Sedan 2016 pÄgÄr vÀrldens största inlÄsning av etniska minoriteter sedan andra vÀrldskriget i vÀstra Kina. Flera parlament och fristÄende internationella domstolar har benÀmnt förföljelserna mot uigurer och andra folkgrupper i regionen Xinjiang som folkmord.
Förtrycket mot Xinjiangs etniska minoriteter har dock pÄgÄtt lÀngre Àn sÄ, vilket resulterat i utvandring som skapat en uigurisk diaspora i flera europeiska lÀnder. Sverige Àr inget undantag. Tusentals uigurer bor nu hÀr, varav mÄnga har familj och vÀnner som direkt drabbats av folkmordet.
Med tanke pÄ att mÄngfald och mÀnskliga rÀttigheter ofta framhÄlls som viktiga av svenska medier, sÄ vore det naturligt att svenska invandrade anhöriga till offren för denna tragedi fÄr komma till tals.
Detta Àr dock ingenting som Nyrola ElimÀ, svensk medborgare frÄn Xinjiang, har mÀrkt nÄgonting av.
Hennes kusin Mayila Yakufu, 44 Ă„r gammal och mor till tre barn, togs utan förklaring till ett av regionens fĂ„nglĂ€ger i mars 2018. Sedan dess har hon ”tynat bort” i olika former av fĂ„ngenskap, och Ă€r fortfarande inte fri.
De fÄ livstecken som Nyrola under dessa Är fÄtt frÄn kusin har skapat obehagliga minnen. I korta videosamtal med familjen har den tidigare sÄ levnadsglada Mayila visats upp med rakat huvud, sÄ smal att revbenen synts.
Efter att Nyrola vÄren 2018 först fick veta att en av hennes slÀktingar hamnat i regionens fÄnglÀger, tvekade hon först huruvida hon skulle gÄ ut med informationen eller inte.
NÀr hon inte lÀngre kunde hÄlla oron inom utan gick ut med sin familjehistoria, sÄ blev hon omgÄende intervjuad av bland annat CNN och Washington Post för publicering i sÄvÀl text- som videoform.
Samtidigt började Nyrola Àgna sig Ät forskning och utredning angÄende övergreppen i Xinjiang. SprÄkkunskaper och kÀnnedom om regionen kom vÀl till pass, samtidigt som de personliga erfarenheterna gav extra drivkraft att avslöja vad som egentligen pÄgÄr i Kinas nordvÀstra landsÀnde.
Nyrola har bland annat medverkat i rapportering om tvÄngsarbete i Xinjiang för BuzzFeed, som i slutet av 2020 belönades med Pulitzer Prize. Hennes del i arbetet var lokaliseringen av fabriker i eller i anslutning till regionens fÄnglÀger.
Hon Ă€r Ă€ven medförfattare till rapporten ”In Broad Daylight: Uyghur Forced Labour and Global Solar Supply Chains”, som förra vĂ„ren publicerades av Helena Kennedy Center vid Sheffield Hallam University.
Rapporten innehöll flera banbrytande avslöjanden om tvÄngsarbete i Xinjiang, och ledde till omfattande vÀsterlÀndska sanktioner mot fyra kinesiska företag inom solkraftsindustrin.
AvfÀrdad av svenska medier
Men trots att Nyrola flyttade till Sverige redan 2011 som student, och fick svenskt medborgarskap 2017, sÄ har svenska medier inte visat nÄgot större intresse för hennes berÀttelser eller arbete. TvÀrtom sÄ har hon flera gÄnger kontaktat medierna i sitt nya hemland, bara för att pÄ olika vis bli avfÀrdad.
Under sin forskning kom Nyrola över bevis pÄ att Àven svenska företag var inblandade i den utplacering av tvÄngsarbetare frÄn Xinjiang som de kinesiska myndigheterna sedan nÄgra Är tillbaka Àgnat sig Ät.
