Ytterligare en säkerhetslag i Hongkong riskerar göra stadens lagstiftning ännu mer lik Kinas. (Bild: Lianqing Li, CC BY-NC 2.0 DEED via Flickr)

Ännu en säkerhetslag ska införas i Hongkong

Sedan Hongkongs nationella säkerhetslag infördes sommaren 2020 är staden inte sig lik. Efter att hundratals personer arresterats och protester i princip omöjliggjorts genom denna lag, så skrev jag förra månaden i Expressen om hur en ny våg av repression brett ut sig bara de senaste månaderna.

Denna våg innehåller bland annat rättegången mot Jimmy Lai, ”propagandaresor” till Kina och regeringens retorik om efterlysta aktivister som ”gaturåttor”. I slutet av december skrev jag vidare här på Kinamedia om hur säkerhetslagen använts för att att utfärda miljonbelöningar på ett drygt dussin aktivister i exil, varav några är utländska medborgare.

Men för Hongkongs regering är denna säkerhetslag – som innehåller flera gummiparagrafer och gäller i hela världen – inte nog. Därför meddelade stadens regeringschef John Lee tidigare i dag att en ny inhemsk säkerhetslag ska införas för att ”täppa till luckorna” som man lyckats identifiera i nuvarande lagstiftning.

Denna inhemska säkerhetslag är känd som artikel 23, då Hongkong enligt denna del av stadens grundlag från 1997 ska arbeta för att införa en egen säkerhetslag.

När grundlagen formulerades såg dock situationen i såväl Kina som Hongkong helt annorlunda ut, och med tanker på de senaste årens motsättningar finns farhågor för att den nya lagstiftning kommer bli av svepande natur.

Farhågorna infriades då Lee denna morgon pratade om hur lagen som ska omfatta förräderi, uppror, spionverksamhet, extern påverkan samt äventyrande av den nationella säkerheten genom destruktiva aktiviteter.

Den svepande naturen blev tydlig då regeringen i dag för första gången försökte definiera de sju typer av ”statshemligheter” som lagen ska förbjuda stöld av. Bland dessa finns hemligheter angående Hongkongs ekonomiska utveckling, betydande politiska beslut i Hongkong eller Kina, samt information om relationen mellan Hongkong och Kina.

Att komma över information i dessa frågor på ett vis som myndigheterna bedömer är otillbörligt räcker alltså för ett långt fängelsestraff. Det har även påpekats hur formuleringen av vad som utgör statshemligheter är i det närmaste identisk med den kinesiska lagtexten på området.

Bland andra CNN citerar John Lee under presskonferensen säga John Lee att staden inte har råd att vänta med att införa denna lag på grund av hot från såväl USA och Storbritannien som kvarstående idéer om ett självständigt Hongkong:

Lee cited rising geopolitical tensions as a factor in the urgency, highlighting the threat from “some Western countries” targeting China’s secure development.

“Foreign intelligence organizations, including the CIA and British intelligence agencies, have publicly stated that they will do a lot of work to target China and Hong Kong,” he said. “Foreign agents and Hong Kong independence ideas are still lurking in Hong Kong society.”

Med anledning av denna brådska tillåter stadens regering bara en månad av så kallade allmänna konsultationer kring lagtexten, jämfört med tre månader då man försökte införa samma lagstiftning år 2003 men tvingades lägga lagen på hyllan på grund av folkligt missnöje och enorma protester.

Denna gång är protester dock lika osannolika som att allmän rådgivning kommer resultera i en betydelsefulla förändringar lagens utformning. Invånare som motsatt sig den tidigare nationella säkerhetslagen har kastats i fängelse, samtidigt som stadens lagstiftande församling är helt fri från opposition då endast ”patrioter” numera tillåts där.

Ännu en anledning till brådskan som John Lee nämnde i dag är att ”stabilitet och säkerhet” behövs för att locka kapital och talang utifrån. Hongkong har ju länge varit en magnet för detta i regionen. Sedan sommaren 2020 har dock börsen rasat då utländska företag och investerare lämnat staden tillsammans med cirka 200 000 av dess invånare.

John Lee uppgav samtidigt att staden sett mer företag och investeringar utifrån sedan den nationella säkerhetslagen antogs sommaren 2020, och att den nya lagen ytterligare kommer förbättra denna trend.

Som The Economist förklarade förra veckan i artikeln ”Westerners out, Chinese in: Hong Kong is becoming less of an international city”, så handlar utvecklingen dock främst om att kinesiska företag ersätter utländska.

Eftersom artikel 23 även fokuserar på inflytande från externa aktörer, så riskerar lagen om något att förvärra villkoren för många utländska invånare och företag i staden.

Och som jag veckan skrev på Kinamedia så har Hongkongs börsindex förlorat närmare en tredjedel av sitt värde det senaste året, och nu är på samma nivå som vi överlämningen till Kina 1997.

Indexet föll i dag ytterligare 2,3 procent efter att planerna om den nya lagen offentliggjorts.