Xi Jinping anländer till G20-mötet i Bali tidigare denna vecka, där han inledde något av en charmoffensiv med utvalda västerländska ledare. (Bild: Faksimil Twitter)

Analys av Xi Jinpings mer försonliga ton mot omvärlden

Tidigare i veckan skrev jag här på Kinamedia om de eftergifter som Xi Jinping gjorde under G20-mötet på Bali, där han bland annat återstartade klimatsamarbetet med USA och träffade Australiens premiärminister Antony Albanese utan att någon av dessa tillmötesgick de tidigare ställda kinesiska kraven.

Överlag så framstod Xi Jinping under detta möte som betydligt mer försonlig än vad som varit fallet sedan pandemins utbrott i allmänhet och förra månadens partikongress i synnerhet. Sammanlagt höll den kinesiska ledaren sexton stycken privata möten under G20 på Bali och det efterföljande Apec-mötet i Bangkok.

Statschefer som Xi den senaste veckan har träffat på tu man hand inkluderar Frankrikes president Emanuel Macron, Japans premiärminister Kishida Fumio, Sydkoreas president Yoon Suk Yeol och den nya italienska premiärministern Giorgia Meloni.

I nyhetsbrevet Next China från Bloomberg konstateras att Xi under dessa möten gjorde sitt allra bästa för att framstå som en stabiliserande och förenande aktör. Den kinesiska ledaren framträdde utan ansiktsmask, med en varmt och ”försonande” framtoning.

Särskilt tydligt var detta i mötet med Australiens nya premiärminister Anthony Albanese som tillika utgjorde första gången på sex år som de två ländernas ledare träffade varandra, vilket är väldigt längre med tanke på den stora handelsvolymen dem emellan.

Som straff för bland annat den australiensiska regeringens uppmaning till en internationell utredning om uppkomsten och spridningen av Covid-19, införde Kina sommaren 2020 en rad tuffa handelssanktioner och frös nästan all politisk dialog på högre nivå med landet.

Men i veckan sade Xi Jinping att de båda sidorna inte har något intresse av att låta dessa svårigheter fortsätta, samt att de båda sidorna har en ”enorm potential” vad gäller handel och ekonomiskt samarbete.

Att förbättra den bilaterala relationen, fortsatte Xi, är i de båda befolkningarnas fundamentala intresse och skulle dessutom bidra till fred och utveckling inte bara i regionen utan i hela världen.

Next China kopplar samman det ändrade tonläget med de växande utmaningarna i Kina:

Why the change of course now?

Xi may just want a little more stability after a turbulent year that has seen rare flashes of social unrest in China. A series of lockdowns has led to physical clashes between residents and health officials. In recent days, hundreds of people could be seen marching in the streets and pushing over police barriers in Guangzhou’s Haizhu district, according to videos on social media.

Bloomberg Opinion columnist Shuli Ren argues there is a strong economic component to Xi’s decision to make nice. The government is now running its biggest fiscal deficit in years, and Xi might be worried that his economic policies are creating new systemic risks. Also, excessive geopolitical tension is not good for ambitions to upgrade China’s industrial tech sector.

I nyhetsbrevet framhålls ett kinesiska intresse av att överge det ”hårdnackade tillvägagångssättet” kring de tre största riskerna för Kinas ekonomi: oron på fastighetsmarknaden, nolltoleransen mot Covid-19 och spänningarna mellan Kina och USA.

Det noteras hur Xi Jinpings mjukare ton kommer samtidigt som Kina presenterar åtgärder för att underlätta utlåning på fastighetsmarknaden och gradvis överge nolltoleransen; det var som sagt knappast en slump att Xi framträdde utan ansiktsmask om ambitionen är att charma andra ledare och övertyga utländska investerare.

Likaledes understryker Nikkei Asia hur Xi Jinping nu verkar ha en ”ny diplomatisk spelbok” som är mjukare än den så kallade ”vargkrigardiplomatin” som på senare år kännetecknat Kinas kontakt med omvärlden.

I artikeln ”Xi sheds ’wolf-warrior’ coat on return to world stage” poängterar författaren Richard McGregor att tonen nu är annorlunda, eftersom tidigare tillvägagångssätt inte har fungerat. Men det betyder ingalunda att de politiska målsättningarna och ambitionerna har förändrats:

”There is a change in tone,” Richard McGregor, a senior fellow for East Asia at the Lowy Institute, said about Xi’s posture in Bali.

”The past approach hasn’t worked. Even the Chinese, as competent as they are, might agree that having just about most of the developed world, in Europe, in Asia, and in the U.S., dramatically turn against it, both politically and in terms of public opinion, that’s not a winning approach,” he said. ”Even China needs friends.”

