Första halvåret 2020 var “första gången någonsin” som kolkraftens globala kapacitet minskade. Detta enligt Global Energy Monitor, en NGO baserad i San Francisco, som i veckan uppgav att 18,3 gigawatt kolkraft förbereddes för byggnation under detta halvår, medan 21,2 gigawatt stängdes ner.
Utvecklingen kopplas samman med COVID-19, och drevs på av att flera kolkraftverk i Europa stängts ner. En liknande process kan även ses i Syd- och Sydostasien. Vietnam överväger avbryta planerna på nya kolkraftverk med 9,5 gigawatts kapacitet, och i Bangladesh diskuteras nu ett stopp för kolkraftverk med en kapacitet på 16,3 gigawatt, rapporterar Financial Times.
Tidningen noterar att även stora kolnationer som Japan och Sydkorea börjar agera efter påtryckningar om att minska kolkraften. Dock finns det ett betydande undantag från denna trend. Nämligen Kina, som under årets sex första månader godkände byggnationen av fler kolkraftverk någon gång sedan 2016.
Reuters rapporterar vidare – med samma rapport som källa – att Kina under första halvåret 2020 färdigställde 11,4 gigawatt ny kolkraft, eller 62 procent av alla nya kolkraftverk globalt.
Dessutom påbörjade Kina byggnationen av kolkraftverk till en kapacitet av 12,8 gigawatt vilket motsvarar 86 procent globalt, samt gav grönt ljus till ytterligare 53,2 gigawatt eller 90 procent av kolkraft som under föregående halvår godkändes för konstruktion.
Reuters framhåller att kol under fjolåret stod för 58 procent av Kinas totala energikonsumtion förra året, vilket var tio procentenheter mindre än 2012. Men samtidigt så har den totala användningen av kol i ren mängd ökat stadigt, vilket ju är det som spelar absolut största roll för utsläpp och klimat.
Sammantaget har Kina i dag över 250 gigawatt ny kolkraft som redan är under konstruktion eller som snart ska börja byggas. Detta är mer än dagens totala kapacitet i USA (246,2 gigawatt), eller Indien (229 gigawatt).
“Det går inte att överskatta den grad till vilken Kina driver utvecklingen av kolkraft”, säger Christine Shearer, programordförande vid Global Energy Monitor.
Kort sagt så spelar det föga roll hur många kolkraftverk som stängs ner i övriga världen. Om Kina fortsätter med sin planerade utbyggnad så kommer det ändå bli omöjligt att nå några globala klimatmål, eller ens minska den totala mängden utsläpp alldeles oavsett effekterna som coronakrisen har på den globala ekonomin.
De kinesiska nyinvesteringarna i kolkraft är dessutom inte nödvändiga av energirelaterade anledningar, utan görs främst av ekonomiska skäl då tillväxten ute i provinserna måste sparkas igång igen.
Shearer understryker att detaljerna i Kinas nästa femårsplan, som gäller för perioden 2021-2025, är av allra största vikt för hur mycket kolkraft som kommer byggas i vilken takt i Kina under de närmaste åren. Samt förstås för klimatet, och hela planetens ekologiska välmående.
Ändå har jag vare sig sett Greta Thunberg eller svenska politiker och medier alls uppmärksamma denna ödesdigra fråga. Det är märkligt hur kinesiska myndigheter alltid kommer undan vad gäller klimatet, då ilskan ständigt i oproportionerlig utsträckning istället riktas åt andra håll.
Mina tidigare texter här på InBeijing på samma ämne innefattar:
“Kina minskar investeringar i grön energi, bygger istället ut kolkraften” (dec 2019)
“Dramatisk ökning av kolkraft i Kina de senaste 18 månaderna” (nov 2019)
“Nya siffror: Kina står för över hälften av all planerad ny kolkraft i världen” (sep 2019)
“Kina ökar utsläpp av växthusgaser med 50 procent på tio år” (juli 2019)
“Kina kan bygga upp till 500 nya kolkraftverk innan år 2030” (mars 2019)
Hej,
Bra artikel men vissa saningar kommer ej fram heller och det som skrivs om Kina ar ocksa delvis fel.
Japan som jag arbetat med i 30 ar nu, har helt enkelt inga egna natur resurser, en del kol och importerar all sin olja och gas. Fore 2011 producerade Japan 30% av sin el produktion genom karnkraftverk, som snabbt stangdes efter Fukoshima katastrofen. Sa for att snabbt ersatta ett 30% bortfall var ju Japan tvungen att massivt importera gas, och bygga ut andra olika resurser lokalt dvs. bade kol och vattenkraftverk. Att den Japanska regeringen nu vill minska anvandandet av kol ar ju logikskt men man maste ju ocksa forsta att det inte ar utlandska patryckningar, det ar ett internt Japanskt beslut. For att landet alltid har varit innovativt och val medveten om att minska olika former av industriutslapp.
