Jojje OlssonI slutet av januari skrev Kinamedia närmare om den inhemska nationella säkerhetslag vars innehåll Hongkongs regeringschef John Lee då offentliggjorde. Lagen benämns som artikel 23 i stadens konstitution, och syftar till att täppa igen de luckor som regeringen menar kvarstår efter den nationella säkerhetslag som sommaren 2020 infördes via dekret från Peking.
Innan implementeringen av lagen kvarstod dock en så kallad allmän konsultation, följt av debatt och omröstning i stadens lagstiftande församling. Många trodde därför att det skulle dröja till sommaren, eller åtminstone till Hongkongs nya utbildningsdag för nationell säkerhet i mitten av april, innan artikel 23 kunde implementeras.
Det gick dock betydligt snabbare än så. Den konsulterande rådgivningen pågick i en månad och bestod enligt regeringen till 98,6 procent av positiva omdömen från allmänheten.
Trots att lagförslaget var 212 sidor långt så pågick debatten i parlamentet – varifrån oppositionen bannlysts – endast i elva dagar, innan det i tisdags röstades genom med 89 röster mot 0. I dag trädde så artikel 23 slutligen i kraft efter att John Lee undertecknat lagen.
Enligt uppgifter till South China Morning Post snabbade myndigheterna på processen i syfte att lura utländska aktörer som planerade smutskastningskampanjer mot Hongkong med anledning av den nya lagen.
På tal om agera snabbt, så ges en fingervisning av tillståndet för Hongkongs demokrati genom faktumet att statliga kinesiska medier redan 20 minuter innan omröstningen påbörjades, rapporterade att den lagstiftande församlingen godkänt lagen:
🙋 Lawmakers voted for Article 23 in Hong Kong on March 19, 2024.
📌 BUT China's state broadcaster CCTV posted the vote results to its news client on social media platforms nearly 20 minutes before Council members started voting. pic.twitter.com/kKM2px85IS
— Radio Free Asia (@RadioFreeAsia) March 20, 2024
John Lee beskrev implementeringen av artikel 23 som ett stolt historiskt ögonblick för Hongkong. Stadens myndigheter och centralregeringen i Peking har bemött kritik mot lagen med argumentet att även andra länder minsann har nationella säkerhetslagstiftningar.
Detta argument har i sin tur bemötts av att artikel 23 klassificerar politisk kritik som ett brott mot den nationella säkerheten. Något som tydligt märks genom den specifika formuleringen att våldsamma intentioner inte är nödvändiga för att dömas till upp till tio års fängelse för uppror.
Vidare breddar den nya lagen definitionen av nationell säkerhet och statliga hemligheter på ett vis som gör det mer riskabelt att ha kontakt med utlänningar eller bedriva affärsverksamhet i staden.
För att gå vidare till själva innehållet så innehåller lagen 39 nya brottsrubriceringar inom fem kategorier: förräderi, uppror, sabotage, påverkan av utomstående aktörer samt spionage och stöld av statliga hemligheter.
Den som bryter mot tre första kategorierna riskerar livstids fängelse. Straffsatsen för de två sistnämnda höjs genom artikel 23 från två år till max sju år – eller tio år om brotten genomförts i samröre med utomstående aktörer.
Trots att spionage och stöld av statliga hemligheter ”endast” kan ge tio års fängelse, så framhåller analytiker hur dessa bör skapa särskilt oro i näringslivet.
Statliga hemligheter innefattar även information om ”större policybeslut” angående ”ekonomisk och social utveckling”. Man behöver heller inte sprida denna information vidare för att bli dömd; det räcker att kommit över informationen i fråga på olagliga väg eller ens inneha den.
Akademiker som CNN talat med varnar för att dessa svepande formuleringar ger utrymme för en väldigt bred definition av konceptet statliga hemligheter:
Hung Ho-fung, sociology professor at Johns Hopkins University, said that when social and economic affairs are treated as state secrets, “this is to say it can include anything.”
