Jojje OlssonVapenaffärer med Taiwan är alltid en svår balansgång för amerikanska regeringar. Försäljningen skapar givetvis arbetstillfällen i USA, samtidigt som det underlättar för amerikansk militär om Taiwan har ett så bra försvar som möjligt mot en eventuell kinesisk militär aktion.
På minussidan finns alltid Kinas irritation över sådana affärer. Vid nästan varje tillfälle uttrycker kinesiska myndigheter missnöje med vapenförsäljning till Taiwan, och större affärer kan även innebära diplomatiska eller politiska repressalier av olika slag.
Donald Trump verkar dock inte oroa sig särskilt mycket över detta. Sedan han blev president har USA nämligen godkänt flera vapenaffärer av betydande storlek med Taiwan. Den största hittills fick grönt ljus i veckan, då det meddelades att USA ska sälja 66 stycken toppmoderna stridsflygplan av modell F-16 till Taiwan.
Affären är värd åtta miljarder dollar, och ledde till häftig retorik från Kinas utrikesministerium, rapporterar bland annat The Guardian:
On Monday, China’s foreign ministry spokesperson, Geng Shuang, said US arms sales to Taiwan “severely violate” agreements between Washington and Beijing and “constitute severe interference in China’s internal affairs.”
The United States should “immediately cancel the planned arms sales, and stop selling weapons and military contact with Taiwan,” he said. “Otherwise, the US will have to bear all the consequences.”
Affären ger en välbehövlig uppgradering av Taiwans flygvapen. Senast landet tilläts köpa F-16 plan av USA var 1992. Då man sedan fått nobben vid flera tillfällen har man tvingats till konstant uppgradering av de gamla planen snarare än att köpa den allra nyaste modellen.
Försäljningen sker med bakgrund mot kraftigt upptrappade kinesiska militära provokationer mot Taiwan på senare tid. I slutet av mars tog sig två kinesiska stridsflygplan av modell J-11 in i taiwanesiskt luftrum. De lämnade först efter tio minuters ”dödläge” sedan taiwanesiska flygvapnet skickat upp egna plan för att möta inkräktarna.
Vidare övade Kina i fjol med skarp ammunition i det blott 160 kilometer breda sund som skiljer länderna åt, och bara 45 kilometer från den taiwanesiska ön Kinmen. Övningarna ägde enligt uppgift rum efter ett beslut i sista minuten, sedan Xi Jinping personligen inspekterat Kinas största marina militärövning någonsin i Sydkinesiska havet.
När USA:s kongress 2017 möjliggjorde för amerikanska militära fartyg att anlöpa i taiwanesiska hamnar, dundrade en kinesisk diplomat i Washington att en militär attack mot Taiwan kommer iscensättas “redan samma dag” som detta sker. Hans ord backades snart upp av såväl statlig media som utrikesministeriets talesman.
För att möte retoriken och hoten har Taiwan sedan Tsai Ing-wen blev president 2016 börjat satsa alltmer på militären. I juli godkändes ytterligare vapenaffärer med USA värda närmare 2,5 miljarder dollar, inklusive 108 stycken stridsvagnar som ska försvåra landsättning av kinesiska trupper på Taiwans kust.
Tidigare denna månad meddelade taiwanesiska myndigheter planer på att öka försvarsbudgeten med 5,2 procent till 13,1 miljarder dollar.
Men de senaste årens utveckling i Kina innebär icke desto mindre ett stort gap i styrkeförhållandena; den kinesiska försvarsbudgeten är i dag över 20 gånger större än Taiwans. De flest analytiker är överens om att Kina inom en knapp handfull år kommer besitta den militära förmåga som krävs för en lyckad invasion av Taiwan.
Det är svårt att bedöma sannolikheten för en militär attack mot Taiwan. Som jag skrev här på InBeijing i januari, så började Kinas president Xi Jinping året med ett hotfullt och otåligt tal om att militära medel inte är uteslutna för att bringa Taiwan under kinesiskt styre.
En attack mot Taiwan skulle dock vara väldigt kostsam och riskerar innebära såväl inblandning från USA som fördömanden från världssamfundet.
I första hand kommer Kina därför försöka uppnå en så kallade återförening med andra medel. Främst genom påverkan i det taiwanesiska presidentvalet i januari 2020, där kinesiska myndigheter på olika vis stödjer Kuomintangs presidentkandidat Han Kuo-yu, som förespråkar närmare ekonomiska och politiska band med Kina.
Om Kina skulle vidta militära åtgärder mot Taiwan, så är det på många vis mer sannolikt att man i ett första skede skulle försöka sig på en blockad snarare än en regelrätt invasion.
RELATERAD LÄSNING PÅ INBEIJING:
”Populist med nära band till Kina framröstad som presidentkandidat i Taiwan” (16 juli)
”Kinesiska stridsflygplan hejdade efter 10 minuter i Taiwans luftrum” (2 apr)
”Hård ordväxling mellan Kina och Taiwan om krig eller återförening” (3 jan)
”Kina utfärdar nya militära hot mot Taiwan och USA” (26 okt 2018)
”Kina genomför övning med skarp ammunition i Taiwansundet, hot om militär attack påtagligt” (18 apr 2018)
”Kina hotar öppet Taiwan med krig – hur bör EU och Sverige agera?” (17 dec 2017)
”Kommer Kina invadera Taiwan innan år 2020?” (19 jul 2017)
