Bearbetad extern textKinamedia publicerar i dag ett utdrag frÄn den nya boken Hongkong RIP, skriven av Simona Mohamsson och utgiven pÄ Silc förlag. Boken Àr en pocket pÄ 162 sidor.
Det har hunnit bli mörkt nÀr J möter oss i lobbyn pÄ hotellet i mitten av Nathan Road. J, som jobbar kostymklÀdd i finansdistriktet Chung Wan under dagarna, Àr nu klÀdd i ett par funktionella svarta jeans och en tunn vindjacka. Han börjar leda oss mot det som var platsen för blodiga strider den senaste veckan. Högar av gatsten ligger lÀngs med vÀgar som leder till universitetet Polytechnic. Stolar, paraplyer och andra föremÄl staplades av studenter nÀra universitetsingÄngarna för att skapa en blockad.
Luften Àr tung. I början var det inte svÄrt att tÀnka bort, men ju mer av luften som fyller lungorna desto tyngre blir det och desto mörkare kÀnns omgivningen. Samtidigt, pÄ den synliga huden pÄ armar och ben kÀnns det helt plötsligt som att nÄgon sakta sticker in hundratusentals nÄlar. Ju nÀrmare vi kommer universitets ingÄng desto starkare blir den söta doften av tÄrgas, och den Àr obehaglig.
Det Ă€r mörkt. J kĂ€nner sig mĂ€rkligt trygg hĂ€r, en plats dĂ€r han de senaste veckorna hjĂ€lpt mĂ„nga av sina vĂ€nner att smugglas ut. Han förklarar lĂ„gmĂ€lt att trots den outhĂ€rdliga vĂ€rmen vĂ„gar fĂ„ gĂ„ runt barbenta i dessa omrĂ„den. TĂ„rgĂ„sen finns kvar i luften flera dagar efter att den har anvĂ€nts. Han sĂ€ger nĂ„gra ord som Ă€r omöjliga att glömma: âHongkongare har ett nytt talesĂ€tt: Du Ă€r ingen riktig Hongkongare om du inte har kĂ€nt smaken av tĂ„rgas.â
Under belÀgringens första vecka syntes inte asfalten under den tjocka röken, polisen bombarderade universitetet hÀnsynslöst med tÄrgasbehÄllare. Vissa hade turen att ha en gasmask med sig, men, de som inte hade en mask blev mer eller mindre förlamade. De började grÄta, hosta, hade svÄrt att andas och blev tillfÀlligt blinda. Dessa mÀnniskor betalar ett högt pris för ett brutet löfte.
Universiteten betraktades lÀnge som en fristad ifrÄn vÄldet men den senaste mÄnaden har dessa utgjort nya samlingspunkter i kampen för stadens framtid. Demonstranter, mÄnga av dem universitetsstudenter men nÄgra sÄ unga som 13, tog bland annat över universitetscampuset pÄ Polytechnic University. Den senaste veckans sammanstötningar började nÀr demonstranter bytte frÄn en regelbunden rutin med protester pÄ helgen till att störa trafiken pÄ arbetsdagar. Störningar och försök frÄn polisen att knÀcka campus som betraktades som en sista tillflyktsort för aktivister ledde snabbt till demonstranter som ockuperade fem universitet, varav tvÄ ligger vid viktiga transportvÀgar. Demonstranter övergav fyra av universiteten under helgen, men vid PolyU strÄlade hardcore-aktivister samman. Polisen arresterade dussintals aktivister som försöker att fly, inklusive förstahjÀlpen volontÀrer.
