Jojje OlssonFörsta halvåret 2020 var ”första gången någonsin” som kolkraftens globala kapacitet minskade. Detta enligt Global Energy Monitor, en NGO baserad i San Francisco, som i veckan uppgav att 18,3 gigawatt kolkraft förbereddes för byggnation under detta halvår, medan 21,2 gigawatt stängdes ner.
Utvecklingen kopplas samman med COVID-19, och drevs på av att flera kolkraftverk i Europa stängts ner. En liknande process kan även ses i Syd- och Sydostasien. Vietnam överväger avbryta planerna på nya kolkraftverk med 9,5 gigawatts kapacitet, och i Bangladesh diskuteras nu ett stopp för kolkraftverk med en kapacitet på 16,3 gigawatt, rapporterar Financial Times.
Tidningen noterar att även stora kolnationer som Japan och Sydkorea börjar agera efter påtryckningar om att minska kolkraften. Dock finns det ett betydande undantag från denna trend. Nämligen Kina, som under årets sex första månader godkände byggnationen av fler kolkraftverk någon gång sedan 2016.
Reuters rapporterar vidare – med samma rapport som källa – att Kina under första halvåret 2020 färdigställde 11,4 gigawatt ny kolkraft, eller 62 procent av alla nya kolkraftverk globalt.
Dessutom påbörjade Kina byggnationen av kolkraftverk till en kapacitet av 12,8 gigawatt vilket motsvarar 86 procent globalt, samt gav grönt ljus till ytterligare 53,2 gigawatt eller 90 procent av kolkraft som under föregående halvår godkändes för konstruktion.
Reuters framhåller att kol under fjolåret stod för 58 procent av Kinas totala energikonsumtion förra året, vilket var tio procentenheter mindre än 2012. Men samtidigt så har den totala användningen av kol i ren mängd ökat stadigt, vilket ju är det som spelar absolut största roll för utsläpp och klimat.
Sammantaget har Kina i dag över 250 gigawatt ny kolkraft som redan är under konstruktion eller som snart ska börja byggas. Detta är mer än dagens totala kapacitet i USA (246,2 gigawatt), eller Indien (229 gigawatt).
”Det går inte att överskatta den grad till vilken Kina driver utvecklingen av kolkraft”, säger Christine Shearer, programordförande vid Global Energy Monitor.
Kort sagt så spelar det föga roll hur många kolkraftverk som stängs ner i övriga världen. Om Kina fortsätter med sin planerade utbyggnad så kommer det ändå bli omöjligt att nå några globala klimatmål, eller ens minska den totala mängden utsläpp alldeles oavsett effekterna som coronakrisen har på den globala ekonomin.
De kinesiska nyinvesteringarna i kolkraft är dessutom inte nödvändiga av energirelaterade anledningar, utan görs främst av ekonomiska skäl då tillväxten ute i provinserna måste sparkas igång igen.
Shearer understryker att detaljerna i Kinas nästa femårsplan, som gäller för perioden 2021-2025, är av allra största vikt för hur mycket kolkraft som kommer byggas i vilken takt i Kina under de närmaste åren. Samt förstås för klimatet, och hela planetens ekologiska välmående.
Ändå har jag vare sig sett Greta Thunberg eller svenska politiker och medier alls uppmärksamma denna ödesdigra fråga. Det är märkligt hur kinesiska myndigheter alltid kommer undan vad gäller klimatet, då ilskan ständigt i oproportionerlig utsträckning istället riktas åt andra håll.
Mina tidigare texter här på InBeijing på samma ämne innefattar:
”Kina minskar investeringar i grön energi, bygger istället ut kolkraften” (dec 2019)
”Dramatisk ökning av kolkraft i Kina de senaste 18 månaderna” (nov 2019)
”Nya siffror: Kina står för över hälften av all planerad ny kolkraft i världen” (sep 2019)
”Kina ökar utsläpp av växthusgaser med 50 procent på tio år” (juli 2019)
”Kina kan bygga upp till 500 nya kolkraftverk innan år 2030” (mars 2019)
