Jojje OlssonI helgen blev det klart att Kinas försvarsbudget för det kommande året växer med 11,2 procent.
670 miljarder kronor ska Kina satsa på militären, vilken är näst mest i världen, men fortfarande 5-6 gånger mindre än USA:s försvarsbudget.
Jämfört med många andra länder spenderar Kina även en betydligt mindre del av BNP på militären; 1,2 procent mot exempelvis USA:s 4,8 procent (2010).
Ökningen är dessutom mindre än föregående år, då försvarsbudgeten växte med 12,7 procent.
Många hävdar dock att Kinas egentliga militära utgifter är upp till 50 procent högre, då projekt som exempelvis landets kärnvapenprogram inte räknas in i den officiella siffran.
Ökningen drar givetvis till sig kritik från USA, som just menar att Kina måste bli ”mer tydliga” med sin militära budget.
Det förmodas främst vara flottan, flygvapnet och enheten för taktiska kärnvapen som mer större resurser då Kinas militärbudget ökar
USA:s kritik återspeglar en djup oro för att maktbalansen håller på att ändras i Stilla havs-området, då ekonomiska svårståenden på hemmaplan har tvingat president Barack Obama att skära ner på de amerikanska militära utgifterna med tiotals miljarder kronor.
Det sades dock i november i fjol att USA:s trupper i Stilla havs-området är helt undantagna från sparåtgärderna.
Dessutom har USA placerat mer trupper i allierade länder som Japan, Filippinerna och Australien. Man har även etablerat militära relationer med Vietnam.
USA:s oro är väl i och för sig välgrundad, då Kinas militär de senaste åren börjat producera stealth-flygplan och hangarfartyg, samt blivit mer aktiv utanför landets gränser.
Särskilt oroande är konflikten i Sydkinesiska havet, där Kina blir allt mer högljudda över sina territoriella anspråk, till Filippinerna och Vietnams förtret.
Premiärminister Wen Jiabao sade exempelvis i samband med utgiftsökningen att det är nödvändigt att förbättra Kinas förmåga att ”vinna lokala krig”.
Detta leder i sin tur att flera andra länder också ökar sin försvarsbudget i något som ibland liknas vid en regional kapprustning.
Värt att notera är dock att utgifterna för ”intern säkerhet” (domestic security) växer med 11,5 procent och är marginellt större än utgifterna för hela militären.
Myndigheterna anser alltså interna angelägenheter vara ett större hot mot Kina, än alla andra världens arméer tillsammans.
Tidigare artiklar på InBeijing om Kinas armé inkluderar:
Flyg i blåsväder, hangarfartyg på sjön (31 januari 2011)
Militära kostnader ställs mot grön teknologi (12 januari 2011)
Provflygning av Kinas stealth-plan officiell (11 januari 2011)
USA svarar på Kinas stealth-plan (9 januari 2011)
Kina provflyger sitt första stealth-plan (5 januari 2011)
Kina ökar sin försvarsbudget (5 mars 2010)