Det handlade om stora, multinationella svenska bolag som – medvetet eller ej – drog nytta av att etniska minoriteter med tvĂ„ng placerats vid fabriker pĂ„ olika platser i Kina, ofta lĂ„ngt borta frĂ„n sin hemort i syfte att slĂ„ sönder deras band till familj och lokal kultur.
Liknande upptÀckter har blivit sprÀngstoff i mÄnga andra lÀnder. DÀrför kontaktade Nyrola först SVT i juli 2019, med sina bevis pÄ sambanden mellan svenska företags leveranskedjor och tvÄngsarbetande uigurer.
”Jag presenterade de hĂ€r bevisen för svenska journalister pĂ„ SVT. Men det var just innan sommarledigheten, sĂ„ de sade till mig att vĂ€nta”, berĂ€ttar Nyrola för Kinamedia.
Efter en mÄnads tystnad hörde Nyrola av sig till SVT igen, och fick dÄ en förfrÄgan om mer bevismaterial som svar. Nyrola upplevde att hon fick jaga tv-kanalens journalister i frÄgan, och ett par mÄnader senare stod det klart för henne att SVT vare sig hade intresset eller drivet att titta nÀrmare pÄ saken.
Fortfarande mÄn om att fÄ ut denna information, ville Nyrola inte slösa mer av sin tid och vÀnde sig dÀrför istÀllet till TV4.
TV4 visade betydligt större intresse. Tid bokades snart för en intervju och Nyrola, som Àr bosatt i Helsingborg, bokade en tÄgbiljett till Stockholm.
Men sÄ avbokades intervjun plötsligt bara en dag innan den skulle Àga rum. Anledningen som Jonas Alsgren vid programmet Kalla Fakta uppgav, var att IKEA och H&M:s eventuella kopplingar till tvÄngsarbete i Xinjiang samma dag nÀmnts i en artikel i Svenska dagbladet, och att det dÀrför blir svÄrt för TV4 att gÄ vidare med uppgifterna.
Nyrola satt pÄ uppgifter som var nyare, annorlunda och mer omfattande Àn de som just publicerats i Svenska dagbladet. Hon hade dessutom hÄllit pÄ dessa i flera mÄnader, i hopp att svenska medier skulle vilja uppmÀrksamma övergreppen.
Men allt detta hjĂ€lpte föga: ”I Sverige var det ingen som brydde sig ett dugg, de bara tar för givet att materialet inte Ă€r vĂ€rt nĂ„gonting”, sĂ€ger hon till Kinamedia.
Resan till Stockholm blev inte av, och Nyrola köpte sin tÄgbiljett för egna pengar helt i onödan. Kinamedia har sökt Jonas Alsgren för en kommentar, men har inte fÄtt nÄgot svar.
Tre mĂ„nader senare slĂ€ppte tankesmedjan Australian Strategic Policy Institute rapporten ”Uyghurs for Sale”, som fick företag vĂ€rlden över att börja se över sina leveranskedjor. I rapporten nĂ€mndes flera av de svenska bolag som Nyrola hade erbjudit svenska medier information om.
SVT – en andra chans
Lyckligtvis sÄ visade utlÀndska medier större intresse och förstÄelse för Nyrolas arbete och familjesituation.
Redan i september 2019 publicerade Washington Post uppgifter om hur Nyrolas kusin satts i fÄnglÀger och hennes förÀldrar i husarrest.
I december 2020 gjorde Àven CNN en videointervju med Nyrola om bland annat hennes familjs öde hemma i Xinjiang.
Dagen efter intervjun med CNN, sÄ hörde SVT av sig pÄ nytt. Nyrola framhÄller det bisarra i att svenska medier blev intresserade av hennes situation inte nÀr hon först sjÀlv kontaktade dem för att berÀtta, utan efter att Washington Post och CNN rapporterat om saken.
Oavsett vilket, sĂ„ blev Nyrola glad för denna möjlighet. Ăntligen skulle hon fĂ„ berĂ€tta för en svensk publik inte bara om vad den egna familjen upplevt, utan ocksĂ„ utförligt om de groteska övergreppen som drabbat miljoner uigurer i Xinjiang.
