Jojje OlssonKinas växande kontroll över FN märktes just innan helgen, då man lyckades få organisationens råd för mänskliga rättigheter att rösta ner ett förslag om diskussion kring rapporterna om övergrepp mot etniska minoriteter i regionen i Xinjiang.
Av de 47 länderna som just nu utgör FN:s råd för mänskliga rättigheter, så röstade nitton emot förslaget som USA tagit initiativ till. Sjutton röstade för och elva länder lade ned sin röst.
Att rådet röstar nej till att ens debattera saken kan ses som en smula ironiskt, då FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter för bara en dryg månad sedan släppte en rapport som varnade för att behandlingen av uigurer och andra minoriteter i Xinjiang kan utgöra såväl överträdelser mot internationell lagstiftning som brott mot mänskligheten.
Bland de nitton länder som röstade emot att inom FN:s råd för mänskliga rättigheter debattera vad som allt oftare kallas för ett folkmord mot regionens muslimska minoritetsfolk, finns ironiskt nog elva muslimska länder.
It's a disgrace that the UN Human Rights Council rejected a debate on the situation in Xinjiang! This simply means that perpetrators can get away. We must do better in protecting #HumanRights! pic.twitter.com/s4GBCRI8wY
— Engin Eroglu (@EnginEroglu_FW) October 6, 2022
Somalia var det enda muslimska land att rösta för förslaget, som annars främst stöddes av västerländska demokratier tillsammans med Japan, Sydkorea, Paraguay och Marshallöarna.
Noterbart var att Indien och Ukraina – trots all hjälp som landet just nu får av dessa demokratier – valde att lägga ned sin röst.
Den indiska regeringen fick efter detta kritik från oppositionen, samtidigt som Ukrainas FN-ambassadör verkade försöka ändra landets beslut efter omröstningen.
Oavsett anledning så var resultatet ännu en skymf mot de miljontals uigurer vars liv metodiskt och utstuderat slagits i spillror i en hänsynslös kampanj att radera deras kulturella identitet, som pågått i årtionden men fått extra fart under Xi Jinpings ledning i och med upprättandet av ett jättelikt lägersystem i regionen.
Sedan dess har nedslående uppgifter kommit i en stadig ström, trots att Xinjiang numera är en av världens mest isolerade platser.
För ett par dagar sedan skrev Magnus Fiskesjö här på Kinamedia om nya vittnesmål från några av de cirka 900 000 barn som tagits från sin föräldrar och satts i särskilda barnläger där de endast tillåts tala kinesiska och blir utsatta för olika former av misshandel, samtidigt som de tvingas hylla kommunistpartiet och Xi Jinping.
Samtidigt utgör resultatet givetvis en diplomatisk seger för Peking. Bland annat röstade Kazakstan och Uzbekistan nej till förslaget; de två länder som Xi Jinping besökte under sin första utlandsresa sedan utbrottet av Covid-19 för ett par veckor sedan.
Xi had one mission when he came to Kazakhstan & Uzbekistan, get reassurance on Xinjiang issues. I was wrong to think just because Central Asian leaders didn't repeat Chinese talking points on Xinjiang = they stood their ground. In fact, China eyed for the biggest prize, the vote.
— Niva Yau 邱芷恩 (@nivayau) October 7, 2022
Segerkänslan gick heller inte att ta miste på när en av det kinesiska utrikesministeriets talesmän efter omröstningen triumferande framhöll att det internationell samfundet är ”fullt medvetet” om att USA och andra länder i väst avser använda anklagelser kring Xinjiang som ett ”verktyg” för att lägga sig i Kinas inre angelägenheter.
Talesmannen i fråga citeras enligt följande i South China Morning Post:
“For some time now, the US and some other Western countries have been misinforming the public about Xinjiang and seeking political manipulation in the name of human rights simply to smear China’s image and contain China’s development … the international community would not be easily misled,” a foreign ministry spokesman said.
“The international community is clearly aware that the ultimate motive of the US and some other Western countries behind their Xinjiang narrative is to contain China and does not like this pattern of using human rights as a pretext to meddle in other countries’ internal affairs.”
Omröstningen bidrar även till att kasta ytterligare tvivel på FN:s effektivitet eller rentav trovärdighet när det kommer till att ställa mäktigare länder som Kina till svars för övergrepp mot mänskliga rättigheter. Reuters noterar att detta endast är den andra gången i rådets sextonåriga historia som en motion röstats ned.
Den ovannämnda rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter var kraftigt försenad och enligt kritiker även förmildrande för att inte reta upp Kina alltför mycket.
Rapporten släpptes först på den sista dagen under högkommissarien Michelle Bachelets dag på jobbet, och efter att hon tidigare år under en omtalad resa till Xinjiang mer eller mindre villigt låtit sig utnyttjats av den kinesiska propagandaapparaten.
Nu stoppas alltså blotta möjligheten om en debatt kring pågående folkmord i FN:s råd för mänskliga rättigheter genom att röstas ner av länder som Kuba, Venezuela, Eritrea och Qatar.
Amnesty International menar att omröstningen skyddar förövarna snarare än offren, och utgör ett hån mot allt som FN:s råd för mänskliga rättigheter är tänkt att stå för.
