Svensk värmebölja, bränder i Sibirien och skyfall i Centraleuropa utgör exempel på oroande nyheter relaterade till klimatet som den senaste veckan fått utrymme i svenska medier.
Vid sidan av detta pågår massiva regnoväder i den kinesiska provinsen Henan, hem åt närmare 100 miljoner invånare.
Provinshuvudstaden Zhengzhou fick enligt uppgift närmare en halvmeter regn under ett dygn i går, varav 220 millimeter föll på bara en timme, i vad som uppges vara de häftigaste skyfallen på 1 000 år.
Tiotals människor har mist livet; översvämningar har orsakat stora skador och situationen kan förvärras då flera dammar riskerar att brista.
Zhengzhou city had a record rainfall on Tuesday. The meteorological bureau recorded 457.5mm of precipitation in 24 hours, including a record of 201.9mm rainfall in just an hour on Tuesday afternoon. Some passengers got trapped in the subway carriage. pic.twitter.com/g5DVU1cegB
— Yong Xiong (@yongxiong2008) July 20, 2021
Det är alltså tydligt att extremväder som kopplas samman med den globala uppvärmningen även drabbar Kina, där dessutom storstäder och viktiga industriområden till stor del ligger vid kusten.
Ändå är Kina som världens största utsläppare av koldioxid tveksamt till att vidta snabba åtgärder för att minska sina utsläpp.
Visserligen har Xi Jinping lovat att landet ska vara klimatneutralt till år 2060. Kina har också som uttalad ambition att börja minska utsläppen av koldioxid 2030.
Men dessa i sammanhanget snålt tilltagna målsättningar förser samtidigt Kina med möjligheten att öka sina utsläpp under det närmaste årtiondet. Detta är nu också precis vad som sker.
Kinamedia har tidigare i år bland annat skrivit om hur Kinas utsläpp under första kvartalet nådde en ny historisk rekordnivå efter att ha ökat med 15 procent, samt hur landet nu släpper ut mer växthusgaser än alla världens utvecklade ekonomier tillsammans.
Mot denna bakgrund har John Kerry, särskilt ansvarig för klimatet i Joe Bidens nya administration, flera gånger efterlyst att Kina ska göra mer för miljön.
Under gårdagen upprepade han detta budskap under ett tal i London, då han bland annat sade att Kina måste minska sina utsläpp tidigare än så för att undvika ”klimatkaos”.
Financial Times återger delar av talet enligt följande:
Limiting global warming to 1.5C will be a “pipe dream” if China waited as late as 2030 for the peak of its emissions, he said in an interview after a major policy speech in London on Tuesday. “We’ve got to deal with reality here, that is the baseline truth we’re talking about,” he said.
Kerry, who has criss-crossed the world to promote President Joe Biden’s climate agenda, in his speech singled out China and said it would be “impossible” to limit warming to 1.5C unless the planet’s biggest emitter changed its targets.
Kerry kallade Pekings pågående byggnation av kolkraftverk för ”problematisk”. Han underströk vidare att om Kina inte toppar sina utsläpp tidigare än år 2030, så måste resten av världen vara helt fri från utsläpp redan 2040 för att det så kallade 1,5 graders-målet i Parisavtalet ska kunna uppnås.
I samband med sitt tal så sade Kerry dessutom till Financial Times att han är intresserad av att diskutera frågan om klimattullar på importvaror med Peking, alltså en liknande åtgärd som EU presenterade förra veckan.
Kerry beskrev samarbete mellan Kina och USA som absolut nödvändigt för att rädda klimatet. Med anledning av den tilltrasslade relationen mellan Kina och USA, skrev The Guardian under gårdagen en längre analys av möjligheterna till ett sådant samarbete.
I januari i år skrev Kinamedia om hur kinesiska diplomater varnade för att klimatsamarbete kan utebli om Washington fortsätter att konfrontera Peking gällande mänskliga rättigheter.
Alltså: ignorera våra fångläger för etniska minoriteter samt förtrycket av politiska och civila rättigheter i Hongkong, annars minskar vi inte våra utsläpp.
Som Kinamedia nyhetsbrev uppmärksammade för en dryg vecka sedan, så har flera så kallade progressiva demokrater sedan dess spelat Peking i händerna genom att kräva att Joe Biden ska tona ned sin kritik mot eventuella kinesiska övergrepp för att istället helt fokusera på samarbete kring klimatet.
Politico skrev närmare om hur över 40 så kallade progressiva organisationer och grupper undertecknat ett brev till Joe Biden med budskapet att minska konfrontationen med Peking, eftersom ”inget mindre än vår planets framtid är beroende av att det nya kalla kriget mellan USA och Kina upphör”.
I sin analys med rubriken ”US seeks cooperation with China on climate but not at any price” noterade dock The Guardians diplomatiska redaktör Patrick Wintour efter gårdagens framträdande av John Kerry att de progressiva uppmaningarna fått föga gehör hos Bidens administration:
The hugely energetic Kerry has insisted it is possible to secure his climate goals with China, but in a separate silo to his diplomatic colleagues. He argues that his turf “is a freestanding international crisis, which all of us need to deal with, no matter what”. Kerry even took the trouble to hold a January press conference to insist climate change negotiations were sui generis, and need not be contingent on concessions in other domains. He wanted to kill at birth the notion that China could buy America’s silence on human rights as the price of cooperation on climate.
China’s actions on climate would not be allowed to give it any leverage over other issues, Kerry insisted.
De pågående regnovädren i Zhengzhou och de risker som klimatförändringarna innebär även för Kina i framtiden, borde ju vara nog för att motivera landets regim att minska sina utsläpp.
I The Guardian noteras exempelvis hur ledningen i Peking nu använder ord som ”klimatkris”. Det är diametralt annorlunda från då man för ett drygt årtionde sedan agerade bromskloss vid klimatmötet i Köpenhamn, då uppfattningen att begränsade utsläpp var ett påfund av omvärlden för att hindra Kinas ekonomiska utveckling.
Den senaste upplagan av Kinamedia nyhetsbrev innefattade vidare två potentiellt positiva klimatnyheter, som ger vid handen att Peking har börjat ta klimatrelaterade frågor på allvar.
Dels har man lanserat ett inhemskt system för handel med utsläppsrätter, dels presenterades designen av en ny kärnreaktor som inte behöver kylas ner med vatten.
På så vis kan dessa kärnkraftverk – som dessutom ska vara säkrare vid läckage – byggas i öknen eller på andra avlägsna platser.
Men frågan är återigen om åtgärderna är tillräckligt omfattande eller snabba för att göra skillnad för de nuvarande klimatmålen.
Den kinesiska handeln med utsläppsrätter inkluderar inte en ens en majoritet av landets utsläpp, då tillverkare inom smutsiga industrier som stål och cement undantagits. För de aktörer som omfattas av systemet råder heller inget utsläppstak; handeln innebär blott att det blir dyrare att förorena.
Och vad gäller den nya toriumdrivna kärnreaktorn, så beräknas den första sådana inte att stå klar förrän 2030, vilket alltså är samma år som Kina enligt egna målsättningar ska börja minska koldioxidutsläppen.
Frågan om Kinas samarbetsvilja kring klimatet kommer ställas på sin spets inom snar framtid. John Kerry förväntas förstärka uppmaningarna till Kina att göra mer för klimatet under morgonens G20-möte för klimat och energi i Neapel.
Vidare kommer 2021 avslutas med FN:s globala klimatkonferens i Glasgow, där pressen på närvarande ledare kommer vara stor givet den senaste tidens extremväder.
