Skulpturen "Pillar of Shame" uppfördes i dag i centrala Taipei.

Minnas massakern är förbjudet i Hongkong men tillåtet på Taiwan

I tre årtionden hölls världens största minnesstund för massakern vid Himmelska fridens torg alltid i Hongkong; närmare bestämt i Victoria Park där tiotusentals eller ibland hundratusentals invånare samlades för att tända ljus och hedra offren från 4 juni 1989.

Men de senaste tre åren har denna minnesstund uteblivit i Hongkong, som ett steg i ledet i avskaffandet av stadens politiska och civila rättigheter. Den som i dag försöker sig på att uppmärksamma massakerns offer i Victoria Park – eller för den delen någon annanstans i Hongkong eller ens online – riskerar numera dessutom långa fängelsestraff enligt den svepande nationella säkerhetslag som infördes i staden sommaren 2020.

Därmed står Taiwan kvar som den enda plats i den kinesiskspråkiga världen där det fortfarande är tillåtet att minnas massakern vid Himmelska fridens torg. Detta görs numera årligen på Frihetstorget (自由廣場) som ligger beläget mitt i stadens centrum.

Amnesty delade ut elektroniska stearinljus vid evenemanget – en symbol som tidigare tändes i tiotusental vid motsvarande minnesstunder i Hongkong.
Scenen framför Chiang Kai-sheks minneshall i centrala Taipei kvällens minnesceremoni för massakern vid Himmelska fridens torg hölls.
Fjärde dagen den sjätte månaden 1989 är ett datum som inte längre får hedras i Hongkong – men väl här på Taiwan.

När Kinamedia tidigare i dag närvarade vid denna minnesstund, var det tydligt att många som omlokaliserat från Hongkong till Taiwan var på plats. Kantonesiska hördes bland publiken; flaggor, tröjor och annan utsmyckning som förde tankarna till stadens proteströrelse kunde ses överallt.

Plötsligt dök svarta figurer upp som viftade med flaggor bekanta från proteströrelsens i Hongkong.
Vid de bås som kantade området för minnesstunden fanns också tydliga inslag av Hongkongs proteströrelse.
Ännu en av flaggorna med referens till ett självständigt Hongkong – som i dag skulle ge ett långt fängelsestraff för den som vågade vifta med dem i den tidigare så fria staden

Det var inte bara aktivister från Hongkong som var närvarande. Mot Taipeis klara men fuktiga sommarhimmel vajade även flaggor som representerade Tibet och Östturkestan (Xinjiang). Ett helt bås med information hade även satts upp av tibetanska aktivister.

Själva evenemanget bestod av en rad talare som inkluderade Wang Dan och Zhou Fengsuo, överlevare från massakern som nu är baserade i USA där de fortsätter bedriva aktivism. Liksom ungefär hälften av talarna så medverkade de via video; pandemin satte stopp för många som annars hade tänkt närvara på plats.

Pandemin påverkade sannolikt även deltagarantalet, som enligt min amatörmässiga gissning uppgick till mellan 300 och 500 personer. Det verkade samtidigt vara i linje med vad arrangörerna förväntat sig, då det avspärrade området var relativt fullt.

En vanligt förekommande åsikt bland de drygt tio talarna – som även innefattade lokala aktivister, aktivister från Hongkong samt kineser som flytt till Taiwan eller annorstädes – var att massakern vid Himmelska fridens torg eller den politiska utvecklingen i Kina inte bara är en sak för Kina och kineser. Den påverkar även Hongkong, Taiwan och resten av världen.

Detta är rätt i sak; som medlem i globala organisationer och undertecknare av internationella konventioner har Kina åtagit sig att motverka exempelvis tortyr eller förföljelse av etniska minoriteter. Detta rimmar inte särskilt väl med bland annat det pågående folkmordet i Xinjiang, och urholkar därmed sagda organisationer och konventioner.

Oavsett vilket, så är andemeningen av budskapet givetvis att sammanhållning är nödvändigt för att hindra den kinesiska regimens framfart. Sammanhållning bland de som själva redan utsatts för regimens övergreppen, men även de som vill undvika en världsordning i stil med den som Peking eftersträvar.

Evenemanget bjöd även på svensk närvaro i form av Peter Dahlin, ordförande för rättsorganisationen Safeguard Defenders, som tidigare suttit inlåst i ett av Kinas svarta fängelser.

Dahlin pratade främst om anhållningsformen RSDL som hans organisation jobbar för att sprida kunskap om. Han nämnde givetvis även att Safeguard Defenders så sent som förra månaden öppnade sitt Asienkontor här i Taipei.

Detta är ännu ett tecken i tiden, då många icke-statliga organisationer som jobbar med Kina i ljuset av utvecklingen i Hongkong istället väljer att etablera sig här på Taiwan. Ett av de mest kända exemplen är Reportrar utan gränser, som först hade tänkt öppna sitt Asienkontor i just Hongkong, men sedan på grund av ökade politiska risker 2017 istället valde Taiwan.

Taiwan har alltså – snabbare än vad många antagligen förstår – ersatt Hongkong som navet för medier och civilsamhälle som fokuserar på Kina. Både kinesiskspråkiga och utländska sådana.

Peter Dahlin var en av någon handfull talare som medverkade i form av ett förinspelat videomeddelande.
Bland båsen som satts upp vid evenemanget fanns givetvis även information om själva massakern. Här en mor som lär sin dotter om baksidorna med Kinas regim – samt hur man undviker att bli skadad av en stridsvagn.

Men kvällens huvudnummer var vare sig svenskt eller från taiwanesiskt, utan snarare en kombination av Danmark och Hongkong.

Kinamedia rapporterade i höstas – här och här – hur den danska skulptören Jens Galschiøts verk ”Pillar of Shame” som stått på campus vid University of Hong Kong sedan 1997 på myndigheternas order revs i skydd av natten under en långhelg då skolan var tömd på studenter.

Rivningen av skulpturen, som avbildar offrens lidande vid massakern vid Himmelska fridens torg, blev symboliskt. Dels hade representanterna för organisationen som skött om statyn redan fängslats, dels så vägrade Galschiøt att spelade efter regimens pipa och sökte juridisk hjälp för att först stoppa rivningen och sedan få skulpturen fraktad hem till Danmark.

Organisationen New School for Democracy, som anordnade kvällens minnesstund, hade på förhand hållit en insamling för att skapa en replika av ”Pillar of Shame” i Taipei. Insamlingen räckte till en tre meter hög skulptur som tillverkades med hjälp av en 3D-printer och ikväll uppfördes i hjärtat av Taipei.

Delar av skulpturen som på förhand tillverkats med hjälp av en 3D-printer.
Skulpturen ”Pillar of Shame” uppfördes i dag i centrala Taipei.
”Pillar of Shame” i sin slutgiltiga skepnad.
Detaljer av några av de skrikande ansiktena som utgör skulpturen.

Symboliken går inte ta miste på: Att minnas massakern må numera vara förbjudet i Hongkong, men i Taiwan är det fritt fram att hedra offrens minne och arbeta för att tragedin inte ska glömmas bort i den kinesiskspråkiga världen.

Dagens minnesceremoni är ytterligare ett bevis för att Taiwan har ersatt Hongkong som platsen i denna kinesiskspråkiga värld med bäst villkor för verksamhet som kan uppfattas politiskt känslig av den alltmer mer lättstötta regimen i Peking.

På tal om Hongkong, se nedan några tweets som visar på atmosfären i staden där liknande evenemang kunde hållas fritt för bara någon handfull år sedan.