I dag åker Xi Jinping vidare till Serbien efter två dagar i Frankrike. Sedan avslutar han sin sex dagar långa resa i Europa genom att åka till Ungern. Valet av länder under den kinesiska ledarens första Europabesök på fem år kan verka förvånande, men är i själva verket helt logiskt.
Frankrike kanske är minst förvånande givet landets storlek och betydelse för såväl EU som kinesisk handels- och säkerhetspolitik. Besöket kan ses som en återgäldning av president Emmanuel Macrons besök i Kina i fjol, och är dessutom symboliskt viktigt då den officiella relationen mellan de båda länderna i år fyller 60 år.
Vidare är Macron den europeiska ledare som allra tydligast förespråkat så kallad strategisk autonomi för Europa, vilket förenklat innebär att kontinenten bör agera självständigt från USA. Detta är en tangent som Xi Jinping gärna spelar vidare på, särskilt som Macron under sitt besök till Kina i fjol sade att Europa inte bör blanda sig i en konflikt om Taiwan mellan Kina och USA.
Som bland andra den tyska public service-kanalen Deutsche Welle noterade inför Xi Jinpings resa så ger valet av länder vid handen en ambition att ”splittra och charma”. Även om besöket i Frankrike var det som hade potential att gagna Kinas politiska målsättningar mest, så var det sannolikt även där som de besvärligaste samtalen fördes.
Redan på förhand meddelades att Macron avsåg pressa Xi på Kinas stöd för den ryska krigsinsatsen i Ukraina. Vidare bjöd han in EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att närvara vid en gemensam middag. Detta skulle Xi nog helst ha velat slippa, då han under sin resa undviker Bryssel och Von der Leyen som tagit initiativet till utredningar mot prisdumpade kinesiska elbilar och andra exportvaror.
Xi slipper besvärliga frågor om Ryssland och Ukraina i såväl Serbien som Ungern, vilka båda har nära band till Moskva. Tvärtom förväntas han göra en säkerhetspolitisk poäng genom att besöka den kinesiska ambassaden i Belgrad som bombades av USA för exakt 25 år sedan i dag under kriget som då rasade på Balkan.
Valet att besöka Serbien eller ens datumet som besöket sker är alltså ingen slump. Det ger Xi ett ypperligt tillfälle att ställa till en show för att ro hem poängen om hur destruktiv USA:s militära aktiviteter i Europa är, jämfört med den fredliga bild man vill framställa Kinas närvaro i.
It is unlikely that Xi Jinping expects more converts to his cause in Europe as a result of his trip. But showing support for the friends the Chinese ruler has will be noted elsewhere in the world https://t.co/mWp79pSZ2b
Photo: Shutterstock pic.twitter.com/VaTJxKtVMS
— The Economist (@TheEconomist) May 7, 2024
Liksom Ungern tar även Serbien emot storskaliga investeringar från Kina. Deutsche Welle citerar statistik från Balkan Investigative Reporting Network som menar att landet mottog kinesiska investeringar värda elva miljarder dollar 2009-2021.
Associated Press citerar vidare siffror från forskningslabbet AidData som gör gällande att Ungern och Serbien tillsammans fick över 15 av de 22 miljarder dollar som kinesiska banker lånade ut till nio länder i centrala och östra Europa 2000-2021.
Genom att besöka just dessa två länder vill Xi Jinping visa på de ekonomiska fördelar som det bär med sig att samarbeta med Kina.
Serbiens president Aleksandar Vucic har inför besöket uppgett att man eftersöker mer kinesiska investeringar, särskilt inom högteknologi. När Xi är i Ungern förväntas han dessutom tillsammans med premiärminister Viktor Orban meddela planer om en ny bilfabrik där från den kinesiska tillverkaren Great Wall Motor.
Nyligen blev det även klart att BYD, världens största tillverkare av elbilar, ska bygga sin första europeiska fabrik i Ungern. Dessutom håller CATL, världens största tillverkare av batterier, på att bygga en fabrik i Ungern till en kostnad av cirka 80 miljarder kronor som förväntas skapa 9 000 jobb.
Med andra ord får Ungern alltså stora ekonomiska fördelar för att vara Kinas bästa vän inom EU. En ungersk akademiker säger till Associated Press inför besöket hur Ungern tack vare sin vilja att göra affärer med Kina utan att ställa besvärliga frågor nu är Pekings ”sista riktiga vän” i unionen:
Tamás Matura, a China expert and associate professor at Corvinus University in Budapest, said Hungary’s hosting of major Chinese investments and production sites — and its agnosticism on doing business with countries with spotty democratic and human rights records — has opened a crucial door to China within the EU.
“The Hungarian government is the last true friend of China in the whole EU,” Matura said. “It is very important now to the Chinese to settle down in a country that is within the boundaries of the EU … and is friendly to the Chinese political system.”
En sådan vän är bra att ha i handels- och säkerhetspolitiska orostider. Inför Xi Jinpings besök sade Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto till kinesiska medier att man motsätter sig EU-kommissionens pågående utredning om extra importskatt eller andra åtgärder för att hindra inflödet av subventionerade kinesiska elbilar till Europa.
Ungern har tidigare på egen hand bland annat avstyrt gemensamma EU-uttalanden om Hongkong och sanktionspaket mot Ryssland som även pekat ut kinesiska aktörer. Då unionens utrikespolitik är konsensusbaserad så räcker det med att ha en trogen samarbetspartner bland medlemsländerna för att stoppa eller urvattna oönskade åtgärder eller uttalanden.
Vidare bygger Kina just nu ett höghastighetståg mellan Budapest och Belgrad inom ramen för de nya sidenvägarna. Att samtidigt besöka båda dessa städer istället för europeiska länder där tvivlet mot Kinas pengar och politik är större visar på Kinas ambition att, som den tyska europaparlamentarikern Reinhard Bütikofer uttrycker det, upprätta en ”auktoritär axel” inom internationell politik.
Likaledes konstaterade historikern och författare Anne Applebaum i en intervju med BBC hur Xi Jinpings val att besöka Serbien och Ungern visar hur Kina är mer intresserat av att stärka relationen med sina närmaste samarbetspartners, än att tillmötesgå EU eller övriga länder i Europa med vilka man har meningsskiljaktigheter om säkerhets- eller handelspolitik.
Hon menade vidare att Kina hade kunnat ha vänskapliga relationer med Europa om man motsatt sig Rysslands krig i Ukraina och aktivt bidragit till att försöka få ett slut på konflikten.
Men istället har man valt att närma sig Ryssland, och under Xi Jinpings första Europaresa sedan 2019 fokusera på de ekonomiska fördelar som enstaka länder i och utanför Europa har att hämta hem om de ställer sig på Kinas sida i den pågående geopolitiska konflikten mot USA.
