Konfuciusinstitut i all ära, men vad som just nu sker i Ungern är ett steg längre. Där har landets regering nämligen offentliggjort planer på att Budapest ska stå värd för det kinesiska universitet i Europa.
Det är prestigefyllda Fudan University som ska öppna ett campus i den ungerska huvudstaden. Bygget ska stå klart 2024 och beräknas kosta 1,5 miljard euro. Enligt dokument som grävande lokala journalister fått tag på så är 1,3 miljarder euro av dessa ett lån från Kina.
Summan är högre än årsbudgeten för Ungerns hela högre utbildningsväsende. Campuset ska bli en halv miljon kvadratmeter stort, vilket är större än något annat ungerskt universitet.
Projektet ska dessutom byggas nästan uteslutande med material och arbetskraft från Kina, trots att det är ungerska skattebetalare som får stå för kalaset.
Detta har inte gått hem särskilt väl hos vare sig allmänheten eller oppositionspolitiker till president Viktor Orban, som uppges ha gett grönt ljus för universitetet i april.
Deutsche Welle noterar hur frågan två tredjedelar av befolkningen är emot initiativet. Den politiska oppositionen har enats kring ambitionen att stoppa bygget, som också kan bli en viktig valfråga nästa år.
Redan nu har Budapests liberala borgmästare – i samråd med en annan lokal oppositionspolitiker – sett till att döpa om en rad gator kring det planerade universitet, till namn som innehåller ”Hongkong”, ”Dalai Lama” och ”uiguriska martyrer”:
According to a recent poll by Budapest’s Republikon Institute, 66% of Hungarians oppose the construction project, including many supporters of the ruling Fidesz party. The opposition is trying to prevent the campus with all means at its disposal, above all, Budapest’s mayor, Gergely Karacsony of Hungary’s green-liberal party Parbeszed. He wants to enter the race against Viktor Orban in next year’s parliamentary elections for the united opposition list.
Karacsony has the support of the independent but opposition-backed district mayor of Ferencvaros, Krisztina Baranyi. On Tuesday, Baranyi renamed streets around the planned construction area as ”Dalai Lama Street,” ”Street of Uyghur Martyrs” and ”Free Hong Kong Street,” in reference to issues and conflicts that have sparked international condemnation of China for human rights abuses.
Borgmästare Karacsony har även varit frispråkig om saken på Twitter:
We oppose the govt's Fudan university campus project, & are renaming streets in the area (e.g. to Dalai Lama Road) to show our disapproval. We welcome foreign universities that are not linked to oppressive state ideologies, are transparent & and not disadvantageous 4 HU taxpayers pic.twitter.com/q0FCCKzVqg
— Gergely Karácsony (@bpkaracsonyg) June 2, 2021
Efter namnbytet – som väckte stor irritation i Peking – hölls under helgen protester i Budapest, där omkring 10 000 demonstranter visade sitt missnöjet med det planerade universitetet.
”Landsförräderi”, stod det på några av skyltarna. Demonstranter menade att pengarna borde gå till förbättra kvaliteten på de egna universiteten, snarare än att bygga ett nytt kinesiskt.
Motståndare menar vidare att projektet är ett vis för Orbans regering att ställa sig in hos ledarna i Kina, samtidigt som det ökar såväl Pekings inflytande i Ungern som den kinesiska underrättelsetjänstens tillträde till landet.
Victor Orbans regering har på senare år framträtt som Kinas viktigaste allierade i EU. I mitten av april rapporterade Kinamedia om hur Ungern enhälligt blockerade gemensamma EU-åtgärder som svar på den politiska utvecklingen i Hongkong.
Det var bara en av flera gånger som Ungern använt sitt veto för att stoppa uttalanden eller åtgärder från EU som går emot den kinesiska regimens intresse.
Även vad gäller det planerade universitetet, så slår den ungerska regeringen ifrån sig kritiken. Man påpekar att flera universitet i USA och Europa också har samarbete med Fudan, samt att ett samarbete med detta högt rankade kinesiska universitet skulle höja göra ungersk utbildning mer konkurrenskraftig.
Oavsett vilket så är debaclet i Ungern en del av en intressant trend. Det är i östeuropeiska länder som tidigare varit under sovjetiskt styre, där ökat kinesiskt inflytande ofta väcker allra starkast känslor.
I Tjeckien märks en närmast identiskt situation, där president Miloš Zeman ofta beskylls för att vara inställsam mot Peking.
Prags borgmästare Zdeněk Hřib gör dock anspråk på motsatsen. I början av 2020 skrev han ett avtal som gjorde Taipei till Prags systerstad, efter att just ha skrotat ett sådant avtal med Peking.
Senare samma år besökte han Taiwan som medlem av en delegation på 89 personer ledd av senatens talman Milos Vystrcil; även det ett besök i konflikt med president Zemans handlingar och önskemål.
För ett par veckor sedan skrev Kinamedia om hur Litauen lämnade samarbetet ”17+1”, inom vilket Kina länge försökt främja investeringar i och bilateralt samarbete med sjutton europeiska nationer i centrala och östra Europa.
Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis uppmanade andra länder att göra likadant, så att EU:s 27 medlemsländer mer effektivt kan samordna sin politik gentemot Kina.
Tidigare i år avstod dessutom sex länder inom ”17+1” att låta president eller premiärminister delta vid ett videomöte med Kinas president Xi Jinping, trots att Kina insisterade på att mötet skulle hållas mellan statsöverhuvuden.
RELATERAD LÄSNING PÅ KINAMEDIA:
”Harvards toppforskare fälls för hemligt samarbete med Kina” (dec 2021)
”Universitet i Hongkong river dansk staty om massakern vid Himmelska fridens torg” (dec 2021)
