Den nu nedstängda Apple Daily rapporterade nyligen om polisens räd mot tidningen samt arresteringen av sin egen ägare ägaren Jimmy Lai. (Bild: Lennon Ying-Dah Wong, CC BY-NC-ND 2.0 via Flickr)

Apple Daily – den förbjudna frukten

Natten till torsdag 24 juni, nästan ett år efter införandet att den nationella säkerhetslagen i Hongkong, trycktes det sista numret av Apple Daily. På torsdagsmorgonen sträckte sig köerna till tidningskioskerna hundratals meter. Som en manifestation av ilska, köade många av stadens 7,4 miljoner invånare i timmar för att köpa den sista tryckta upplagan av tidningen.

Tidningen har drygt 600 000 prenumeranter och når miljontals läsare varje dag. Apple Daily var en av Hongkongs mest frispråkiga dagstidningar, som grundades 1995 och ägs av den pro-demokratiska miljardären Jimmy Lai. Det som gör Lai unik är att han är en av få entreprenörer som har råd att vara oberoende av “rött kapital” som kommunistpartiet använder för att öka inflytande och kontroll.

Förra en dryg vecka sedan genomförde 500 poliser en räd mot tidningen, och senare frös Hongkongs säkerhetsminister John Lee dess tillgångar och konton. Efter det hade Apple Dailys moderbolag Next Digital Media inget val. De kunde inte längre betala personal eller driftkostnader. På grund av detta meddelade moderbolaget att webbplatsen samt app- och sociala mediekonton skulle stängas ned vid midnatt onsdag, och den sista tryckta tidningen distribueras 24 juni.

I Peking är man fast besluten att krossa allt motstånd. Varje dag dras tumskruvarna åt ytterligare. Många har redan tystnat, men Apple Daily stod emot trycket. Dess grundare och ägare Jimmy Lai har suttit fängslad sedan december, samtidigt som chefredaktören och den verkställande direktören för moderbolaget har anklagats för konspiration för att samarbeta med ”externa element”.

Myndigheterna uppger att tillslaget mot tidningen beror på artiklar som uppmanar till sanktioner mot regeringen i Hongkong och Kina. Några av de publicerades innan den nationella säkerhetslagen infördes, och det var sagt att lagen inte skulle gälla retroaktivt. Denna hämndlystnad från Peking är en dödsstöt mot staden tidigare relativa pressfrihet.

Detta är också ett mörkt ögonblick för pressfrihet i regionen. Den avskräckande effekten, inte bara på media utan även allmän debatt och privat diskussion, är djupgående. Stadens medier räknar med ytterligare åtgärder av den Peking-kontrollerade regeringen. Uthålligheten bland Hongkongs journalister gör det enklare för oss i väst att förstå vad som händer i staden, och hur detta är en del av stadens integrering i det kinesiska fastlandets system.

Varför ska du bry dig? Hongkong är en del av Kina, detta är en inhemsk fråga och vi borde inte sticka in näsan, eller hur? Fel. Före överlämningen från Storbritannien, garanterade Peking yttrandefrihet och pressfrihet i staden.

Sedan överlämningen har löftet urvattnats genom uppköp, hot och ekonomiskt tryck. Trots att rätten till yttrandefrihet är förankrad i Hongkongs lokala konstitution, ligger territoriet nu på plats 80 av 180 länder och regioner på World Press Freedom Index. Det är ett fall från 18:e plats när Reportrar utan gränser först publicerade detta index för global pressfrihet 2002.

I slutet av juni 2020 införde Kinas regim en omfattande nationell säkerhetslag som syftade till att utplåna Hongkongs opposition. Lagen antogs efter månader av protester mot stadens Peking-kontrollerade regering, vilket innebar den största politiska utmaningen för Peking på flera decennier.

Reklamliknande slogans för den säkerhetslag som infördes för exakt ett år sedan kan ses på många platser i Hongkong. Här på en av stadens ikoniska spårvagnar. (Bild: CC BY 4.0 via Wikimedia Commons)

Fyra brott kriminaliserades 30 juni i fjol: Uttryck av stöd för ett självständigt Hongkong; subversiv verksamhet mot den lokala regeringen; terrorism, vilket betyder politiskt motiverat våld; och samarbete med utländska aktörer som en metod för politisk protest. Denna nya lag visade sig snabbt innefatta även nyhetsmedier. Hongkongs polischef Chris Tang varnade tidigare i år för att polisen skulle granska rapportering som bedöms äventyra den nationella säkerheten, och nämnde Apple Daily som ett exempel.

Hongkongs regering agerar ogenerat när av en av stadens mest oberoende tidningar tvingas lägga ner. Chloe Lo, journalist vid Bloomberg, frågade Hongkongs regeringschef Carrie Lam på en pressträff i samband med arresteringen av tidningens redaktörer: “Som du nämnde har Hongkongs säkerhetsminister John Lee sagt att Apple Daily inte var involverade i normalt journalistiskt arbete. Hur definierar du normalt journalistiskt arbete?”. Det efterföljande svaret från Carrie Lam blev kort och svepande.

Hongkong har länge haft en högljudd och dynamisk presskultur. I en stad utan demokrati men med konstitutionella garantier för yttrandefrihet och en fri press, talade media öppet om orättvisa, maktmissbruk och skandaler. Från massakern vid Himmelska fridens torg till Paraplyrörelsen 2014 så har nyhetsmedier i Hongkong haft mycket mer frihet än sina motsvarigheter på det kinesiska fastlandet.

