Nu vänder Trump blicken mot Kina igen

Det har varit drygt sex mycket hektiska veckor för Donald Trump som president, med diplomatisk tvärvändning mot Ukraina och omfattande inrikespolitiska reformer av framför allt de federala myndigheterna. Känslan är nästan att Trump ännu inte riktigt har funnit tid att ta sig an vad hans nya regering har benämnt som det största säkerhetshotet mot USA, nämligen Kina.

Som jag tidigare har skrivit i Kinamedia nyhetsbrev så har Vita huset även i bakgrunden genomfört en utredning kring Kinas efterlevnad av det handelsavtal som landet ingick med Trumps förra regering år 2020, vilket enligt finansminister Scott Bessent ska användas som utgångspunkt i de framtida handelsrelationerna med Kina.

De senaste dagarna har vi dock kunnat skönja allt fler tecken på att Trump och hans regering nu börjar vända blicken mot Kina. Det mest uppenbara är de höjda tullarna. Med kort varsel meddelande Trump att tullarna på 10 procent mot alla kinesiska importvaror ska höjas till 20 procent, vilket implementerades i tisdags.

Höjningen gäller alltså samtliga varor som USA importerar från Kina, till skillnad från de riktade tullar som infördes under Trumps förra presidentskap. Det innebär i sin tur att han redan på en dryg månad har infört lika omfattande tullar som under hela sin förra mandatperiod:

China has so far chosen to ignore the US, letting the White House spin its wheels, but this approach ends tomorrow if the US imposes another 10 percentage point tariff hike on China. US tariffs are up more than during all of Trump's first term. The pain on China is getting real. pic.twitter.com/C0GBVXPTWn

— Robin Brooks (@robin_j_brooks) March 3, 2025

Tullarna motiveras med Kinas ansvar för den fentanyl som strömmar in till USA och förstör otaliga liv. Kinesiska myndigheter menar å sin sida att drogepidemin som plågar landet uteslutande är USA:s eget ansvar, då den grundar sig i allmänt elände i det amerikanska samhället.

Även om det är tydligt att Kina skulle kunna minska inflödet av fentanyl till USA, så utgör denna debatt en fråga som kräver en egen artikel. Oavsett vilket så innebär Kinas uppfattning att tullarna är orättfärdiga, vilket ledde till att Kina svarade med egna tullar.

Omedelbart efter att de amerikanska tullarna trädde i kraft i tisdags så meddelade kinesiska myndigheter att man inför 15 procent höjd importskatt på en rad amerikanska jordbruksprodukter inklusive vete, majs och bomull. Ytterligare jordbruksprodukter som nötkött, fläskkött och sojabönor från USA belades med 10 procent höjda tullar.

Vid sidan av detta lade Kina till femton amerikanska företag – främst kopplade till försvarsindustrin – på en lista över exportkontroll som innebär att de behöver särskilt tillstånd för att motta varor med dubbla användningsområden från Kina. Ytterligare tio amerikanska företag lades till på en lista som innebär att de inte längre inte alls får göra affärer med eller investera i Kina.

Att Kinas myndigheter ser tullarna som något av en krigshandling märktes tydligt av följande tweet från den kinesiska ambassaden i USA:

If war is what the U.S. wants, be it a tariff war, a trade war or any other type of war, we’re ready to fight till the end. https://t.co/crPhO02fFE

— Chinese Embassy in US (@ChineseEmbinUS) March 5, 2025

Samma ord användes av det kinesiska utrikesministeriets talman Lin Jian vid en presskonferens i veckan, där han även sade att skrämseltaktik och mobbing inte fungerar på Kina. Den som hanterar Kina genom att applicera maximala påtryckningar på landet använder fel taktik mot fel aktör, menade Lin Jian.

Det bör i sammanhanget noteras att de tullar Kina inför som svar är mycket mindre omfattande än de amerikanska. Som jag skrev i Kinamedia nyhetsbrev i februari så innefattade Trumps inledande tullar på 10 procent alla kinesiska importvaror till USA med ett sammanlagt värde av 525 miljarder dollar. Kina svarade då med tullar mot amerikanska importer värda endast 14 miljarder dollar.

