The Globe and Mail rapporterar att minst 46 personer från Hongkong ansöker om politisk asyl i landet. Aktivisterna har på olika vis deltagit i den proteströrelse som påbörjades förra sommaren. De fruktar politiska rättegångar eller andra former av repressalier om de återvänder till sin hemstad.
De ansökande nämner även förföljelser och brutalitet från stadens poliskår, som The Globe and Mail framhåller har dokumenterats väl av Amnesty International och andra liknande organisationer. Tidningen har även talat med flera av de ansökande, som fått fingerade namn på grund av risken för repressalier mot dem eller deras familjer:
Carrie, in her late 20s, faces charges of rioting back home in Hong Kong for taking part in mass street protests last October. She said police officers repeatedly followed her, refused to show their identification and threatened her, saying something “might happen to you soon.”
She said fellow protesters were savagely beaten by police and she feared for her own safety.
She said in her opinion, “The Hong Kong government and legal system is a joke – a tool of the Chinese Communist Party.”
Ah Gor, in his early 30s, also faces charges of rioting. He took part in the protests at Hong Kong’s Polytechnic University last fall, where police laid siege to the campus occupied by activists. ”It was a war zone, he says. He was shot in the chest with a ”pepperball,” a projectile that spreads pepper-spray irritant upon impact.
Ah Gor initially intended to remain in Hong Kong and fight the riot charge, but he decided it was “pointless” because as political dissident the odds of a fair trial were low.
Det är relativt enkelt för medborgare i Hongkong att resa till Kanada, då inget visum behövs på förhand. Ansökningarna är således gjorda på kanadensisk mark, mellan 1 januari 2019 och 31 mars 2020. Samtliga ansökningar är under behandling, då tar kanadensiska myndigheter ungefär 22 månader att hantera en flyktingansökan.
The Globe and Mail intervjuar en advokat som understryker att fallen utgör ett slags test för Hongkongs juridiska system, då de ansökande har att övertyga kanadensiska tjänstemän om att de riskerar politiska rättegångar i ett Hongkong vars domstolar fortfarande i alla fall i praktiken är oberoende.
Värt att beakta är dock hur brottsrubriceringen ”upplopp” enligt Hongkongs lag klassas som en olaglig folksamling på tre eller mer personer där någon gör sig skyldig till att ”störa ordningen”. Upplopp kan innebära tio års fängelse. Flera rättsorganisationer har enligt The Globe and Mail varnat för att lagen – läs: gummiparagrafen – i dess nuvarande from kan innebära oproportionerliga straffsatser.
Detta vore heller inte de första politiska flyktingarna från vad som en gång var känt som Asiens fria stad. Som jag tidigare noterat på InBeijing, så beviljade Tyskland i fjol flyktingstatus till två aktivister från Hongkong som varit inblandade i sammanstötningar med polis 2016.
Under fjolåret intervjuade jag vidare ett par av de många aktivister från Hongkong som flytt till Taiwan, där de funderar på att bosätta sig eller ta sig vidare till tredje land för att söka politisk asyl.
The Globe and Mail påpekar samtidigt hur myndigheterna i Hongkong under de senaste veckorna – i skuggan av rådande coronakris – arresterat flera av stadens mest välkända pro-demokratiska politiker, aktivister och affärsmän.
Jag skrev närmare om detta här på InBeijing för ett par veckor sedan, i en artikel med rubriken ”Massarresteringar i Hongkong i skuggan av COVID-19”. Där förklaras också hur kinesiska myndigheter på senare utfärdat flera varning mot Hongkong, bland annat riktade mot de av stadens valda parlamentariker vars politiska arbete inte faller Peking på läppen.
Allt detta har fått protesterna i Hongkong att börjat blossa upp igen. Trots att det just nu råder förbud mot folksamlingar större än fyra på allmän plats, så hölls flera protester under första maj med över hundra demonstranter. Pro-demokratiska slogans ekade i staden igen, och brandbomber kastades på nytt.
Frustrationen bland stadens befolkning är fortfarande stor, vilket bland annat märks i en text från The Diplomat med rubriken ”As COVID-19 Loses Steam, Hong Kong Protests Heat Up”.
Där uttrycker intervjuade invånare att coronakrisen är den främsta anledningen till att proteströrelsen tillfälligt avtagit, och att man nu är redo att återigen påminna omvärlden att man inte har gett kampen om de krav som ställdes under förra årets demonstrationer.
För den som behöver en påminnelse om hur allvarligt läget var under fjolåret, rekommenderas bildserien ”Hong Kong in turmoil” från Reuters, som just blivit belönad med Pulitzer Prize. Jag kollade tidigare ikväll genom samtliga 204 bilder, varav många sågs i olika medier och på internet i fjol