De kunde länge fortsätta rapportera om lokalpolitik och den demokratiska utvecklingen. Men nu har Peking tappat tålamodet. 22 juni förnekade Hongkongs regeringschef Carrie Lam att nedstängningen av Apple Daily var en kränkning av pressfriheten, och menade att myndigheterna inte riktar sig in på “normal journalistik“, utan bara aktörer som misstänktes att ha “äventyrat den nationella säkerheten.”

Journalister undviker vissa ämnen i intervjuer, aktivister har raderat inlägg på sociala medier, och bibliotek har tagit bort böcker av pro-demokratiska figurer ur hyllorna för granskning. Aktivister, akademiker och andra är också mindre villiga att tala öppet om eller göra intervjuer med internationella medier.

När jag når Luna (namnet är fingerat att skydda personens identitet), en 25-årig frilansjournalist i Hongkong, ser jag under vårt videosamtal på hållningen att hon är nedstämd och trött.

Apple Dailys nedstängning är chockerande men inte förvånande, menar Luna: “Från tidpunkten då den nationell säkerhetslagen infördes av Peking har vi alla vetat att Apple Daily var ett mål. Regeringen har alltid sett tidningen som en oppositionsfigur snarare än en nyhetsorganisation. Jag tror dock att människor blev förvånade över hur snabbt det här hände”, säger Luna.

Luna säger att medan hon är bekymrad över vad detta innebär för journalister och pressfriheten, så oroar hon sig mer för den möjliga dominoeffekten på andra områden av den redan extremt begränsade yttrandefriheten. Luna blev journalist precis när proteströrelsen bröt ut 2019. Hon har fått oroa sig för att hon kommer bli skadad eller fängslad bara för att hon rapporterar om det som sker i Hongkong.

“Jag vet inte vad som kommer att hända med Hongkong efter nedstängningen av Apple Daily. Det är framförallt svårt att föreställa sig vad som kommer att hända med Hongkong om vi inte har oberoende medier längre”, säger Luna.

Frilansjournalisten Luna menar att många medieorganisationer i Hongkong har varit tvungna att införa självcensur sedan säkerhetslagen trädde i kraft i juli förra året: “Att köpa Apple Daily har blivit en form av protest i sig. En form av motstånd. Människor i Hongkong har rätt till pressfrihet. Istället förnekar Peking dessa grundläggande friheter och angriper Hongkongs autonomi och demokratiska institutioner”, menar Luna.

Hongkongs regeringschef Carrie Lam vägrade i samband med tillslaget mot Apple Daily att definiera hur medier och journalister ska bete sig för att inte gå samma öde till mötes.(Bild: RISE, CC BY 2.0 , via Wikimedia Commons)

Arresteringen av personal från Apple Daily, beslagtagande av journalistiskt material och frysning av företagets tillgångar kommer att skapar rysningar längs ryggraden för alla medier och journalister som är verksamma i Hongkong. Det är också djupt alarmerande för läsarna, vars mediekonsumtion nu effektivt begränsas av myndigheterna precis som för läsare i Kina.

Utöver den nationella säkerhetslagen har politiska förändringar ägt rum som hindrar journalister i Hongkong att utföra sitt arbete. En del av förändringarna handlar om polisens agerande och hållning till medier. Förra året uppgav polisen att man bara skulle erkänna journalister som arbetar för medier registrerade hos lokala myndigheter, eller för framstående internationella nyhetsorganisationer.

Den dåvarande polischefen Tang sade också att tillgången när det kommer till rapportering om polisens arbete på marken borde begränsas till “betrodda medier”. Underförstått medier vars innehålls kan kontrolleras av myndigheterna. Utöver detta så har internationella medier också upplevt förseningar i behandlingen av visum för utländska anställda, och i en handfull fall har visumansökningarna nekats.

Den nya nationella säkerhetslagen innebär utmaningar i vardagen för Hongkongs invånare, och inte minst för journalister. 700 personer förlorade jobbet över en natt när tidningen Apple Daily tvingades att stänga ner. Verkligheten För frilansjournalisten Luna är att hon nu måste omvärdera sitt yrkesval: “Detta är ett paradigmskifte. Vem står näst på tur?”, frågar sig Luna.

Det är svårt att föreställa sig att pressfriheten försvinner över en natt. I det långa loppet är det mer troligt att de nya begränsningarna innebär en större ensidighet bland stadens medier. När pressfriheten går förlorad är det osannolikt med ordentlig rapportering kring framtida sociala orättvisor i staden. Samtidigt har det internationella samfundet misslyckats med att skydda Hongkongs pressfrihet mot Kinas intressen.

Apple Daily må vara död, men tidningen kommer inte att glömmas bort. Motståndsandan i Hongkong har tagit skada, men invånarna kämpar vidare. En fråga som många nu ställer sig är hur länge kämpaglöden utan ett fritt informationsflöde.

Apple Daily var den förbjudna frukten i Hongkong. Kommunistpartiet i Kina ville inte acceptera dess existens så de valde att bränna ner hela trädet.

Simona Mohamsson är aktuell med boken “Hongkong – RIP“.