Litauen meddelande till helgen att landet lämnar 17+1, det vill säga det format där Kina sedan något årtionde direkt för dialog med sjutton länder i centrala och östra Europa. Bland dessa är tolv stycken EU-medlemmar, medan fem stycken återfinns på Balkan.
17+1 har bland annat använts för att främja investeringar relaterade till de nya sidenvägarna, och ingå en rad ekonomiska och politiska samarbeten som inte alltid varit populära i de rikare länderna i unionens nordvästra delar. Där har oro istället uttryckts för att Kina försöker dela Europa med detta forum.
Liknande oro har även uttryckts av en del politiker i de länder som ingår i 17+1. Så bland annat i Litauen, vars utrikesminister Gabrielius Landsbergis till helgen lät veta att landet ”av praktiska anledning lämnar samarbetet och uppmanar andra medlemmar att göra likadant.
Politico citerar Landsbergis enligt följande:
”There is no such thing as 17+1 anymore, as for practical purposes Lithuania is out,” Gabrielius Landsbergis said in an email, referring to Beijing’s decade-old initiative to engage Central and Eastern European countries, most of which are from the ex-Soviet bloc.
The Lithuanian foreign minister called on other EU countries to also abandon the initiative. “From our perspective, it is high time for the EU to move from a dividing 16+1 format to a more uniting and therefore much more efficient 27+1,” Landsbergis said. ”The EU is strongest when all 27 member states act together along with EU institutions.”
Landsbergis menar att sammanhållningen mellan EU:s 27 medlemsländer är nyckeln till framgång för unionens politiska relationer med utomstående aktörer. Han menar att Kina inte bör utgöra något undantag.
Detta är bara det senaste i raden tecken på försämrade relationer mellan Kina och Europa. Som jag tidigare i år skrev i Kinamedia nyhetsbrev, så avstod sex stycken länder att skicka sina statsöverhuvuden till ett videomöte mellan Xi Jinping och 17+1.
Litauen var bland de sex länder som istället lät ministrar delta vid mötet. I april kom vidare en rapport där det noterades att medlemmarna i 17+1 har all anledning att vara missnöjda med initiativet, då många av Kinas löften inom detta forum inte har materialiserats.
Och som Kinamedia skrev tidigare denna vecka så har det kontroversiella investeringsavtalet mellan Kina och EU som tecknades vid årskiftet ny lagts på is efter en omröstning i Europaparlamentet, som med den överväldigande majoriteten 599-30 beslutade att stoppa processen för att ratificera avtalet, främst på grund av kinesiska straffsanktioner mot flera av unionens politiker.
Men Litauen är det land som gått längst i att markera mot Peking. South China Morning Post noterar hur Litauen de senaste månaderna bland annat har blockerat kinesiska investeringar och meddelat att man avser öppna ett handelskontor i Taiwan.
Tidigare denna vecka antog Litauens parlament vidare en resolution som benämner övergreppen mot etniska minoriteter i Xinjiang som ”folkmord” och brott mot de mänskliga rättigheterna.
Resolutionen, som röstades genom med siffrorna 88-1, uppmanade även FN att utreda förhållandena kring Xinjiangs fångläger samt Europakommissionen att på nytt granska relationerna med Peking.
De elva återstående EU-länderna i 17+1 är Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Slovakien, Estland, Lettland, Grekland, Ungern, Polen, Rumänien och Slovenien.
De övriga fem medlemmarna i denna alltmer haltande dialog utgörs av Serbien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien samt Bosnien och Hercegovina.