Denise Ho, en pro-demokratisk popsĂ„ngare som har blivit förbjuden pĂ„ fastlandet av Peking för att han 1989 uppmanade till massmöte pĂ„ Himmelska Fridens torg, skriver pĂ„ Twitter under ockupationer av universiteten: ”VĂ€rlden, snĂ€lla, hjĂ€lp Hongkong och rĂ€dda vĂ„ra studenter!”. Chefredaktören för Global Times Hu Xijin, en statlig nyhetsorganisation i Peking, hade blivit sĂ„ upprörda av sammandrabbningen kring universiteten att han sa att polisen borde anvĂ€nda skarp ammunition. Som svar pĂ„ det skrev en student: ”Jag vet att det finns en möjlighet att polisen kommer att avfyra skarpa kulor pĂ„ oss ikvĂ€ll, men just nu har vi inget val”.
PolyU, det tredje största universitetet i Hongkong, har varit platsen för nÄgra av de hÄrdaste striderna sedan oroligheterna började i juni. Studenter som campade pÄ PolyU började snabbt förbereda sig för en utdragen strid. Demonstranter övade pÄ att kasta Molotovcocktails i en tömd 50-meters simbassÀng och lÀngre bort pÄ innergÄrden har man gjort mÄlövning med pilbÄgar och pil. Det Àr som en spökstad utanför universitet nu, poliser vid varje ingÄng fullt bevÀpnade. Cirka 800 demonstranter som ursprungligen barrikaderade sig inom PolyU har övergivit platsen. Andra försöker fly, krypa genom underjordiska avloppssystem eller hoppa frÄn en gÄngbro för att ta sig till vÀntande flyktfordon nedanför.
Bara en dryg vecka tidigare, lördagen den 16 november, försöker polisen storma in genom huvudingÄngen men möts av hundratals aktivister som slÄss tillbaka med Molotovcocktails och pilbÄgar, den mest vÄldsamma sammandrabbningen under ett halvt Är av protester.
NÀr jag blundar kanske jag kan förestÀlla mig röken svÀvande över marken. Jag kan förestÀlla mig tonÄringar lika gamla som mina smÄsystrar som skriker av panik och som sliter av sig klÀderna för att tÄrgasen och pepparsprayen brÀnner hÄl pÄ deras hud. Glasflaskor, tidigare fyllda med cola och öl, Àr nu fyllda med bensin, försluten av en bit tyg och lite plastfolie, stÄende vid en tegelvÀgg redo att kastas för att skapa förvirring bland poliserna.
âJag vill verkligen ge allt jag har till Hongkong,â sĂ€ger Leo och hans ögon fylls av grĂ„t. Det rĂ„der nog ingen tvekan om att han Ă€r pĂ„ god vĂ€g att göra sĂ„.
âNĂ€r du strĂ€var efter frihet Ă€r uppoffringar oundvikliga. Vi Ă€r halvvĂ€gs in i helvetets port. Vi har satt vĂ„r framtid och karriĂ€r pĂ„ spel, men det Ă€r vĂ€rt detâ sĂ€ger Leo till mig. En 25-Ă„rig sjuksköterska, som uppger sitt namn vara Leo, sĂ€ger att polisen ofta brukade komma in pĂ„ sjukhuset dĂ€r han arbetar pĂ„ Kowloon-halvön och stĂ„ utanför avdelningarna eller leta efter demonstranter pĂ„ olycksavdelningen.
âIbland tar de med sig vapen in i sjukhuset. Patienterna Ă€r rĂ€dda men det struntar polisen fullstĂ€ndigt i. Detta Ă€r inte bra praxisâ, sade han. Han befann sig inne pĂ„ PolyU för nĂ„gra dagar sedan. Nu spenderar han kvĂ€llarna med att stĂ„ utanför för att hjĂ€lpa de som blir skadade i nĂ€rkampen mellan polisen och demonstranterna. Vi sitter vid vĂ€gkanten en bit utanför entren till PolyU, mĂ€nniskor stĂ„r i klungor och ibland kan man höra de som stĂ„r nĂ€rmare entrĂ©n börja ropa ut slagord. Jag fokuserar pĂ„ Leos telefon, han visar mig en bild frĂ„n en demonstration frĂ„n tvĂ„ dagar tidigare. Demonstranterna pĂ„ bilden befann sig pĂ„ en vĂ€g full av tegelstenar, tomma tĂ„rgashylsor, övergivna hjĂ€lmar och brutna paraplyer. TĂ„rgasbehĂ„llare regnade ner och skapade kaos nĂ€r folkmassan av demonstranter försökte undkomma de kvĂ€vande gasmolnen. Protesterna förvandlade gator som korsade staden av glittrande skyskrapor till no-go zoner av brinnande barrikader och förstörda tunnelbanestationer.
