Jojje OlssonDen diplomatiska och ekonomiska fejden mellan Kina och Litauen såväl fortsätter som förvärras. Under gårdagen meddelade EU att man har upprättat en anmälan mot Kina till Världshandelsorganisationen, med anledning av de handelshinder som Peking har infört mot Litauen.
Beskedet kom från EU:s vice ordförande Valdis Dombrovskis, som sade att första steget i denna procedur påbörjats genom att unionen har efterfrågat så kallad ”konsultation” kring vad man upplever vara ”diskriminerande handelsåtgärder” från Kinas håll.
Sprickan mellan Kina och Litauen tydliggjordes förra våren, då litauiska myndigheter drog sig ur samarbetet ”17+1”, och uppmanade andra nationer i centrala och östra Europa att göra likadant.
Konflikten eskalerade sedan när Litauen lät Taiwan öppna ett representationskontor i Vilnius vars officiella namn innehöll ”Taiwan” snarare än ”Taipei”, vilket är fallet för majoriteten av alla andra taiwanesiska utlandsbeskickningar.
När Litauen inte gav vika efter att kinesiska tullen stoppat litauiska exportvaror, visade sig Kina ha fler äss i rockärmen. Vid sidan av litauiska företag, så hotade man även multinationella företag med tillverkning eller leverantörer i Litauen att klippa banden med den lilla baltiska nationen eller riskera sin tillgång till Kinas viktiga marknad.
Tyska företag ska ha drabbats särskilt svårt av detta. Enligt uppgifter från Reuters i mitten av december befann sig Continental, som tillverkar bildelar, redan i december under påtryckningar som bestod i att deras produkter inte fick säljas till Kina om de innehöll delar som tillverkats i Litauen.
I en situation som denna kan man bli förlåten för att tro att Tysklands nya regering skulle agera i syfte att slå vakt om den europeiska gemenskapen, och på köpet åter göra det möjligt för de tyska företagens att behålla sina nuvarande leveranskedjor.
Men icke. Om något så har snarare motsatsen skett, vilket jag beskrivit närmare i de senaste upplagorna av Kinamedia nyhetsbrev.
För snart tre veckor sedan innehöll nyhetsbrevet en förklaring av hur Tysklands nya förbundskansler Olaf Scholz inte ens nämnde Litauen i ett samtal med Kinas president Xi Jinping. Han har sedan dess också ignorerat de kinesiska påtryckningarna mot Litauen i direkta samtal med premiärminister Li Keqiang.
German readout of Scholz-Li call just landed. It repeats line from Scholz-Xi call about deepening the bilateral partnership & economic relations. Themes included COVID-19, climate, EU-China & international issues. No specific mention of Lithuania, human rights or the Olympics https://t.co/810UzsXMUz
— Noah Barkin (@noahbarkin) January 17, 2022
I nyhetsbrevet citerades Noah Barkin vid German Marshall Fund – som även kan ses i tweeten ovan – om den ”mobilisering” som äger rum bland tunga företrädare i företag som Volkswagen och Siemens. Cheferna menar att mer utbyte behövs med Kina, samt att importförbud av produkter från Xinjiang hindrar Tysklands gröna energiomställning.
Förra upplagan av Kinamedia nyhetsbrev återgav uppgifter om att det tyska näringslivet gått ännu längre genom att uppmana Litauen att hitta en ”konstruktiv lösning” på bråket med Kina, under hot att flera tyska företag annars inte ser ”något annat val” än att lämna Litauen.
Reuters påpekade att bekymren var allra störst in den tyska bilindustrin. Och som kan ses via grafen nedan, så har flera tyska bilföretag stora framtidsplaner för Kina.
A new survey of German businesses in China shows that 71% plan to increase their investments in the country over the next 2 years & 96% have no specific plans to leave within the next year… pic.twitter.com/G2e4Ceowy7
— Noah Barkin (@noahbarkin) January 18, 2022
Situationen – och förlusterna – förvärrades dessutom av att Peking även stoppade Litauens import av viktiga maskindelar från Kina, som behövs för att tillverka de delar som de tyska företagen är beroende av.
Medan den franska handelsministern sträckte ut en hand till Litauen genom erbjudanden om att företagen istället kan importera dessa komponenter via Frankrike, så höll den tyska regeringen inte bara tyst i frågan.
Man försökte även i det tysta att minska stödet för Litauen inom unionen:
… everyone who speaks German in the Commission” to tone down the pressure on China, after France last week said Beijing had gone too far with its attacks on the single market". Berlin not even willing to defend the "holy grail" of the EU, the single market? That cannot stand.
— Reinhard Bütikofer (@bueti) January 26, 2022
När Litauens regering för snart ett år sedan bestämde sig för att lämna vad man ansåg var ett ofördelaktigt samarbetet i ”17+1”, och istället stärka banden med demokratin Taiwan, hade man sannolikt förväntat sig ett visst mått av stöd från andra EU-länder.
Men så mycket för europeisk solidaritet. Istället har regeringen i Vilnius motarbetats av unionens största och rikaste nation, samtidigt som övriga medlemmar främst stått ointresserat vid sidan av och tittat på.
I dag höjde dock Lettlands försvarsminister Artis Pabriks rösten. I en intervju med Financial Times lät han den tyska regeringen veta följande:
Germany’s “immoral and hypocritical” relationship with Russia and China has driven a wedge between western and eastern Europe, Latvia’s defence minister has said in comments that highlight cracks in the west’s unity.
(…)
German companies were also threatening to quit Lithuania in relation to its dispute with China over the de facto Taiwanese embassy in the Baltic country, even as Germany invoked “values” when seeking to punish Poland over its rule of law violations, he added.
“How are you acting yourself when it comes to Lithuania, Russia, China?” Pabriks asked. “It’s immoral and hypocritical. It’s driving a division line between west and east in Europe.
“Germans forgot already that Americans were granting their security in the cold war. But they should [remember]. It’s their moral duty,” he added.
Även Slovenien har gett i alla fall indirekt stöd till Litauen, i form av uttalanden från landets president Janez Jansa som förra veckan kritiserade Pekings hämndaktioner mot Litauen och offentliggjorde att även Slovenien planerar att låta Taiwan öppna ett likadant representationskontor i sin huvudstad.
Men stöd i handling snarare än ord har innan i dag endast kommit från USA och Taiwan, som gett exportkrediter respektive upprättat en investeringsfond för att hjälpa Litauen ekonomiskt.
Det återstår nu att se vad EU:s stämning i WTO kan leda till. USA – som visat betydligt mer intresse än Europa för Litauens situation – har låtit veta att man gärna vill vara en del av de kommande så kallade konsultationerna.
Men enligt Wall Street Journal kan det ta flera år innan den byråkratiska processen ger något resultat, och ytterligare flera år att implementera eventuella beslut. Tidningen citerar högt uppsatta EU-tjänstemän hoppas att själva anmälan ska få Kina att ändra sitt beteende.
Det gör tjänstemännen dock bäst i att inte hålla andan i väntan på. Enligt vice president Valdis Dombrovskis så beslutade sig EU att ta fallet till WTO först efter att man vid upprepade tillfällen försökt lösa dispyten direkt med Kina.
För så länge Tysklands regering och näringsliv fortsätter att i praktiken ta Kinas sida i denna fråga, så anser Peking knappast att någon förändring i agerandet mot Litauen är nödvändigt.
Och de indirekta skadorna på den europeiska enigheten man annars talar så varmt om, verkar Berlin vara redo att acceptera utan att blinka.