“With these draconian and not clearly defined clauses, even apolitical business persons can get into trouble and will face the risk of their office being raided and themselves being detained, arrested or placed under exit ban as in many cases in mainland China,” he said.
“This will surely increase the doubt, anxiety, and uncertainty of foreign businesses in Hong Kong.”
Detta må kollidera med myndigheternas ambition att locka utländska företag och utländskt kapital till staden, vars status som regionalt finanscentrum fått sig en ordentlig törn efter år av protester och stränga restriktioner mot Covid-19, samt den omfattande nationella säkerhetslag som redan finns på plats sedan 2020.
Men att nationell säkerhet trumfar så gott som alla andra prioriteringar står klart för den som läser lagtexten närmare. Amnesty International listar tio punkter att särskilt beakta i artikel 23, med fokus på lagens svepande formuleringar.
”Utomstående aktörer” kan enligt den nya säkerhetslagen innefatta utländska regeringar, utländska politiska partier, internationella organisationer, utländska organisationer med politiska ambitioner, eller ”varje individ och entitet som kan relateras till dessa aktörer”.
Det är alltså inga svårigheter att med denna lagstiftning kriminalisera akademiskt utbyte eller kontakt med exempelvis FN, på ett vis som myndigheterna ogillar.
Vidare innefattar artikel 23 en hel rad nya svepande brottsrubriceringar som enkelt kan utnyttjas. Eller vad sägs om ”handlingar som äventyrar den nationella säkerheten i gällande datorer eller elektroniska system”, som inte definierar dessa handlingar närmare men icke desto mindre kan resultera i 20 års fängelse.
Lagen gör även angiveri obligatoriskt, genom att med 14 års fängelse bestraffa den som känner till att någon har begått eller planerar begå förräderi.
Noterbart är även att polis nu kan gripa individer i upp till 16 dagar utan formella anklagelser om brott, jämfört med tidigare bestämmelser om två dagar. Artikel 23 ger även regeringschefen rätt att stifta tillägg i lagen på eget bevåg, som i sin tur kan bestraffas med sju års fängelse.
Då staden redan har en så pass sträng säkerhetslagstiftning är det många som har frågat sig vem artikel 23 egentligen kan komma att rikta sig emot. Svaret är – förutom näringslivet – så kallade ”avvikare”, alltså invånare som har lämnat staden och som lagen ger myndigheterna nya befogenheter att straffa med att exempelvis dra in deras pass eller yrkeslicenser.
Detta kan verka ynkligt och föga förtroendeingivande för en stad som återvinna sitt internationella rykte. Men återigen trumfas denna ambition av att avskräcka de som lämnat Hongkong från att motverka myndigheternas intressen.
Något som tydliggjordes av att ledande ministrar i lokala medier i dag citerades säga att så kallade avvikare sannolikt blir de första som straffas med hjälp av den nya lagen.
Liksom var fallet när den nationella säkerhetslagen infördes via dekret från Peking sommaren 2020, så bedyrar myndigheterna att medborgare som inte motverkar den nationella säkerheten inte heller behöver oroa sig för artikel 23.
Men då definitionen av nationell säkerhet breddas, så breddas även den kategori invånare som kan hamna på tvärs med den nya lagstiftningen:
The Chinese government insists that the new "national security" law it imposed on Hong Kong doesn't shred the territory's freedoms. It is aimed only at those who exercise those freedoms to criticize the Chinese Communist Party. Now do you feel better? https://t.co/gjS2E0V8Ex
— Kenneth Roth (@KenRoth) March 22, 2024
Även de som inte grips eller döms till fängelse kan dessutom komma att märka av den nationella säkerhetslagen.
Eller som USA:s utrikesdepartement formulerade dess konsekvenser: lagen har potential att accelerera nedstängningen av Hongkongs tidigare öppna samhälle.
