användare från att registrera sig.
Detta bedöms bero på att kinesiska myndigheter på förhand varnat Didi för att man inte tänker låta riskera att företagets användarinformation och data faller i utländska investerares händer.
Som om inte detta vore nog så meddelade Didi i början av december att man kommer avnotera sig från New York och istället genomföra en ny börsintroduktion i Hongkong. Även detta beslut bedöms bero på påtryckningar från myndigheterna i form av ökade regleringar kring användardata.
Fler avnoteringar av kinesiska företag är nu att vänta. Detta beror dels på Pekings kampanj mot de egna företagen, dels på tilltagande amerikanska sanktioner mot kinesiska aktörer samt en växande ovilja att låta så pass volatila företag – som kan minska snabbt i värde, med digra konsekvenser för sparare i USA – söka kapital på landets marknader.
Oavsett anledning, så skriver Dagens industri följande om potentiella påföljder för svenska sparare:
Om fler kinesiska techbolag avnoteras på USA-börsen kan det komma att påverka många svenska småsparare. Hos Nordnets kunder är elbilstillverkaren Nio den tredje mest populära USA-listade aktien, efter Apple och Tesla, med 24 000 ägare. Antalet ägare via Nordnet har ökat med 2.700 procent sedan början av 2020.
Kunder hos Nordnet kan handla med kinesiska aktier som exempelvis har ett så kallat depåbevis noterat i USA, men inte med aktier som endast är noterade i exempelvis Hongkong eller på Shanghai-börsen.
”När teleoperatören China Mobile avlistade sina amerikanska depåbevis så uppgav man att alla investerare kan ”byta” dessa mot ordinarie aktier noterade på Hongkong-börsen. Men aktier som är listade på Hongkong- börsen, eller exempelvis Shanghai-börsen, kan svenska sparare hos exempelvis Nordnet inte handla med”, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.
Hur förfarandet skulle kunna komma att se ut är svårt att säga, men i värsta fall kan sparare bli sittande med aktier i kinesisk tech som det inte går att handla med, säger Frida Bratt.
Trots sina låga nivåer så kommer kinesiska aktier alltså fortsätta medföra en betydande risk under kommande år. Den statliga kontrollen över Kinas näringsliv och ekonomi visar inga om helst tecken på att mattas av, utan väntas snarare öka.
Den som ändå vill köpa in sig i den kinesiska ekonomin gör nog klokare i att identifiera utländska företag som är verksamma i Kina, av vilka flera listas i ovannämnda MSCI World with China Exposure Index.
Förutsatt att man då lyckas investera i utländska företag som inte utsätts för olika former av kinesiska sanktioner eller bojkotter, förstås.