âJag ropade: Du slĂ„r ihjĂ€l dem! till en polis men han stannade inte ens upp för att reageraâ sĂ€ger Leo med blicken fĂ€st pĂ„ telefonskĂ€rmen.
Han hölls tillbaka av en annan man klĂ€dd som en första hjĂ€lpen-volontĂ€r, som ocksĂ„ var pĂ„ randen av tĂ„rar. NĂ€r han kĂ€nslomĂ€ssigt gick sönder ropade han att han ”bara försökte hjĂ€lpa” de skadade och Leo tillĂ€gger: âVi slĂ„r inte polisen och vi slĂ„r inte nĂ„gonâ.
NĂ€tverket av första hjĂ€lpen-personal har spelat en avgörande roll i Hongkongs proteströrelse sedan juni nĂ€r oppositionen mot förtrycket startade. Eftersom vĂ„ldet ökade och vĂ€garna blockerades, tillhandahölls behandling pĂ„ plats till dem som inte kunde komma fram snabbt till medicinska anlĂ€ggningar. ”Vi Ă€r beredda pĂ„ faran” sĂ€ger Leo. ”Men vi var Ă€nnu inte beredda att arresteras.” 25-Ă„ringen sĂ€ger att stĂ€mningen var dyster inne pĂ„ universitet; han fick sova mellan tvĂ„ och tre timmar i sĂ€rskilda âsĂ€kra omrĂ„denâ pĂ„ campus, vanligtvis i biblioteket, omsluten av andra lĂ€kare, sjukskötare och studenter för skydd. Skadorna som Leo sĂ„g var mestadels lĂ€ttare, men Ă€ven leder ur led, brutna ben och glassplitter i kroppen. Men han hörde frĂ„n andra som hade stannat kvar pĂ„ campus, inklusive en lĂ€kare, att nĂ„gra av de sĂ„rade hade drabbats av allvarligare skador och behövde hjĂ€rt- och lungĂ„terupplivning. Vid ett tillfĂ€lle sĂ„g han sjĂ€lv hur en ung tjej blev nertacklad pĂ„ asfalten. ”Det var extremt smĂ€rtsamt att se”, sĂ€ger Leo till mig. ”Jag sa till dem att hon hade en bruten arm och att hon hade svĂ„rt att andas, men de brydde sig inte.”
Den som Ă€r uppmĂ€rksam ser hur kommunistpartiet genomför ett flerfrontsangrepp mot Hongkong. I det nĂ€rliggande omrĂ„det Kowloon Tong joggar kinesiska soldater ifrĂ„n sina kaserner för att rensa tegel som demonstranter placerat för att blockera trafiken. Soldaterna har pĂ„ sig T-shirts och baskettröjor och bĂ€r pĂ„ kvastar. Hongkongs garnison av People’s Liberation Army Ă€r stationerade pĂ„ 19 platser som en gĂ„ng ockuperades av den brittiska militĂ€ren. Trots att kinesiska trupper har varit stationerade i Hongkong sedan 1997, vĂ„gar de sig nĂ€stan aldrig in i staden. Eller snarare vĂ„gade de sig aldrig tidigare in i staden.
Hongkong RIP slÀpptes 1 juli och kan bestÀllas via exempelvis Bokus för 55 kronor. Dagen innan bokslÀppet skrev Simona Àven en text för Kinamedia om det digra tillstÄndet för fria medier i Hongkong i allmÀnhet, och kampanjen som tvingade Apple Daily att stÀnga ner i synnerhet.