I december 2020 sÄ besökte ett team frÄn SVT Nyrolas hem i Helsingborg. Men efter inspelningen, sÄ sÀndes materialet aldrig.
NÀr Nyrola kontaktade SVT för att frÄga varför, sÄ fick hon till svar att materialet hade försvunnit frÄn deras digitala arkiv. SVT berÀttade först ingenting för henne om detta, och gjorde heller ingen ansats för att anordna en ny intervju.
NĂ€r Kinamedia kontaktar Per Engler, reporter pĂ„ SVT som genomförde intervjun, sĂ„ beskriver han samtalet som ”ett bra möte”, dĂ€r Nyrola berĂ€ttade om ”situationen i Xinjiang i allmĂ€nhet och situationen för hennes familj i synnerhet.”
Materialet tankades sedan in i SVT:s digitala arkivsystem för att redigeras. Men efter att intervjun Àgt rum, sÄ hamnade andra Àmnen i fokus för kanalens utrikesbevakning. Engler berÀttar att sÀrskilt pandemin och det kaotiska efterspelet till presidentvalet i USA prioriterades av kanalens redaktörer.
NĂ€r Engler sedan vĂ€l hade tid att ta sig an materialet, sĂ„ upptĂ€ckte han till sin förtvivlan att det försvunnit ur SVT:s digitala arkiv. NĂ„got som han förklarar berodde pĂ„ ”ett handhavandefel i sjĂ€lva sparandet”.
Per Engler uppger att han beklagade detta via mail till Nyrola, men sedan inte hörde nÄgot mer frÄn henne. Nyrola finner det mÀrkligt att det skulle ligga pÄ henne att arrangera en ny intervju, sÀrskilt som det var SVT som tog initiativet till en början.
SVT och SR pÄ plats i Xinjiang
Inte lÄngt efter hÀndelsen sÄ övergick Per Engler frÄn nyhetsreporter till samhÀllsprogrammet Agenda och nya arbetsuppgifter. PÄ grund av förflyttningen sÄ vet han inte hur diskussionerna gick kring att stÀmma trÀffa med Nyrola för en ny intervju.
Engler framhÄller dock SVT:s övriga bevakning av situationen i Xinjiang som tecken pÄ att man inte skulle ha avstÄtt frÄn att sÀnda intervjun pÄ grund av att materialet var politiskt kÀnsligt.
Engler menar att SVT tidigare har intervjuat uigurer med liknande berĂ€ttelser, vilket skulle kunna vara en av anledningarna att man inte kontaktade Nyrola pĂ„ nytt. Bedömningen kan ha varit att det helt enkelt ”rĂ€ckte för tillfĂ€llet” med bevakningen av denna frĂ„ga.
Detta skriver Per Engler i ett mail till Kinamedia som avslutas enligt följande:
Slutligen; min uppfattning Àr att SVT Nyheter har rapporterat rÀtt grundligt om Xinjiang och vad som dÀr pÄgÄr. Det har gjorts bland annat pÄ plats i provinsen, genom flera intervjuer med uigurer i exil etc.
Vad som utgör grundlig rapportering Ă€r givetvis subjektivt. I egenskap av svensk uigur sĂ„ upplevde Nyrola ElimĂ€ att den resa till Xinjiang som korrespondenterna pĂ„ SVT och SR tillsammans genomförde förra vĂ„ren var intetsĂ€gande, samt de pĂ„ plats i regionen ”inte avslöjade nĂ„gonting”.
Det Àr i sammanhanget givetvis viktigt att uppmÀrksamma de restriktioner och faror som medier stÄr inför i Xinjiang. SVT:s korrespondent vittnade exempelvis om hot frÄn polisen omedelbart efter incheckningen pÄ hotell i Kashgar i Xinjiang.