(…)

But Lowy’s McGregor said China’s fundamental aims or ambitions have not changed. ”The idea that we’re entering a new stable era is misleading,” he said. Rather, ”there is an effort for some sort of diplomatic equilibrium.”

Att det inte handlar om någon genuin helomvändning kunde tydligt ses när Xi Jinping under G20-mötet i Bali uttryckte sitt missnöje med att den kanadensiska premiärministern Justin Trudeau hade berättat om delar av deras tidigare samtal för medier som närvarade vid mötet.

I den korta men tydligt tillrättavisande dialogen med Trudeau använde Xi vid två tillfällen ord som uppenbarligen var av det slaget att tolken valde att inte översätta dem.

Dels varnade han för att det inte går att förutse resultatet om den kanadensiska ledaren inte följer Xis villkor för kommunikationen dem emellan, dels fnös han om att Trudeau är naiv när de skiljdes åt:

Ett tydligt mönster att lägga märke till är vidare hur Xi under G20 valde att träffa en rad europeiska presidenter och premiärministrar, medan han undvek att träffa de av EU:s chefer som fanns närvarande.

I en artikel med den talande rubriken ”As Xi reemerges, Europe again falls prey to China’s divide-and-rule tactics”, framhåller Politico hur är ett steg i en strategi att spela ut enstaka länder mot unionen och påverka den tilltagande kritiken mot Kinas framfart inom EU.

Det påminns om hur Kina ofta har gjort på detta vis. Bland annat då man 2013 varnade för handelshinder mot franska och spanska viner som svar på knorrande från Bryssel om hur statligt subventionerade solpaneler och telekom underminerade europeiska konkurrenters villkor, vilket fick regeringarna i Paris och Madrid att motarbeta unionens handelstjänstemän i frågan.

Likaledes pratade Xi Jinping på Bali med Hollands ledare om mikrochip, Spaniens ledare om turism, Italiens ledare om lyxvaror och Frankrikes ledare om samarbete kring kärnkraft och flygplanstillverkning med tanke på Airbus verksamhet i Kina.

Politico uppger vidare att Peking tidigare planerat ett möte med Europeiska rådets ordförande Charles Michel på Bali.

Men detta ställdes in efter att kinesiska myndigheter censurerade Michels videotal vid en mässa i Shanghai, vilket skapade stor uppmärksamhet som jag skrev närmare om på Kinamedia tidigare denna månad.

Det mer försonliga tonläget beror alltså mycket på att Kina och Xi Jinping har allt större ekonomiska och politiska utmaningar att ta itu med på hemmaplan. Därmed ligger det för tillfället inte i Pekings intresse att fortsätta alienera länder eller investerare som kan vara till nytta för att lösa åtminstone de bekymmer som är kopplade till landets ekonomi.

På sina håll verkar den lika snabba som överraskande tonändringen ha fått önskad effekt. Bloombergs Next China citerar miljardären Ken Griffin, grundare av finansbolaget Citadel, som tar åtgärderna för att stabilisera fastighetsmarknaden och signalerna att lätta på nolltoleransen mot Covid-19 som intäkt för att fortsätta sina expansionsplaner i regionen.

Desto mer häpnadsväckande så manar Emmanuel Macron till att Kina ska spela en större roll som medlare i konflikten i Ukraina framöver. Politico återger den franska presidentens uttalande efter mötet med Xi:

Macron also hailed Xi as a ”sincere” figure who should ”play the role of a mediator over the next few months” in stopping further Russian aggression against Ukraine — even though Beijing has shown no sign of being a good fit for such a role since the war broke out in February.

Ignoring China’s deadly Himalayan tensions with India, escalating tension with Taiwan or military adventurism in the South China Sea, Macron declared: ”China calls for peace … [There is] a deep and I know sincere attachment to … the U.N. charter.”

Intervjuade diplomater menade att Emmanuel Macron – efter Xi Jinpings möte med Joe Biden och Olaf Scholzs besök i Peking tidigare denna månad – behövde synas med Xi för att inte ge intrycket av att lämna utanför i den internationella geopolitiken.

Ett oroväckande tecken är dock hur Macron efter mötet uppgav att Xi hållit med om vikten att respektera Ukrainas territoriella integritet och suveränitet.

Men i den kinesiska officiella återgivningen av deras samtal framgår inte detta; där står endast att Kina stödjer eldupphör, nedtrappning och fredsförhandlingar.

Tidigare denna vecka rapporterade Kinamedia även om hur de officiella amerikanska och kinesiska versionerna av mötet mellan Joe Biden och Xi Jinping skiljde sig åt gällande inställningen till hot om kärnvapen i samband med kriget i Ukraina.