Kinas premiärminister Li Keqiang och Europeiska rådets tidigare ordförande Donald Tusk under ett möte i Bryssel 2017. CAI tog över sju års förhandlingar att slutföra. (Bild: European Council President, CC BY-NC-ND 2.0, via Flickr)

Diplomatisk träta hotar EU:s investeringsavtal med Kina

Just innan årsskiftet kom EU och Kina överens om ett nytt omfattande ekonomiskt samarbetsavtal vid namn Comprehensive Agreement on Investment (CAI), som de båda parterna förhandlat om under sju års tid.

Avtalet är kontroversiellt. Dels eftersom det innebar en geopolitisk seger för Kina, i en tid då kinesiska myndigheters politik inom allt fler områden blivit allt mer hårdför.

Dels så rådde stora meningsskiljaktigheter inom EU när CAI undertecknades. Flera av unionens mindre länder kände sig överkörda, när främst Angela Merkel och Emmanuel Macron tryckte på för att ro i hamn ett avtal vilket medför stora fördelar för tyska och franska storföretag.

Missnöjet blev heller inte mindre efter att avtalet hade undertecknats. Tvärtom så ledde nya repressiva lagar i Hongkong, samt framför allt kinesiska sanktioner mot europeiska politiker och forskare till en ökad skepsis kring huruvida CAI för ratificeras.

Innan avtalet träder i kraft, så måste det nämligen gå genom en byråkratisk köttkvarn. Först ska det översättas till unionens 23 olika officiella språk, sedan ska det först antas av Europeiska rådet och slutligen även godkännas av Europaparlamentet.

Men som Kinamedia rapporterade för en dryg vecka sedan, så framhölls den kraftigt förändrade synen på Kina som samarbetspartner inom EU nyligen i ett interndokument.

Rapporten var menad för Europeiska rådet, som består av statscheferna i uniones 27 medlemsländer. Där uttrycktes oro för Kinas auktoritära politiska utveckling, samt att mycket litet har gjorts från Pekings håll för att infria de löften som CAI innefattar.

I samband med rapporten sade EU:s utrikeschef Josep Borrell vidare att de kinesiska sanktionerna mot europeiska tjänstemän – inklusive fem stycken i Europaparlamentet, som alltså måste ratificera avtalet – har skapat “en ny atmosfär” och “en ny situation”.

Detta kunde ses sent i går, då AFP uppgav att Valdis Dombrovskis, vice ordförande i Europakommissionen och tillika EU:s högsta chef i handelsfrågor, i en intervju sade att unionen tillfälligt har stoppat processen med att ratificera avtalet.

Så här skriver Politico om saken:

The European Commission has temporarily put on hold efforts to ratify the investment agreement with China, EU Trade Commissioner Valdis Dombrovskis told Agence France-Presse Tuesday.

”We have … for the moment suspended some efforts to raise political awareness on the part of the Commission, because it is clear that in the current situation, with the EU sanctions against China and the Chinese counter-sanctions, including against members of the European Parliament, the environment is not conducive to the ratification of the agreement,” Dombrovskis told the French news agency.

Deutsche Welle noterar vidare hur Dombrovskis i intervjun underströk att de kinesiska sanktionerna mot europaparlamentariker innebär att ”rådande förhållanden inte befrämjar” en ratificering av CAI.

En talesperson för Europakommissionen sade vidare till Deutsche Welle att ratifikationsprocessen av avtalet tillfälligt stannar upp, eftersom det inte kan särskiljas från utvecklingen av dynamiken i förhållandet mellan EU och Kina.

Efter att AFP publicerat sin intervju med Valdis Dombrovskis, uppstod dock en viss förvirring om vad han egentligen sagt. South China Morning Post citerar en av EU:s talespersoner, som menar att Dombrovskis uttalanden ”tagits ur sin kontext”.

Icke desto mindre uppges i samma artikel hur EU vidhåller att avtalets framtid beror på ”hur situationen utvecklar sig”, samtidigt som sanktionerna mot europeiska tjänstemän beskrivs som ”oacceptabla” och ”beklagansvärda”.

På Twitter försöker journalister och europaparlamentariker med varierande slutsatser tyda Dombrovskis uttalande och framtiden för CAI:

Oavsett vilket så är utsikterna allt sämre ut för det investeringsavtal som skulle föra EU och Kina närmare varandra – och på så vis EU längre bort från USA i en tid då den nya amerikanska administrationen vill samarbeta med Europas demokratier mot Peking framfart.

Diskussionen om att lägga CAI på is sker intressant nog också blott en dryg månad innan Joe Bidens första resa till Bryssel i egenskap av amerikansk president.

Det går inte att underskatta den geopolitiska betydelsen av detta avtal. Om CAI träder i kraft, så innebär det ett närmare europeiskt samarbete med Kina på bekostnad av USA. Inte bara ekonomiskt utan kanske främst diplomatiskt, då Bidens administration tidigare uppmanat EU:s ledare att tänka om innan de undertecknar avtalet.

Om EU inte ratificerar avtalet trots att det alltså redan är undertecknat, kommer Peking tvärtom sannolikt att ilskna till och möjligen även vidta ytterligare diplomatiska eller ekonomiska straffåtgärder som i sin tur ytterligare skulle försämra relationen med unionen.