Även denna gång är diskrepansen stor, även om jag ännu inte har sett någon exakt uträkning. Detta beror dels på Kina inte har samma möjlighet att svara med tullar på grund av den ojämna handelsbalansen, dels på att Kina har mer att förlora på ett tullkrig och därför vill hålla dörren öppen för förhandlingar.

Men Kinas kategoriska frånsägande av ansvaret för USA:s fentanyl-kris och den krigiska retoriken ovan är knappast metoder som biter på Trump. Som exempelvis Bill Bishop i veckan konstaterade i sitt nyhetsbrev Sinocism, så kommer Trump sannolikt att svara på kinesiska motdrag i form av tullar med ytterligare tullar, vilket innebär stor risk för en negativ spiral.

Mycket tyder dessutom på att Trump förbereder en rad andra åtgärder mot Kina än bara tullar. Som jag noterade i veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev, så verkar hans regering vilja skärpa sanktionerna mot Kina kring mikrochip och halvledare.

Enligt uppgifter från Bloomberg har amerikanska tjänstemän hållit möten med kollegor från Japan och Nederländerna; hem åt företag som producerar avancerade chip samt litografer som behövs för att tillverka de mest avancerade halvledarna.

Syftet med samtalen ska ha varit att övertyga länderna att gå med på tuffare exportförbud mot Kina, samtidigt som restriktionerna på vilka slags chip marknadsledande Nvidia ska tillåtas sälja till Kina också ska skärpas.

Vidare rapporterar Wall Street Journal denna vecka hur Trumps regering förbereder att motverka Kinas dominans inom fartygsindustrin genom en exekutiv order, som bland annat dramatiskt ska öka avgifterna för kinesiska fartyg att anlöpa i amerikanska hamnar och kinesiska kranar att användas i USA.

Noterbart är att dessa avgifter inte endast kommer gälla kinesiska aktörer, utan alla fartyg och kranar som är tillverkade i Kina alldeles oavsett vem som är den nuvarande ägaren. Detta kommer i så fall inte bara slå mot kinesisk handelsaktivitet, utan även mot landets skeppsvarv vars fartyg då blir mindre attraktiva för internationella företag att använda.

Det är även värt att uppmärksamma hur Trump-administrationen nyligen utfärdade ett dokument vid namn ”America First Investment Policy”. där rekommenderas att kraftigt kringskära de sektorer som en handfull av väldens värsta diktaturer inklusive Kina ska tillåts investera i.

Det talas även om ett förbud mot det upplägg som kinesiska företag hittills har kunnat lista sig på USA:s börser genom. Ett förbud skulle även kunna innebära att kinesiska företag måste avlista sig från amerikanska börsindex.

Allt detta kan låta extremt – men Trump är extrem. Vem hade för någon veckan sedan kunnat tro att han öppet skulle skälla ut Zelensky i Vita huset och sedan kasta ut honom därifrån?

I november skrev jag artikeln ”Ny nivå av handelskrig att vänta” för Affärsvärlden, med uppmaningen att ta Trumps retorik under valkampanjen om tullar på minst 60 procent mot Kina på allvar.

Då det verkar alltmer osannolikt att Trump och Xi Jinping kan komma överens om en bredare uppgörelse vilket enligt flera rapporter är den amerikanska presidentens önskan, så tyder allt nu istället på att tullkriget kan trappas upp.

Då Kinas import från USA endast är en fjärdedel av varorna som går i andra riktningen så finns mindre utrymme för kinesiska myndigheter att svara med egna tullar, just som man försökte göra förra gången Trump var president.

Kina har dock en rad andra alternativ att tillgå, vilket jag kommer utveckla här och i Kinamedia nyhetsbrev i takt med att handelskonflikten mellan världens två största länder trappas upp.