Joe Biden meddelade i går en höjning av flera av de tullar mot kinesiska varor som infördes under Donald Trumps tid vid makten. Allra hårdast drabbas elbilar som nu ska beskattas med 100 procent. (Bild: Gage Skidmore from Peoria, AZ, United States of America, CC BY-SA 2.0 , via Wikimedia Commons)

USA inför 100% importskatt på elbilar från Kina

Som jag förvarnade om i veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev, så meddelade Joe Biden i går en höjning av importskatten på kinesiska elbilar från 25 procent till 100 procent. Detta efter att en årslång utredning av de tullar som infördes under Donald Trump – kända som sektion 301 – nått sitt slut.

Det är inte bara elbilar som drabbas. Även tullar på bland annat halvledare, solpaneler samt stål och aluminium från Kina får sig en rejäl höjning:

Tullarna på solpaneler var tidigare 25 procent, och på stål och aluminium mellan 0 och 7,5 procent. Även batterier till elbilar från Kina höjs från 7,5 till 25 procent.

Höjningarna beror till stor del på Kinas nya ekonomiska plan bestående av utökade statliga industriella subventioner och export av överkapaciteten, som jag tidigare skrivit om på Kinamedia här och här.

En stor del av dessa subventioner sker inom grön energi, en industri som Joe Biden satsat hundratals miljarder dollar på genom Inflation Reduction Act. Lagen är tänkt att rädda amerikanska arbeten och samtidigt se till så att USA på egen hand kan producera de varor som behövs för landets gröna omställning snarare än att vara beroende av Kina.

Men det ökade statliga stödet för Kinas tillverkningssektor riskerar att de båda målsättningarna går om intet. Därför anser Joe Bidens regering att det inte räcker med egna subventioner för att motverka inflödet av subventionerade kinesiska varor till USA; det krävs även höjda tullar.

Även finansminister Janet Yellen – som tidigare öppet kritiserat importskatter – sade i under gårdagen att höjningarna är motiverade på grund av att Kinas industriella överkapacitet utgör ett hot mot USA, dess allierade samt världens tillväxtländer. Hon framhöll att tullarna inte är menade att vara ”anti-kinesiska”, utan till för att motverka att artificiellt billiga kinesiska exportvaror skadar amerikanska arbetare.

Joe Biden var vidare noga med att påpeka hur det rör sig om ”strategiskt riktade” höjningar, som endast påverkar amerikanska importer värda 18 miljarder dollar eller 4 procent av den totala importen från Kina. Se nedan vilka varor det är som berörs:

Icke desto mindre beslutade sig Bidens regering även för att behålla tullarna på övriga kinesiska varor som infördes av Donald Trump under sektion 301, vilka innefattar över 300 miljarder av de 427 miljarder dollar av varor som USA nu importerar från Kina varje år.

New York Times
noterar hur detta sker trots att Joe Biden tidigare motsatte sig Trumps tullar:

The president also officially endorsed maintaining tariffs on more than $300 billion worth of Chinese goods that were put in place by President Donald J. Trump. Mr. Biden criticized those tariffs as taxes on American consumers during his 2020 run for the White House.

Mr. Biden’s moves were the latest trade-war escalation from a president who initially pledged to repeal at least some of the Trump tariffs but now has refused to cede any ground to his rival in a tough-on-China appeal to swing voters in the industrial Midwest and beyond.

Som citatet ovan ger vid handen så är det kommande amerikanska presidentvalet inte helt oväsentligt för beslutet att behålla och höja dessa importtullar. Särskilt som det är arbetare i strategiskt viktiga stater som Michigan och Pennsylvania som riskerar drabbas hårdast av subventionerade kinesiska exporter.

Att bemöta Kinas ökade ekonomiska och politiska inflytande med hårdhandskarna är en få frågor där det råder enighet mellan USA:s båda partier och en majoritet av väljarna. Donald Trump å sin sida har lovat att gå ännu längre om han vinner valet i november.

Trump har bland annat hintat om tullar på 60 procent för alla importer från Kina, 200 procent på kinesiska elbilar som tillverkas i Mexico samt ett rakt förbud av en del kinesiska varor.

New York Times förklarade denna vecka skillnaden mellan Joe Biden och Donald Trumps handelspolitik mot Kina närmare i podcasten The Daily:

Men det är givetvis inte enbart populism som ligger bakom åtgärderna, utan även en genuin rädsla att hamna i beroendeställning till ett alltmer aggressivt Kina. Tullarna på medicinsk utrustning motiveras exempelvis med att man under Covid-19 blev varse om de politiska fördelar som Kina kunde kassera in tack vare sin tidigare dominans inom produktionen av ansiktsmasker och testkit.

En beroendeställning till Kina inom grön energi vore potentiellt långt mer allvarlig, varför det var elbilar och andra varor inom sektorn som drabbades hårdast. Detta är något som även europeiska politiker har uppfattat, och de närmaste veckorna förväntas resultaten av den utredning som EU-kommissionen genomfört angående kinesiska elbilar presenteras.

Som jag skrev i Kinamedia nyhetsbrev #216 för ett par veckor sedan så förväntas EU-kommissionen införa en skatt på dessa mellan 15 och 30 procent. Samtidigt menar Rhodium Group att minst 50 procent importtullar vore nödvändigt för att stoppa inflödet av kinesiska elbilar till Europa, med förlorade europeiska arbeten och beroendeställning till Kina som följd.

Tyskland är en av de mest högljudda motståndarna till denna utredning, då man fruktar hämndaktioner mot den tyska bilindustrins närvaro i Kina. Men även Sverige ställer sig tveksamt till höjda tullar.

Under gårdagen varnade statsminister Ulf Kristersson tillsammans med förbundskansler Olaf Scholz i samband med de amerikanska tullarna för ett bredare handelskrig som kan framför allt vore negativt för industrinationer som Sverige och Tyskland:

Det är oklart hur Kina kommer agera på USA:s kraftigt höjda importtullar. Efter att de meddelats avfärdade Kinas handelsministerium tullarna som ”typisk politisk manipulering” som kommer ha ”allvarlig påverkan på det bilaterala samarbetet”.