Men Nyrola framhÄller samtidigt hur Sky News och mÄnga andra medier som tagit sig dit lyckats genomföra relevant rapportering under samma restriktioner.
En av mina vÀnner, George Fahrion, levererade ocksÄ en bra rapport frÄn Xinjiang i fjol trots relativt smÄ resurser.
John Sudworth pÄ BBC lyckades genomföra intervjuer och producera banbrytande videomaterial under sitt besök i regionen, lÄt vara att detta bidrog till att han sedan kÀnde sig tvingad att lÀmna Kina med kort varsel.
Inga svenska uigurer i UtrikesbyrÄn
Ăven om det var svĂ„rt för SVT och SR att tala med uigurer pĂ„ plats i Xinjiang, sĂ„ framhĂ„ller Nyrola att det finns mĂ„nga uigurer i Sverige som vill berĂ€tta sin historia för svenska medier.
Med anledning av detta sÄ Äterger hon sin besvikelse av SVT:s mest ambitiösa produktion till dags dato för att uppmÀrksamma det pÄgÄende folkmordet i Xinjiang, nÀmligen en diskussion om saken i programmet UtrikesbyrÄn.
SVT UtrikesbyrÄn Àr ett program som vid flera tillfÀllen stoltserat över sin höga grad av mÄngfald bland deltagarna. Men av nÄgon anledning var sÄ inte fallet nÀr det gÀllde inslaget om Xinjiang.
I studion satt istĂ€llet vad Nyrola beskriver som ”fyra svenska vita personer och talade om oss”.
”Var Ă€r de svenska uigurerna??”, frĂ„gar Nyrola ElimĂ€ lika upprört som retoriskt. Hon framhĂ„ller att det finns omkring 2 000 uigurer i Sverige, varav en majoritet har drabbats av övergreppen i Xinjiang.
Hon frÄgar vidare om uigurerna i Sverige inte ses som en del av det svenska samhÀllet. För med hjÀlp av lite grundlÀggande efterforskning, sÄ vore det inte alls svÄrt att hitta en svensk uigur att delta i samtalet.
Men ingen svensk uigur bjöds in – istĂ€llet visades bandade kommentarer frĂ„n uigurer i Norge och Holland.
Helsingborgs dagblad och Expressen
Det har ocksĂ„ skett, som i ett exempel med KvĂ€llsposten, att Nyrola har intervjuats av och skickat bilder till en journalist – bara för att sedan aldrig se materialet publiceras eller höra nĂ„gonting om saken frĂ„n tidningen.
En gÄng blev hon ocksÄ intervjuad i 40 minuter av en reporter pÄ SR som Àr baserad i Sverige, vilket ledde till ett inslag som var nÄgon minut lÄngt.
Men Nyrola minns Ă€ven tvĂ„ positiva exempel pĂ„ intervjuer med henne som faktiskt har publicerats av svenska medier. Helsingborgs dagblad var först med detta sommaren 2020, dĂ„ de skickade vad Nyrola beskriver som ”en ung reporter som visade stort intresse” för hennes situation.
Efter att Nyrola var med pÄ CNN en andra gÄng, sÄ fick Àven Expressen upp ögonen för hennes fall. Den journalist som intervjuade henne för tidningens rÀkning förra sommaren gjorde enligt Nyrola ett bra jobb, och hade lÀst in sig pÄ de tidigare artiklarna i Washington Post och CNN för bakgrund.
”Ibland skyllde jag pĂ„ mig sjĂ€lv, att jag inte var bra nog, eller att min svenska var otillrĂ€cklig. Jag förberedde mig under lĂ„ng tid, och bad min man att rĂ€tta mitt uttal och min grammatik”, minns Nyrola.
Hon vill dÀrför sÀrskilt tacka Expressen och Helsingborgs dagblad för deras publiceringar.
Förvisso kan dessa tvÄ publiceringar verka sparsmakat för utomstÄende. Nyrola sÀger mycket riktigt ocksÄ att om det inte vore för att hon intervjuats av och arbetat tillsammans med utlÀndska medier, sÄ skulle hon nog fortfarande tro att det var hon som Àr problemet.
