Michelle Bachelet har varit FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i fyra år, och jobbat med en rapport om övergreppen i Xinjiang i tre år. Nu kan Pekings påtryckningar innebära att rapporten förblir skrinlagd när Bachelet lämnar sin post nästa vecka. (Bild: Chatham House, CC BY-NC-ND 2.0 via Flickr)

FN-rapport om Xinjiang kan utebli helt efter Kinas påtryckningar

Nästa veckan lämnar Michelle Bachelet sin position som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter då hennes fyraåriga mandatperiod når sitt slut. I tre av dessa år har hennes kontor jobbat med en rapport om övergreppen mot etniska minoriteter i regionen Xinjiang, där kinesiska myndigheter av allt att döma ägnar sig åt ett folkmord.

Redan i december meddelande hennes talesperson att rapporten i fråga skulle släppas “inom några veckor”. Den lades sedan på hyllan i samband med förberedelserna för Bachelets resa till Xinjiang, då FN befarade att hon inte skulle få tillgång till regionen om hennes kontor först publicerade en kritisk rapport om situationen där.

FN:s ambition var nämligen att Bachelet skulle få “obehindrad tillgång” till Xinjiang; att kunna resa runt och fritt intervjua invånare samt besöka de fångläger där uigurer och andra etniska minoriteter suttit inspärrade ända sedan hon tillträdde sin post i september 2018.

Men som många analytiker på förhand varnat för, så utnyttjades resan istället i propagandasyfte av Peking när den väl blev av i maj i år. Kinamedia skrev närmare om hur Bechelet efter att ha vallats runt av statliga tjänstemän avslutade sitt besök med en presskonferens arrangerad av kinesiska myndigheter, där hon återupprepade Pekings retorik om att lägre i själva verken är “utbildningscentrum”.

Det framstod för många som fullständigt obegripligt varför FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter lät sig utnyttjas på detta vis av världens största regim, i det område där världens mest omfattande inlåsning av etniska minoriteter sedan andra världskriget pågår.

Samtidigt hoppades dock många att Michelle Bachelet efter resan i maj inte längre behövde vara orolig för att reta upp kinesiska myndigheter, och nu äntligen kunde släppa den rapport som stora delar av det internationella civilsamhället som arbetar med mänskliga rättigheter bokstavligen talat väntat på i år och dag.

Men tji fick alla som hyste sådana förhoppningar. För nu i veckan meddelade Bachelet på sin sista presskonferens som FN-tjänsteman hur hon står under “enorma påtryckningar” från alla håll – inte minst då Pekings håll – angående rapporten, vilket kan innebära att den blir kvar i skrivbordslådan.

Situationen späder på missnöjet och misstankarna mot Bachelet och FN för att inte vågar framföra kritik mot Kina ens när regimen gör sig skyldig till vad som liknar ett folkmord. New York Times framhåller det märkliga i allt detta, och erbjuder även en förklaring som har med FN:s finansiering att göra:

“This is precisely the press conference that China wanted. That’s a response that will do nothing but embolden Chinese authorities and other autocrats around the world,” said Sophie Richardson, the China director of Human Rights Watch. “This is a very worrying sign for the capacity of the U.N. human rights system to challenge powerful states.”

Ten months have passed since Ms. Bachelet’s office first signaled plans to publish the results of its investigation into China’s crackdown in Xinjiang. Ms. Bachelet has repeatedly postponed the report’s release with little explanation — baffling diplomats, rights advocates and even some of her own staff members.

In December her spokesman announced plans to publish the report within weeks, but it failed to appear, reinforcing perceptions of a United Nations leadership reluctant to stand up to China.

Secretary General António Guterres, facing an acute U.N. budget squeeze and a Security Council often paralyzed by division, has avoided public criticism of China, which is the second-biggest contributor to the U.N. budget, a major troop contributor to U.N. peacekeeping, and a crucial partner in his efforts to advance the U.N.’s Social Development Goals.

Reuters noterar samtidigt Kinas försök att stoppa rapporten, bland annat genom att få 40 länder att skriva under ett brev till Michelle Bachelet och hennes kontor där man kräver att den inte ska publiceras – en skrivelse som jag förra månaden också uppmärksammade i Kinamedia nyhetsbrev.

Enligt brevet från Peking skulle rapporten “intensifiera politiseringen och konfrontationen mellan olika block” gällande globala mänskliga rättigheter, samt underminera tillförlitligheten för högkommissariens position och försämra relationen mellan hennes kontor och flera av FN:S medlemsstater.

Reuters citerar Bachelet i sin avslutande presskonferens just innan helgen säga att “jobbar väldigt hårt för att hålla vad jag lovade”, alltså att släppa rapporten innan 31 augusti.

När hon tillfrågades om varför den ännu inte är släppt, blev svaret att hon “behöver mer tid” för att “integrera ny information” från hennes resa till Kina och se över återkoppling hon fått på rapporten i sin nuvarande form.

Den långa dialog som pågått mellan FN och kinesiska myndigheter om rapportens innehåll har fått flera röster inom civilsamhället att uttrycka oro för att den kommer rentvå stora delar av Kinas väldokumenterade övergrepp mot Xinjiangs etniska minoriteter.

New York Times citerar forskare som menar att Peking i dag ser på FN som en organisation vilken kan användas för att legitimera kinesiska myndigheters politiska ställning inom olika områden.

Påtryckningar och pengar är uppenbarligen två metoder som Kina har kommit långt med i detta syfte, och om rapporten om Xinjiang uteblir är det svårt att se hur FN över huvudtaget skulle ha någon kredibilitet kvar att uttala sig om eller på annat vis arbeta med mänskliga rättigheter i Kina.

Kinamedia har tidigare följt Michelle Bachelets besvärande balansgång kring Xinjiang genom bland annat följande artiklar:

Så får Kina oss att hålla tyst om folkmordet i Xinjiang” (19 juli 2022)
FN:s människorättschef måste lämna sin post efter svek i Kina” (8 juni 2022)
Så utnyttjas FN:s människorättschef av Kinas propaganda” (28 maj 2022)
I skuggan av Putins krig blockerar Kina kritik mot folkmordet i Xinjiang” (7 mars 2022)
FN pressar Kina om besök i Xinjiang” (22 juni 2021)
FN:s särskilda rapportör medger att FN varit skyggt inför övergreppen i Xinjiang” (14 maj 2021)