Skulle Sverige plosligt stanga alla vara karnkraftverk under en snabb overgangfas skulle vi sakert ocksa vara tvungna att importera mera gas from Norge, kanske t.o.m. el fran Polen, el som produceras genom kol for det mesta i Polen. Men att vi har en stor granne brevid Sverige (40 milj. invanare) som producerar en stor del av sin el produktion via kol framgar inte av artikeln, trots att bagge landerna ar EU medlemmar m.m.
Angaende Kina och Sverige och Greta Thunberg. Ja, Sveriges regering har ju redan problematiska relationer med Kina for narvarande och som Du mycket bra skrivit om tidigare. Greta Thunberg ar ju en ung, modig person men kanppast riktigt insat i alla fragorna angaende dom ekonomiska verkligheterna olika lander maste brottas med. Speciellt med Covid-19 under 2020 maste ju manga lander forsoka att overleva ekonomiskt. Indien bygger ut massivt, bade kol och karnkraftverk. Alla landerna har inte den formanen att leva vid en lang och blasig kust och med en liten befolkning, som den situation Danmark befinner sej i idag (en massiv expansion ar planerad av vindkraftverk under kommande aren i landet).
Kina satsar faktiskt emorma resurser nu med att bygga ut landets kapacitet inom vindkraftverk langs landets kuster. 2030 kommer Kina ha installerat ungefar en fenmtedel av den totala varldskapaciteten inom vindkrafterverk dvs. runt 52GW.
Kankse lite mera nuanserade artiklar om Kina vore bra ocksa. Alla beslut landet, deras ledare och befolkning gor under 2020 ar inte alltid fel eller daliga. Om man ser vad som hander i USA idag i debatten om klimatforandringsfragor pa federal niva ar det ju knappast nagot att skriva hem om.
Mvh.,
Marc
Hej och tack för kommentar. Givetvis är inte alla beslut som alla i Kinas befolkning tar fel. Men om vi håller oss till regimen och miljöområdet, som är ämnet för artikeln, så ser det faktiskt ganska så mörkt ut.
Visst är det bra att Kina bygger ut sin vindkraft. I texten står det ju också att andelen energiframställning från kol har minskat med 10 procentenheter sedan 2012. Men detta är i det närmaste oväsentligt för klimatet, eftersom mängden utsläpp från Kina konstant ökar då även kolkraften byggs ut samtidigt. Under dessa omständigheter så fortsätter jordens temperatur att stiga likt förbannat, oavsett hur många vindkraftverk som byggs.
Vad gäller USA, så visst lämnar debatt och retorik mycket i övrigt att önska. Men om man istället tittar på vad som egentligen sker, så har utsläppen i USA de senaste åren, liksom i Europa, minskat. 2018 hade USA de lägsta utsläppen av växthusgaser på 25 år. Detta är enligt min mening att föredra framför den kinesiska ledningens tomma garantier om ledarskap inom klimatfrågan, kombinerat med en dramatisk utbyggnad av kolkraften.
Och så det här med “nyanser”. Tro mig, ingen skulle hellre än jag vilja skriva positiva nyheter om Kina. Jag har bott där i åtta år och har många vänner i landet som jag bara önskar det bästa. Men då utvecklingen ser ut som den gör i Kina under Xi Jinping, så finner jag inget egenvärde i att försöka skriva en viss andel “positiva” nyheter bara för sakens skull. Men visst, om du har på lager några positiva nyheter som är viktigare än hundratals nya kolkraftverk, miljontals muslimer i politiska fångläger eller utraderingen av Hongkongs politiska och civila rättigheter, så tipsa mig gärna.
“Det som skrivs om Kina är delvis fel”, säger du i din kommentar. Ge då gärna också exempel på något i texten som är felaktigt. Att jag inte skriver om Polen, ja det beror på att sidan har ett fokus på Kina med omnejd.
Hej,
Problemet blir ju att USA, under Trump administrationen, kan ju inte heller, ur Europeisk synvinkel, plosligt lyftas fram som ett foregangsland gentemot Kina langre. Det borjade redan 2003 med invasionen av USA och nagra mycket fa allierade att invadera Iraq, med dom katastrofala konsekvenser vi fortfarande ser idag i landet och regionen. En massiv hjalp av Kina for att stodkja varlsekonomin efter finanskrisen 2007/08, igen orsakad av massiv Amerikansk spekulationsiver pa manga fronter. Obma, ja en trevlig man men kanppart rustad att forhansle amed Ptun leer Xi regimerna som gjorde vad dom ville under dryga 8 ar .
