NATO grundades 1949 och består i dag av 30 medlemsländer. Fokus har sedan starten legat på säkerhets- och försvarspolitik i Europa och Nordamerika. Generalsekreterare Jens Stoltenberg noterade tidigare denna månad att första gången Kina nämndes i ett NATO-dokument, var december 2019.
Men sedan dess har Kina blivit en av organisationens nya fokuspunkter. Efter att USA:s president Joe Biden i söndags avslutade ett tre dagar långt möte med G7 i Storbritannien, gick han direkt vidare till sitt första NATO-möte.
Redan på förhand utlovade Stoltenberg ”mer språk om Kina än vad NATO någonsin tidigare haft”, i den kommuniké som alltid utfärdas efter dessa möten.
Och så blev också fallet. Wall Street Journal beskriver kommunikén efter det senaste NATO-mötet, som offentliggjordes i måndags, enligt följande:
“China’s growing influence and international policies can present challenges that we need to address together as an alliance,” the document states. “We will engage China with a view to defending the security interests of the alliance.”
The communiqué says that China presents “systemic challenges to the rules-based international order.” NATO also mentions concerns over Beijing’s rapidly expanding nuclear arsenal and military cooperation with Russia.
Det 79 sidor långa dokumentet nämner enligt tidningen Kina ”närmare ett dussin gånger”. Kopplingen till Ryssland görs också bara ett par dagar innan Joe Biden för första gången i egenskap av president ska träffa Vladimir Putin i Schweiz.
Den senaste tidens närmande mellan de alltmer auktoritära regimerna i Peking och Moskva har väckt oro i väst.
Förhållandet mellan de båda länderna utvecklades här på Kinamedia i slutet av maj i artikeln ”Analys av relationen mellan Kina och Ryssland”.
Men även utan kopplingen till Ryssland, så bedömer NATO numera Kina som ett växande säkerhetshot. Reuters citerar Stoltenberg under mötet tala om kinesiska cyberaktiviteter, landets närvaro i Afrika och investeringar i europeisk infrastruktur som hamnar och 5G.
NATO:s avslutande kommuniké nämnde även Pekings desinformation och växande kärnvapenarsenal i bekymmersamma ordalag.
Från att fram till slutet av 2019 alltså i stort sett ha ignorerat Kina, så kan vi förvänta oss mer av denna vara från NATO. Jens Stoltenberg sade redan innan mötet med Joe Biden att ”nästan samtliga punkter” i utkastet till policydokumentet NATO 2030 är ”relevanta för att itu med Kinas framfart”.
Denna skarpt formulerade kommuniké kommer dessutom bara en dag efter att G7 släppt sitt tuffaste gemensamma uttalande någonsin mot Kina, efter förra veckoslutets möte i Storbritannien. Kinamedia skrev för ett par dagar sedan närmare om detta G7-uttalande.
NATO:s nya Kinafokus kan således ses som ett resultat av Joe Bidens ledarskap, och hans utrikespolitiska ambition att ena världens demokratier för att möte de utmaningar som Pekings aktiviteter anses utgöra.
Men det kan också ses som ett resultat av kinesiska myndigheters allt mer utmärkande egenskap att skjuta sig själva i foten.
I slutet av mars rapporterade Kinamedia närmare om hur Kina införde sanktioner mot tio individer och fyra EU-organisationer, som hämnd för EU:s riktade sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän inblandade i övergreppen mot etniska minoriteter i regionen Xinjiang.
Att en handfull Europaparlamentariker fanns bland de tio, ledde till att ratificeringen av ett omtalat investeringsavtal mellan EU och Kina lades på hyllan.
Bland de fyra organisationerna som utsattes för kinesiska sanktioner fanns danska Alliance of Democracies Foundation, som leds av NATO:s före detta generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, vilket sannolikt bidrog till att ytterligare försämra Pekings rykte inom NATO.
Joe Biden var också noga med att understryka hur ”USA är tillbaka” efter åren med med Donald Trump som president, samt att NATO är av högsta betydelse för Washington.
Han anklagade sedan vidare Kina och Ryssland för att försöka köra en kil mellan den transatlantiska alliansen. Wall Street Journal noterar att Ryssland var ännu mer vanligt förekommande i NATO:s kommuniké, där landet nämndes över 60 gånger, särskilt med anledning av situationen i Ukraina.
Biden ska träffa Vladimir Putin i Geneve under onsdagen. Det finns i dagsläget inga konkreta planer på ett möte mellan Joe Biden och Kinas president Xi Jinping.
