Bild från det kinesiska kommunistpartiets 18:e partikongress 2012, när Xi Jinping blev partiets generalsekreterare. Sedan dess har Pekings påverkansarbete i utlandet trappats upp betydligt. (Bild: Remko Tanis, CC BY-NC-ND 2.0 via Flickr)

Utlottning av ”Den dolda handen” och intervju med bokens författare

/

I slutet av juni publicerade Kinamedia en recension av boken ”Den dolda handen: hur Kinas kommunistiska parti underminerar västliga demokratier och omformar världen”, som uppmärksammats världen över för sin noggranna kartläggning av Kinas inflytande i väst.

Nu har Kinamedia nöjet att lotta ut tio exemplar av boken, och dessutom i samband med utlottningen publicera en kortare intervju med Marieke Ohlberg, en av bokens författare.

Ohlberg var tidigare verksam vid MERICS, en tysk tankesmedja med fullt fokus på Kina. Jag hade själv förmånen att medverka tillsammans som panel med henne vid ett seminarium i Hamburg sommaren 2019.

Sedan dess har Ohlberg – förutom att skriva en internationellt erkänd bok – gått vidare till den trots namnet amerikanska tankesmedjan German Marshall Fund.

Nedan följer en kort intervju med fokus på ”Den dolda handen”, men även med frågor angående Kinas inflytande i Sverige samt det kommande tyska valet.

Efter intervjun förklaras vidare hur du kan delta i utlottningen av tio stycken exemplar av själva boken!

JO: Efterforskningarna till ”Den dolda handen” är mycket omfattande och noggranna, med otaliga dokument som analyserats och ingående kartläggning av flera organisationer. Var det någonting med Kinas inflytande i väst som överraskade eller oroade dig särskilt under processen med att skriva boken?

MO: Man kommer till en viss punkt där man upphör bli överraskad. Med det sagt, så är jag högst oroad över det kinesiska kommunistpartiet eller Kinas regerings inflytande i det västerländska samhället, som sker via makthavare inom politik och näringsliv i de största västerländska länderna.

Debatten kring det kinesiska kommunistpartiets påverkan fokuserar ofta på personer och grupper i den politiska periferin, liksom på mindre länder vars regeringar har lierat sig fullt ut med kommunistpartiet och dess talpunkter.

Vad de säger och gör är problematiskt, men jag är mer oroad över ”elite capture”* i huvudfåran, inklusive tidigare toppolitiker som låter sina namn användas i partiets syften, företagsledare som vänder bort blicken, eller offentliga medier som sänder material vilket producerats av den kinesiska propagandaapparaten.

Vissa kanske stödjer partiet av personlig vinning, medan andra gör så ovetande. Men en av de viktigaste aspekterna som vi vill framföra med vår bok, är att fenomenet med det kinesiska kommunistpartiets påverkansoperationer inte bara är framgångsrikt i samhällets utkanter.

JO: Din bok fick stor uppmärksamhet efter publiceringen. Var det någon reaktion eller kontakt som du kände har varit särskilt viktig, eller några tecken på att den noggranna kartläggningen av kinesiskt inflytande i er bok till och med har resulterat i policyförändringar bland regeringar, företag eller organisationer?

MO: Jag tror mig ha märkt att den europeiska debatten kring Kina har förändrats sakta men säkert de senaste åren. Det gäller såväl de flesta av EU:s medlemsländer som andra västländer. Så det beror inte på boken, men jag föreställer mig gärna att boken har spelat en lite bidragande roll genom att vid precis rätt tillfälle förklara vissa mönster i den kinesiska regeringens beteende.

JO: Sverige ägnas ingen större uppmärksamhet i ”Den dolda handen”, och när mina läsare frågar mig om Kinas inflytande i det svenska samhället, så brukar jag svara att det jämfört med andra västländer är begränsningat på grund att det inte finns någon större kinesiska diaspora här. Hur stor roll anser du att en kinesisk diaspora spelar för Pekings utövande av inflytande i olika västländer?

