När Ulf Kristersson denna vecka närvarade vid en ceremoni i Bryssel där den svenska flaggan hissade utanför Natos högkvarter i samband med Sveriges inträde i försvarsalliansen, fanns en del pigga reportrar på plats. En av dem var Politicos Stuart Lau, som efter ceremonin satte sig ned och samtalade med vår statsminister.
Enligt Lau var samtalet tänkt att fokusera på Ryssland och Ukraina. Men – konstaterar han i nyhetsbrevet China Watcher – det ”tog inte långt tid” innan Kristersson istället började prata om Kina.
Kristerssons resonemang gick enligt Stuart Lau ut på att Europa måste vara villigt att visa sig tufft mot Kina för att säkra USA:s stöd gällande Ukraina, särskilt i tider då republikanerna under Donald Trump visar tecken på att detta stöd kan komma att avta.
I en artikel med rubriken ”Sweden’s PM: Europe needs to talk China, defense spending to keep US support on Ukraine” i Politico framhåller Kristersson nödvändigheten av att bättre förstå USA:s övriga säkerhetspolitiska bekymmer för att garantera amerikanskt åtagande och engagemang i Europa:
Europe needs to be aware of American security concerns and understand “what kind of threats China poses” in order to dissuade Donald Trump from scaling back support for NATO, according to Swedish Prime Minister Ulf Kristersson.
(…)
”Another part of that lesson is to pay attention also to American legitimate security concerns in other parts of the world. If we want the U.S. to be committed to Europe, we need to realize that the U.S. has other concerns as well.
”I think European countries need to learn more and understand more about the security situation in the Pacific, to understand what’s happening in China, what kind of threats China poses to other Asian countries.”
Som kan ses av citaten ovan så namnger Ulf Kristersson särskilt Kina och dess hot mot övriga länder i Asien. Ett uttalande som var så rakt på att rättframheten uppmärksammades och kursiverades av Stuart Lau i China Watcher.
I nyhetsbrevet citeras Kristersson även säga att han arbetat nära med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – känd som förespråkare av en hårdare linje mot Kina – för att utforma en mer omfattande europeisk Kinapolitik med fokus på så kallad ”riskminimering”, alltså ett minskat beroende av Kina vilket statsministern understryker sammanfaller med USA:s politik på området.
I den ovannämnda artikeln citeras Kristersson likaledes säga att ett brett perspektiv är nödvändigt i denna fråga. Det räcker inte med bara ”militära grejer” – säkerhetspolitisk oro finns även kring beroende av bland annat handel och råmaterial från Kina, ett område där han beskriver USA som ”mer alert” än Europa.
Sweden’s Prime Minister Ulf Kristersson spoke to @POLITICOEurope at NATO HQ shortly after the Swedish flag started flying.
Europe, he told me, needs to do three things amid NATO-skeptic Trump’s potential comeback:
Defense spending. EU unity. And China.https://t.co/zf08IHWdmI
— Stuart Lau (@StuartKLau) March 11, 2024
Som Stuart Lau nämner så bodde Ulf Kristersson i Kina 2008-2009. Ett tal från i somras citeras, där statsministern säger att han har stora erfarenheter av Kinas ”extremt rika och dynamiska kultur”, men att han i likhet men många andra hade fel i sin entusiasm inför landets framtida liberaliseringar under tidigt 2000-tal.
Kinamedia har tidigare flera gånger skrivit om Ulf Kristerssons intresse av Kina förespråkande för en mer realistisk politik gentemot landet.
2018 kallade han den socialdemokratiska regeringens inställning till kinesiska investeringar som ”naiv” och sade att landet kommer undan med andra spelregler. Vid ett separat tillfälle samma år kallade han Kina för en ”alltmer totalitär stat” där utvecklingen går i fel riktning.
Året därpå sade han att Kina ”i grund och botten bara förstår maktspråk”, och efterlyste ett gemensamt synande av Xi Jinpings politik från EU och USA efter nya uppgifter om förtrycket av etniska minoriteter i Xinjiang.
Det långgående intresset för att förstå utvecklingen i Kina märks även av att Ulf Kristersson i början av 2018 läste min nya bok ”De kidnappade Kinasvenskarna” och därefter uttryckte oro för denna utveckling på Facebook:
År 2020 kritiserade Ulf Kristersson regeringens nya Kinastrategi, och i sin regeringsförklaring 2022 uttryckte han som första svensk statsminister oro för Kinas agerande mot Taiwan i sin regeringsdeklaration.
Som jag nyligen konstaterade i artikeln ”Sverige fortsätter ignorera Taiwan” för Kvartal så har dock hans regering inte skiljt sig nämnvärt från den socialdemokratiska föregångaren när det kommer till den faktiska politiken gentemot Taiwan.
Kinamedia har även rapporterat om hur Kina 2022 öppet motsatte sig svenskt medlemskap i Nato, samt hur Kina kan tänkas reagera på ett sådant medlemsskap.
