Kinamedia har nära följt EU:s inställning till Kina, som bara det senaste knappa halvåret genomgått dramatiska förändringar. Just innan Joe Biden tillträdde som president, undertecknade unionen vid årsskiftet ett nytt kontroversiellt investeringsavtal med Kina.
Detta sågs som ett steg i ledet i EU:s uttalade ambition att verka som en tredje stormakt vid sida av USA och Kina. Avtalet undertecknades till den amerikanska inkommande administrationens förtret, och till Pekings glädje då det delvis innebar att man fick över Europa på sin sida, bort från den allians av demokratier som Joe Biden vill skapa för att bemöta Kinas framfart.
Sedan dess har en hel del förändringar skett. Repressionen i Hongkong tilltog dramatiskt innan bläcket på investeringsavtalet hunnit torka, och allt mer information om de fruktansvärda övergreppen mot etniska minoriteter i Xinjiang har sipprat ut under årets gång.
Övergreppen i Xinjiang ledde som bekant till att EU i mars – tillsammans med USA, Storbritannien och Kanada – införde sanktioner mot fyra av regionens tjänstemän och en lokal säkerhetsbyrå. Det var de första sanktionerna mot Kina från EU sedan massakern vid Himmelska fridens torg 1989.
Åtgärderna ledde till hämndsanktioner mot nio britter och tio individer inom EU. Bland de tio fanns den svenska forskaren Björn Jerdén. Bland dem fanns även fem stycken europaparlamentariker, alltså medlemmar av det parlament som måste ratificera det ovannämnda investeringsavtalet innan det träder i kraft.
Inte särskilt överraskande så skapade hämndsanktionerna missnöje i Europa. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson talade öppet om nödvändigheten att skapa en enad front av demokratiska nationer mot Kina.
EU:s utrikeschef Josep Borrell uppgav å sin sida att unionen kommer återstarta en strategisk dialog med USA om hur relationen till Kina ska hanteras. Meddelandet kom när USA:s utrikesminister Anthony Blinken var på besök i Bryssel, bara någon efter de kinesiska hämndsanktionerna.
Sent i går rapporterade Politico att Borrell nu tillsammans med Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen författat en rapport som skickats till Europeiska rådet, vilket består av samtliga 27 medlemsländers statsministrar och presidenter eller andra motsvarande statsöverhuvuden.
Rapporten, som Politico har kommit över, skräder inte med orden vad gäller utvecklingen i Kina.
Dels uttrycks oro för det ”auktoritära skifte” som äger rum under president Xi Jinping. Dels understryks hur Peking inte materialiserat en rad ekonomiska löften, bland annat vad gäller marknadstillgång samt subventioner och andra fördelar till landets statliga företag.
Mot denna bakgrund, menar rapporten, så blir det allt svårare att i relationen med Kina hantera den politiska utvecklingen och den ekonomiska relationen som två separata frågor. Istället krävs ”ytterligare och robusta” åtgärder för att hantera de nya utmaningar som utvecklingen i Kina utgör.
Politico citerar delar av innehållet i rapporten, som är daterad 21 april, enligt följande:
“The reality is that the EU and China have fundamental divergences, be it about their economic systems and managing globalization, democracy and human rights, or on how to deal with third countries. These differences are set to remain for the foreseeable future and must not be brushed under the carpet,” European Commission President Ursula von der Leyen and Josep Borrell, the bloc’s foreign policy chief, said in a letter outlining the report to the European Council comprising leaders of the 27 EU countries, on April 21.
(…)
The EU report circulated in the past week noted that Beijing had taken a ”more assertive line” over the past two years. ”It has continued its authoritarian shift with further closure of the domestic political space, increased social controls and repression in Xinjiang and Tibet. China has also cracked down on fundamental freedoms in Hong Kong [which] … can only have a negative impact on EU-China relations,” it said. ”The EU has clear interests at stake when it comes to peace and stability in the South China Sea. The recent rise in tensions across the Taiwan Strait should be closely followed.”
Politico noterar att språkbruket innebär ett skifte i riktningen mot de ordalag som USA använder för att beskriva utvecklingen i Kina.
I dokumentet framgår även att EU måste ”arbeta nära med andra partners”, samtidigt man understryker den nya amerikanska administrationens ambition att återigen engagera sig i multilaterala och internationella sammanhang, även vad gäller frågor relaterade till Kina.
Rapporten från Josep Borrell och Ursula von der Leyen kommer lägligt just innan Joe Bidens planerade besök i Bryssel i juni, för ett toppmöte med EU där relationen till Peking väntas vara en av huvudpunkterna.
Den hårda tonen var förvisso inte helt oväntad. När Borrell i mars tillfrågades om den kommande rapporten, framhöll han hur de kinesiska sanktionerna mot europeiska tjänstemän skapat ”en ny atmosfär” och ”en ny situation”.
Slutligen så uttrycks i rapporten även tvivel kring det ovannämnda investeringsavtalet. Som Kinamedia tidigare förklarat mer ingående, så ingicks detta avtal till mångt och mycket på initiativ av framför allt Tyskland och Frankrike.
Den nya rapporten menar dock att mycket litet har gjorts från den kinesiska ledningens håll i syfte att försöka uppfylla de löften som gavs i samband med avtalet.
Det är uppenbart att EU:s inställning till Kina har genomgått en betydande förändring bara under de senaste månaderna. Det är också tydligt att detta inte främst beror på påtryckningar från USA, utan på utvecklingen i Kina samt de kinesiska sanktionerna mot tjänstemän och forskare i EU och Storbritannien.
Tyskland under Angela Merkels ledning fortsätter vara den absolut främsta kraften inom EU för att vända bort blicken från Kinas politiska utveckling, och istället fortsätta öka det ekonomiska utbytet inom snart sagt alla sektorer som om ingenting har skett.
Men när Angela Merkel nu efter det tyska valet i år ska lämna sin post som Tysklands förbundskansler efter närmare två decennium vid makten, är det mycket som tyder på att hållningen gentemot Kina kommer bli hårdare även i Berlin.
Detta är något som Kinamedia givetvis kommer följa närmare efter det tyska valet i september i år.
