Bild från börsen i Hongkong, som efter den senaste tidens dramatiska nedgång hamnat bakom den indiska börsen i marknadsvärde. (Bild: Borm Laimkoo, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons)

Kinas aktiemarknad tappar 60 biljoner kronor i värde på två år

I helgen skrev jag om en utbredd misstro mot Kinas officiella tillväxtsiffra på 5,2 procent för 2023, samtidigt som alla underliggande ekonomiska faktorer underpresterar.

Men även om landets ledning inte vill veta av den ekonomiska oron så märks den med full kraft på Kinas börser, som tappat över 60 biljoner kronor i värde på två år. Summan – alltså 60 000 000 000 000 kronor – är dubbelt så stor som Storbritanniens BNP.

Som grafiken nedan från CNN visar så har nedgången av indexet CSI 300 – vilket består av aktier på börserna i Shanghai och Shenzhen – varit stadig under det senaste året:

Se nedan även grafik från Bloomberg som inkluderar börsen i Hongkong och går tillbaka till 2020, för en bättre bild av de dramatiska rörelserna sedan dess:

Bloomberg konstaterar att den som vid toppen 2021 investerade i CSI 300 nu har förlorat 36 procent av sitt kapital, medan en investering i teknikaktier listade på Hang Seng i Hongkong innebär en förlust på 60 procent.

Nedgången sker samtidigt som börserna i bland annat USA och Japan slår nye rekord. S&P 500 eller Nikkei 225 skulle under samma tid ha gett över 30 procent i återkastning, och amerikanska teknikaktier långt mycket mer än så.

Det dramatiska raset i Kina har bland annat inneburit att Tokyo åter passerat Shanghai som Asiens största aktiemarknad.

Hang Seng sjönk vidare denna vecka till sin lägsta nivå sedan överlämningen från Storbritannien till Kina 1997. Utvecklingen innebar även att Indien i veckan passerade Hongkong som den fjärde största börsen i världen:

Liksom var fallet med Kinas ekonomi, så trodde många analytiker inför fjolåret att kinesiska aktier skulle prestera bra under 2023 med tanke på den redan låga värderingen och det faktum att landet just övergett nolltoleransen mot Covid-19.

Men det blev alltså tvärtom. Bakom nedgången ligger ökad statlig inblandning i näringslivet, större fokus på nationell säkerhet, allmän ängslighet kring Kinas ekonomiska framtidsutsikter inklusive risken för deflation – samt mer omedelbart en oro på fastighetsmarknaden som fått utländska förvaltare att fly kinesiska aktier.

I Kinamedia nyhetsbrev #200 noterades hur utländska investerare under fjolårets andra hälft plockade ut 87 procent av det kapital man fört in i Kina under årets gång.

Denna graf från Financial Times visar när uttagen startade och kopplar samman trenden med fastighetsutvecklaren Country Gardens oförmåga att betala tillbaka sina lån:

Kinas myndigheter må ha möjligheten att frisera sina tillväxtsiffror. Men man kan inte tvinga sparare att vara kvar på börsen, trots alla de åtgärder man under årets gång vidtagit för att proppa upp aktiemarknaderna.

I veckan listade Reuters ett dussin av dessa åtgärder. De innefattar att investera statliga medel på börsen, ”uppmana” kinesiska förvaltare att köpa vissa värdepapper samt till och med förbjuda storskaliga ägare av listade företag av sälja av sina aktier.

Men på grund av den bakomliggande oron för Kinas ekonomiska utveckling har detta alltså inte var tillräckligt. Med tanke på den oerhört dystra inledningen på landets börser i år så meddelar regeringen nu att mer ska göras för att vända trenden.

Premiärminister Li Qiang beordrade denna vecka ”kraftfulla åtgärder” för att stabilisera marknaden. Detta innefattar hittills minskade reservkrav för landets banker i syfte att stimulera utlåning, samt prat om ett statligt räddningspaket på tre biljoner kronor.

Detta fick förvisso Kinas börser att återhämta sig något under veckan. Men åtgärderna är mindre omfattande än när Kinas börsbubbla sprack 2015.

Då pumpade man in över fyra biljoner kronor på en marknad som var mindre i storlek, och lanserade dessutom en rad stimulanspaket på ytterligare flera biljoner för att snabba på den ekonomiska tillväxten.

Denna har myndigheterna tvärtom tydligt indikerat att stimulanspaket av samma storlek inte står på menyn, vilket delvis beror på Kinas redan höga skuldnivå och stora andel dåliga lån.

Vissa analytiker framhåller nu hur kinesiska aktier kommer med den attraktivaste värderingen i hela världen efter den svåra nedgången.

Andra förvaltare som jag pratat med privat pekar dock ofta på kinesiska aktiers oförutsägbarhet, då värderingen i regel inte styrs av företagets prestationer utan av plötsliga politiska beslut.

Det är fullt möjligt att myndigheterna lyckas ”lägga ett golv” på Kinas politiskt styrda aktiemarknader. Samtidigt är det alltid en riskabel strategi att köpa värdepapper med argumentet att de nu måste ha nått sin bottenvärdering.