Tillverkaren BYD är en viktig spelare när kinesiska elbilar nu vill in i Europa - planer som dock kan grusas av nya skatter för att EU inte ska bli beroende av Kina för sin gröna omställning. (Bild: User3204, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons)

Strafftullar att vänta på kinesiska elbilar som importeras till EU

Kina har på kort tid blivit världsledande i tillverkningen av elbilar. Utvecklingen har gått så fort att landet i fjol passerade Tyskland som världens andra största bilexportör och i år förväntas passera Japan som den allra största, även om konventionella fordon räknas med i statistiken.

Närmare 90 procent av alla personbilar som exporteras från Kina är nu elbilar eller laddhybrider. Den snabba ökningen kan ses av grafik nedan från Reuters, som visar hur över 900 000 sådana fordon exporterades från Kina under årets sju första månader – mer än dubbelt så många jämfört med fjolårets rekordnivå.

Denna export har fått en rejäl skjuts av de statliga subventioner som branschen åtnjutit i Kina på senare tid.

Enligt konsultbolaget AlixPartners uppgick dessa subventioner åren 2016-2022 till cirka 645 miljarder kronor, och tidigare i år offentliggjordes ytterligare subventioner på drygt 800 miljarder kronor för de kommande fyra åren.

Tack vare subventionerna beräknas det vara cirka 20 procent billigare att tillverka en elbil i Kina jämfört med Europa. Därför är det svårt för europeiska tillverkare att konkurrera med bilarna från Kina, vilket i sin tur riskerar driva dem i konkurs.

Om europeiska tillverkare går i konkurs riskerar Europa bli beroende av Kina för sin gröna omställning. Med anledning av detta meddelade ordförande Ursula von der Leyen förra veckan att EU-kommissionen ska utreda huruvida elbilar från Kina ska beläggas med strafftullar, utöver den importskatt på tio procent som redan gäller för personbilar tillverkade utanför unionen.

Utredningen presenterades när Ursula von der Leyen höll sitt årliga tal inför Europaparlamentet. Hon menade i talet att ”de globala marknaderna nu översköljs med billigare elbilar, och deras priser hålls artificiellt låga av enorma statliga subventioner”.

Istället för ”globala marknader” kunde Ursula von der Leyen ha sagt ”den europeiska marknaden”. För som grafiken nedan från tankesmedjan CSIS:s rapport ”Electric Shock: Interpreting China’s Electric Vehicle Export Boom” visar, så går två tredjedelar av exporten till Europa:

Detta beror delvis på att eterfrågan på elbilar är större i Europa än andra regionen. Men delvis beror det även på att USA genom lagar som Inflation Reduction Act redan erbjuder subventioner för inhemsk tillverkning av elbilar, vilket utöver det pågående handelskriget med Kina ytterligare försvårar kinesiska export av elbilar till landet.

I dagsläget står elbilar tillverkade i Kina för 8 procent av försäljningen i Europa. Men enligt EU-kommissionen förväntas andelen växa till 15 procent redan år 2025.

Utredningen som nu ska pågå i högst tretton månader är ovanlig på så vis att EU-kommissionen själv tagit intiativ till den, snarare än att man agerar efter påtryckningar från fackföreningar eller industrigrupper. Sannolikt har man dragit lärdomar från exempelvis prisdumpning av kinesiska solpaneler, som skapade enorma problem för många europeiska tillverkare.

Ironiskt nog kan de eventuella strafftullarna rentav möta motstånd bland vissa europeiska tillverkare, då de sannolikt kommer innefatta alla elbilar och laddhybrider som tillverkas i Kina, även av företag som BMW eller Renault. Omkring 10 procent av de elbilar som exporteras från Kina produceras av europeiska företag.

I samband med utredningen av straffskatter på elbilar från Kina noterar Reuters hur Europa även riskerar bli beroende av Kina för batterier till sin gröna omställning, just som man tidigare varit beroende av rysk gas:

The European Union could become as dependent on China for lithium-ion batteries and fuel cells by 2030 as it was on Russia for energy before the war in Ukraine unless it takes strong measures, a paper prepared for EU leaders said.

The document, obtained by Reuters, will be the basis of discussions on Europe’s economic security during a meeting of EU leaders in Granada in Spain on Oct. 5.

Saken ska alltså enligt uppgift diskuteras av EU-ledare i början av oktober, och en liknande utredning av skatter eller andra åtgärder för att minska beroendet av kinesiska batterier framstår inte som otrolig.

Redan i dag är EU beroende av Kina gällande bränsleceller och litiumjonbatteri nödvändiga för att tillverka elbilar och laddhybrider. Den gröna omställningen gör att efterfrågan på dessa batterier enligt Reuters förväntas ”öka 10-30 gånger” under de kommande åren.

Med bakgrund av detta framstår det självklart varför kinesiska batteritillverkare genomfört så pass stora investeringar i Europa på senare år, inklusive en fabrik i Timrå där över 2 000 personer ska anställas.

Om extra tullar eller andra restriktioner införs mot kinesiska batterier på samma vis som mot elbilar, så är det sannolikt att batterier från fabriker i Europa kommer undantas från dessa åtgärder. På så vis är storinvesteringen i Timrå en rejäl hjälp på traven för Kinas ambition att göra omvärlden beroende av kinesiska batterier.

För närmare läsning om denna ambition, se artikeln ”Därför investerar Kina i en svensk batterifabrik” som publicerades här på Kinamedia i maj.

För mer information om den kinesiska elbilssektorn, se reportaget ”Kinesiska elbilar laddar för Europa” som jag i somras skrev för magasinet Affärsvärlden.