Med Trump, forst skrotar ju hans regering mer och mer olika interna lagar och initiative som EPA’s lagar i USA och som har satts pa plats seadan 1970’s talet, av R. Nixon skall man tillaga, som var ratt pragmatisk pa manga satt och vis. USA’s agerande, att Trump alskar Xi, men sedan satter igang at massivt handelskrig mot Kina och med ingen riktig utvag just nu innan valet in November 2020, ar ju bade barnsligt och otankt i sin planering. All agressiv Amerikanska satsninngar mot Venezulea, Iran m.m. (river upp JCPOA som alla andra parters sasom EU, Ryssland m.m. stodjer, och fortfarande idag t.o.m. Britterna), medan lander som Saudi Arabien och UAE tillsammans har nastan bombat lilla Yemen sonder och samman, med Amerikanska vapen, dar kolera sjukdommen ater utvecklades igen efter dessa insatserna i Yemen. Trump alskar dom starka mannen som Erdogan, Putin, Sisi i Egypten men hanar Merkel, May (da hon var Brittisk Statsminister), avbestaller Stasbesok till Danmark in 2019 efter det att Danska Drottningen och den kvinnliga Statsministern inte kunde forsta Trump’s vishet att vilja “losa ut” Danmark from Gronland. BLM debaklett i Amerikanska samhallet och Covid-19 hanteringen (ursakta sannerligen inte Wuhan viruset fran Kina’s hall, vilket det borde kallas i min mening). Hur den 10 augusti 2020 ar USA (och tyvarr skriver jag detta) ett foregangsland for oss alla att titta upp till? Knaske det andras in November, vi far verkligen hoppas pa detta!
OK att Kina anvander mera kol men det gor ju ocksa Polen, Indien och manga andra lander som inte har rad att gora annorlunda i dagslaget. Danmark, mitt exemple tidigare, ar ju ett litet, rikt och demokratiskt land, lattare att forankra ett dyrt beslut om att investera massivt i nya vindkraftverk som ett ekonomist led in Covid-29 aterhamntningen.
Om Kina, ja har du valt att bo under sa manga ar tidigare i Kina sa maste du val se nagra positiva saker med det faktum att milioner manniskor had lyfts ut ur fattigdom av CCP sedan 1979? Jag har akt till Kina offciellt och som turist sedan mitt forsta besoket i landet 1993, sa kan bara konstatera att Kina’s befolkning, rent generellt lever mycket battre an dom gjorde 1993.
Men problemet ar ju ocksa vi “i vast”. USA’s intsallning gentemot KIna har ju varit sa naive sedan 1990 talet. Amerikanska politiker, banker, foretag som investerar massivt i Kina och tror en dag att Kina bara kommer att forvandlas till en Kinesisk version av USA en vacker dag? Utan och tanka pa Kina’s gamla och langa kultur, historia etc., och att CCP tagit makten via ett langt och blodigt inbordeskrig, och att samma parti fortfarande sitter vid makten. Kina och sina manniskor ar inte alla ett och samman med CCP och Kina har gatt i hel fel riktning tycker jag pa manga satt och vis sedan Xi-2 mandatet borjade.
Men da USA och Storbritannien lagger sej in in Hong Kongs affarer ratt agressivt sedan maj/juni 2019 (en stad jag alskar och forst besokte som 17 aring da jag bodde med mina foraldrar i Kuala Lumpur) och som jag sist besokte under mars manad 2019, ar det ju inte konstigt att Kina och CCP reagerar som dom gor (jag ursaktar inte CCP’s metoder). Att Kina forsoker vanda sin opinion mot Trump’s USA.
For CCP galler ju bara kontrol, makten over sammhallet, sin politiska overlednad allt. Samma med regimerna i Saudi Arabien, Egypten, UAE, Turkiet (vara vanner och allierade i NATO), Iran, Venezuela, Ryssland, Nord Korea eller Syrien t.ex. Men Kina med skillnad ifran dom andra namnda landerna ar en ekonomisk och militar stormakt idag. Men om vi ville “andra” Kina och CCP, varfor gav vi Pekin sommar OS spelen 2008, varfor gjordes inte mycket mera under dom 24 ar med Clinton, W. Bush eller Obama vid makten? Vi var helt enkelt for naiva, giriga och fega under 90’s talet, da vi kunde ha satt mycket mera press mot CCP. Istallet var USA inblandat sedan 2003 i olika krigsscenarier i delar av Mellan Ostern. Nu ar Kina den nation den ar in 2020, det har blivit for sent for att tvinga Kina externt till fordringar. Det maste komma fran folket skjalva sasom det som hander i Minsk eller Beirut under dessa senaste dagarna…men vill Kina’s befolkning verkligen att CCP bara skulle kollapsa sasom Soviet Unionen en dag gjorde? Den fragan kan jag inte svara pa.
Mvh,.
Marc
Men Marc, sitter du på ett bibliotek någonstans ute i världen och skriver? För om det är din egen dator kan du väl ta och lägga fem sekunder och ett par klick på att byta tangentbordsuppsättning så du får med åäö.