En av hundratals miljoner doser kinesiskt vaccin som exporterats till omvärlden. (Bild: Ministerio de Defensa del Perú from Perú, Perú, CC BY 2.0 , via Wikimedia Commons)

Kina ger Nicaragua vaccin för att bryta kontakten med Taiwan

/

Nicaragua var, till alldeles nyligen, ett av dryga dussintalet länder som fortfarande hade fullvärdiga diplomatiska relationer med Taiwan. Under sin kampanj så signalerade den sittande presidenten Daniel Ortega att han vid valseger istället skulle erkänna Kinas anspråk på Taiwan, vilket per automatik gör att den diplomatiska relationen med Taipei avslutas.

Ortega vann en övertygande seger, i ett val vars legitimitet ifrågasattes av bland annat USA och EU. Förra veckan upprättade hans administration precis som utlovat diplomatiska relationer med Kina istället för Taiwan – och i går fick vi reda på varför.

Svaret stavas ”vaccindiplomati”. Under gårdagen landade ett flygplan från Air China i Nicaragua med 200 000 doser av Sinopharm, ett av Kinas vaccin mot Covid-19.

En delegation regeringsföreträdare som leddes av Laureano Ortega Murillo, presidentens son och tillika rådgivare, kom samtidigt tillbaka från Kina och berättade hur Peking lovat att förse Nicaragua med en miljon doser av detta vaccin.

Peking har upprepade gånger försäkrat att man inte avser använda vaccin i politiska syften. Men ett tydligare exempel på vaccindiplomati är sannolikt svårt att finna, då det var så sent som i torsdags som Nicaragua ”bytte sida” från Taiwan till Kina genom att utrikesministern överlämnade följande brev till den kinesiska toppdiplomaten i landet:

Vid sidan av en miljon doser vaccin, ska ett bilateralt handelsavtal värt 4,5 miljarder kronor ha tecknats mellan länderna, till 96 procent bestående av kinesiska exporter till Nicaragua.

Detta enligt lokala medier, som även framhåller hur Nicaragua ser fram emot att fortsätta bygget av den så kallade ”Nicaragua-kanalen”, ett ekologiskt riskabelt alternativ till Panamakanalen som Kinamedia skrev om redan 2014.

Taiwan å sin sida beklagade Nicaraguas beslut samt att president Ortega ignorerat den årtionden av vänskap mellan länderna. President Tsai Ing-wen framhöll att inga utomstående påtryckningar kan rubba landets engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter.

På grund av den så kallade ”ett Kina-politiken” så är det i dagsläget omöjligt för ett land att ha fullvärdiga diplomatiska relationer med Peking och Taipei samtidigt.

När Tsai Ing-wen tillträdde som president, erkändes Taiwan av 21 länder världen över. Efter att Nicaragua nu klippt sin relation, kvarstår endast följande 14 diplomatiska allierade:

* Guatemala
* Paraguay
* Belize
* Honduras
* Haiti
* Saint Lucia
* Saint Kitts och Nevis
* Saint Vincent och Grenadinerna
* Tuvalu
* Palau
* Nauru
* Marshallöarna
* Eswatini
* Vatikanstaten

Som ett av många straff för Tsai Ing-wens regering inte godkänner ”1992 års konsensus” – som innebär att Kina och Taiwan är ett och samma land – har Peking de senaste åren lockat över flera allierade med hjälp av vad som kallas ”checkhäftes-diplomati”.

Detta innebär löften om lån, investeringar eller rena gåvor från Peking. Kinamedia skrev exempelvis 2016 närmare om hur Sao Tome och Princip skrotade sina diplomatiska kontakter med Taiwan, efter att ha bett om ett nytt miljardlån från landet.

När lånet blev nekat så var Peking snabba att lova ledningen i den lilla afrikanska önationen med 150 000 invånare en stor summa pengar för att istället erkänna Kina diplomatiskt.

Nu i pandemitider har ”checkhäftes-diplomati” alltså blivit ”vaccindiplomati”. Nicaragua må vara det första landet som byter lojalitet som en följd av detta, men det utgör ingalunda Kinas första eller enda försök.

I våras meddelade Paraguay att man avstått från vad man kallade ett ”utpressningsförsök” från Kina, där landet erbjöds vaccin i utbyte mot upprättande av diplomatiska relationer med Peking.

Honduras gick i sin tur ut och varnade Taiwan för ”diplomatiska konsekvenser” som en följd av avsaknaden av vacciner. Detta i maj månad, då landet endast vaccinerat en procent av sin befolkning, jämfört med närmare 20 procent i grannlandet El Salvador.

Anledningen till detta var att Honduras inte fick köpa några kinesiska vaccin, vilket inte var något problem för El Salvador som sedan 2018 har fullvärdiga diplomatiska relationer med Kina.

Ju allvarligare pandemins spridning blir, ju större möjligheter har Kina att fortsätta utöva vaccindiplomati mot Taiwans kvarvarande fjorton diplomatiska allierade. Här på Taiwan finns redan nu en viss rädsla för att just Honduras ska bli nästa land att bryta med Taipei, på grund av en last kinesiska vaccin mot Covid-19.

Kinas vaccindiplomati har flera gånger uppmärksammats i Kinamedia nyhetsbrev, och här på nyhetssidan i form av nedanstående artiklar:

Missnöje i Peking när Japan donerar 1,24 miljoner doser vaccin till Taiwan” (5 juni)
Rapport: Vaccin och propaganda ska rädda Kinas anseende” (3 juni)
’Vaccinkriget’ mellan Kina och USA trappas upp med nya löften” (19 maj)
Kina trappar upp ’vaccin-diplomati’ trots bristfällig data om effektivitet” (24 mars)