Inom EU finns en ökad vilja att göra gemensam sak med USA och Storbritannien för att försöka upprätthålla de mänskliga rättigheterna i Hongkong, menar Reuters. Nyhetsbyrån rapporterade under gårdagen vidare hur Ungern stoppat gemensamma åtgärder och ett uttalande från EU, som svar på oro om den nationella säkerhetslagen i Hongkong.
Enligt Reuters skulle EU ha offentliggjort åtgärderna på måndag. Men när unionens 27 utrikesministrar höll ett möte under fredagen, så gav inte den ungerska ministern sitt stöd.
Därmed uteblir EU:s agerande i frågan, eftersom gemensamma åtgärder och uttalanden av detta slag kräver uppbackning från uniones samtliga utrikesministrar.
South China Morning Post rapporterar att de planerade åtgärderna innefattar uppsägningen av de utlämningsavtal som tio av unionens länder fortfarande har med Kina. Dessutom skulle man underlätta för särskilda kategorier av arbetskraft och studenter från Hongkong att flytta till Europa.
Två EU-diplomater berättar för Reuters hur Ungern var av uppfattningen att EU redan har ”för många problematiska frågor” med Kina. Detta efter att Ungern förra månaden backat upp EU-sanktioner mot fyra tjänstemän och en lokal säkerhetsbyrå i Xinjiang, med anledning av förtrycket mot regionens etniska minoriteter.
Enligt Reuters skedde dock detta ”motvilligt”, samtidigt som Budapest beskrev sanktionerna som ”meningslösa”. Och bara några dagar efter att sanktionerna utfärdades tog Ungern emot Kinas försvarsminister på statsbesök.
Nyhetsbyrån understryker även att Ungern är en stor mottagare av kinesiska investeringar, samt att Ungern och Grekland tidigare har blockerat flera liknande uttalanden och åtgärder från EU.
Exempelvis blockerade Ungern i början av 2017 ett gemensamt uttalande som kritiserade ökad omfattning av godtyckliga arresteringar och tortyr mot kinesiska rättsadvokater. Den ungerska oviljan att skriva under uttalandet ledde till att det endast utfärdades av elva länder.
Kinamedia har flera gånger skrivit om denna oroväckande trend. I artikeln ”EU oförmöget att kritisera Kina om mänskliga rättigheter”, uppmärksammades hur Grekland senare samma år såg till så att EU för första gången någonsin inte kunde leverera ett årligt gemensamt uttalande vid FN:s råd för mänskliga rättigheter. Grekland hade nämligen synpunkter på kritiken mot Kina i denna skrivelse.
Likaledes rapporterade Kinamedia 2018 hur Ungern som ensamt EU-land heller inte skrev under en rapport med kritik mot Kinas nya sidenvägar. Detta var särskilt parodiskt, eftersom rapporten i fråga även problematiserade Kinas framgångar med att stoppa gemensam kritik från EU genom att köpa lojalitet från ett par europeiska länder.
Så sent som i maj i fjol skrev jag vidare texten ”Ungern lovar hjälpa Kina att hålla Taiwan utanför Världshälsoorganisationen” här på Kinamedia.
Efter att den ungerska utrikesministern i våras samtalade med Kinas utrikesminister, så utfärdade Kina nämligen ett uttalande som gjorde gällande att Ungern stödjer Kinas ambition att hålla Taiwan utanför WHO:s årsmöte.
Därmed kunde EU inte med samlad röst argumentera för nödvändigheten att inkludera Taiwan i detta årsmöte mitt under rådande pandemi.
Som av en händelse så samtalade Kinas och Ungerns utrikesministrar samtidigt om samarbete inom 5G, samt bygget av ett höghastighetståg mellan Budapest och Serbiens huvudstad Belgrad. Ungerns utrikesminister passade även på att tacka för de 121 hjälpsändningar man fått från Kina med utrustning för att bekämpa COVID-19.
Kinas strategi att söndra och härska röner alltså stora framgångar i Europa vad gäller att stoppa uttalanden, och därmed även i förlängningen åtgärder, som en följd av övergrepp mot det egna civilsamhället eller brott mot internationella avtal i Hongkong.
Efter det senaste bakslaget om uttalandet kring Hongkong, uttrycker en av diplomaterna som Reuters talar med oro för att situationen påverkar EU:s ”soft power”, och försvårar unionens möjlighet att påverka andra länder i frågor som dödstraff eller pressfrihet.