Produktiv forskare och skribent
De misslyckade försöken att komma till tals i sitt nya hemland mÄste vara sÀrskilt frustrerande med tanke pÄ att Nyrola ElimÀ Àr en mycket produktiv forskare och skribent utanför Sverige.
Hon har tidigare vittnat inför bland annat den amerikanska kongressen, och i fjol Àven för den fristÄende domstolen Uyghur Tribunal i London som nyligen beslutade att övergreppen i Xinjiang Àr att likstÀlla med folkmord.
Bara de tvĂ„ senaste mĂ„naderna stĂ„r Nyrola bakom tvĂ„ uppmĂ€rksammade publikationer. Dels den nya rapporten ”Financing & Genocide: Development Finance and the Crisis in the Uyghur Region”, om VĂ€rldsbankens finansiering av aktörer som medverkar i övergreppen i Xinjiang.
Det Àr sannolikt att rapporten, som ges ut av Atlantic Council, kommer leda till att VÀrldsbankens avdelning för investeringar i privatföretag och flera andra banker slutar investera i Xinjiang. Den kan dessutom fungera som en guide för navigering kring CSR och liknande frÄgor i regionen.
Hon har Ă€ven skrivit en artikel i prestigefyllda The New Yorker med rubriken ”China Cannot Silence Me”. DĂ€r stĂ„r förföljelserna av Nyrolas familj att lĂ€sa, inklusive hur hennes förĂ€ldrar med nöd och nĂ€ppe lyckats övertyga myndigheterna om att fĂ„ vĂ„rdnaden över de tre kusinbarnen, istĂ€llet för att se dem skickas till nĂ„got av regionens mĂ„nga barnhem.
I artikeln framgÄr Àven Nyrolas rÀdsla för att hennes arbete och vittnesmÄl ska innebÀra ytterligare problem för hennes kusin eller förÀldrar. För det Àr tydligt att regimen har ögonen pÄ den svenska uiguren.
Efter publiceringen av artikeln i The New Yorker fick hennes familj i Xinjiang besök av polisen. De gav hennes mor ett papper att underteckna, dÀr det stod att hon aldrig mer skulle kontakta sin dotter.
Men trots risken att sjÀlv sÀttas i lÀger, sÄ vÀgrade Nyrolas mamma att skriva under papperet. Hon sade istÀllet att dottern garanterat kommer göra allt för att leta efter sin mor, och att detta skulle framstÀlla Kina i Ànnu sÀmre dager för omvÀrlden.
Nyrola kan fortfarande kontakta sin mor sporadiskt i konversationer som garanterat övervakas, men oroas konstant över att Àven denna möjlighet ska försvinna.
Efter den senaste rapporten om tvĂ„ngsarbete och texten i The New Yorker – samt artikeln ”The grim reality of being a ’model Uyghur’” i The Spectator i januari i Ă„r – sĂ„ har Nyrola kontaktats av allt frĂ„n brittiska journalister till polska tv-kanaler.
Men inte heller denna gÄng har svenska medier visat nÄgot intresse.
Om mÀnskliga rÀttigheter och mÄngfald verkligen Àr ledstjÀrnor, sÄ vore det bra för trovÀrdigheten om Nyrola och de tusentals andra uigurerna som bor i Sverige fÄr komma till tals om det folkmord som vÀrldens största diktatur utsÀtter deras slÀktingar för.
Nyrola ElimĂ€ har tidigare skrivit en sammanfattning av sin rapport ”In Broad Daylight: Uyghur Forced Labour and Global Solar Supply Chains” för Kinamedia.
Kinamedia har Ă€ven översatt sammanfattningen av hennes senaste rapport ”Financing & Genocide: Development Finance and the Crisis in the Uyghur Region”, samt uppmĂ€rksammat hennes vittnesmĂ„l i Uyghur Tribunal i London.