Jag håller med om att det kinesiska kommunistpartiets inflytande i Sverige är begränsat, men jag är inte säker på att det främst beror på avsaknaden av en kinesisk diaspora. Det stämmer förvisso att enhetsfrontens** arbete med den kinesiska diasporan är en väldigt viktig komponent i partiets påverkansarbete. Det är också sant att västländer med stor diaspora, som Australien, Nya Zeeland och Kanada, har utsatts för avsevärda påtryckningar.

Det finns dock flera anledningar till detta, och som vi försöker förklara i boken, så har det kinesiska kommunistpartiet en stor verktygslåda som man använder olika delar av i olika länder, beroende på den rådande situationen.

Exempelvis så finns det ingen stor kinesisk diaspora i Tyskland heller, men landets bilindustri är beroende av tillgång till den kinesiska marknaden, så partiet har försökt använda detta som hävstång. I USA är det Wall Street som har spelat en viktig roll för partiet.

Jag är av uppfattningen att fallet med Sverige är aningen annorlunda, eftersom landet [i enlighet med en kinesisk ordstäv***]använts som en kyckling att döda för att skrämma aporna. Det betyder att den kinesiska regeringen har varit aggressiv mot Sverige och fryst ut landet inte för att vinna över den svenska befolkningen på sin sida, men för att visa andra europeiska länder vad som kan hända den som förolämpar Kinas kommunistparti.

JO: Tyskland går snar till val, och Angela Merkel ska lämna makten. Vad kommer hennes eftermäle gällande Kina bli i Tyskland och Europa? Är det realistiskt att förvänta sig någon större förändring av den tyska Kinapolitiken under en ny förbundskansler?

Tyskland tycker om att peka ut 17+1 – eller nu 16+1**** – som det största problemet för Europas Kinapolitik, men personligen anser jag faktiskt att den tyska Kinapolitiken har varit ett ännu större problem.

Jag ser två anledningar till detta. En är strukturell, då landet har ett litet antal men politiskt mycket inflytelserika företag som är beroende av oavbruten tillgång till den kinesiska marknaden. Dessa strukturella förutsättningar kommer inte förändras över en natt.

Men personliga faktorer har också spelat en roll, och oavsett vilken koalition som kommer sitta vid makten efter valet, så kommer denna personliga faktor att genomgå förändringar. Dessutom så har flera tyska partier nu börjat fundera mer allvarligt på Kinapolitiken.

Så jag förväntar mig inget mirakel, men jag är faktiskt ganska hoppfull att frågor relaterade till Kina kommer utvärderas på nytt efter valet och att resultatet blir en ny och starkare Kinapolitik, oavsett vem som blir förbundskansler.

* Konceptet ”elite capture” innebär att kinesiska myndigheter medvetet jobbar för att få över en betydelsefull person i utlandet att springa kommunistpartiets ärenden. Kinamedia skrev närmare om ”elite capture” i december i fjol.

** Kinamedia skrev förra sommaren ingående om enhetsfronten, en särskilt partiorganisation vars uppgifter bland annat även består i att säkra utlandskinesers lojalitet mot kommunistpartiet.

*** Det kinesiska ordstävet – fritt översatt – ”döda en kyckling för att skrämma aporna” innebär att ge sig på en svag aktör för att statuera exempel inför andra.

**** ”17+1” är ett samarbetsformat mellan Kina och en samling länder i östra och södra Europa, som fokuserar på kinesiska investeringar och annat ekonomiskt utbyte. Sedan Litauen tidigare i år meddelade att man lämnar samarbete, så kallas det numera för ”16+1”.

”Den dolda handen” av Mareike Ohlberg och den australiensiska professorn Clive Hamilton.

För att vara med och delta i utlottningen av tio exemplar av Mareike Ohlbergs bok ”Den dolda handen”, så behöver du endast dela antingen nedanstående tweet eller Facebook-inlägg från Kinamedia:

Notera att varje delning (share), och tyvärr inte gillning (like), på antingen Twitter eller Facebook innebär en ”lott” i den ”dragning” om tio exemplar som kommer ske söndagen 5 september.

Tävligen pågår alltså en dryg vecka – var gärna vänliga nog att även tipsa vänner och bekanta!