Bild från Vladimir Putin och Kim Jong Uns senaste möte 2019. Då de två ledarna denna vecka möts på nytt är mediernas tillgång högst begränsad, då samtalen tros innefatta förhandlingar om vapenförsäljning och överföring av militär teknologi. (Bild: Kremlin.ru, CC BY 4.0 , via Wikimedia Commons)

Putin upptar gammal relation med Nordkorea i hopp om nya vapen

Anfallskriget i Ukraina verkar bli alltmer desperat för Rysslands del. Behovet av krigsmateriel har nu tagit dem hela vägen till Nordkorea, och ett potentiellt återupplivande av en gammal vänskap från sovjettiden.

I tisdags rapporterades att Kim Jong Uns bepansrade lyxtåg – transportmedlet den nordkoreanska ledaren föredrar de få gånger han lämnar landet – korsade gränsen till Ryssland.

Ryska nyhetsbyrån RIA Novosti fångade händelsen på film enligt följande:

Första stoppet var Vostochny rymdcentrum, ett av Vladimir Putins prestigeprojekt. Under veckan gång har de sedan haft möten bakom stängda dörrar för att bland annat diskutera vapenförsäljning.

Det är dock inte första gången som Ryssland försöker köpa militär utrustning till sitt anfallskrig. Redan månaden efter invasionen i februari i fjol återgav New York Times amerikanska underrättelseuppgifter kring ryska förfrågningar am kinesiskt krigsmateriel.

Enligt samma artikel varnade amerikanska diplomater vidare sina kinesiska motparter om att ett sådant stöd till Ryssland skulle få långtgående konsekvenser – som exempelvis ekonomiska sanktioner. Kina verkar ha hörsammat detta, även om exempelvis läckta underrättelseuppgifter från april och juli 2023 visar att man tänjer på gränserna.

Dels rapporteras om obekräftade hemliga vapenleveranser, dels om export av materiel med så kallade dubbla användningsområden – alltså både civila och militära – som skyddsvästar och drönare. Dock saknas bevis på storskaliga kinesiska leveranser av offensiva vapen eller ammunition av den typ som ett avtal med Nordkorea kan resultera i.

Till skillnad från Kina är Nordkorea redan under hårda ekonomiska sanktioner, med en ekonomi nästan helt isolerad från västvärlden. De ekonomiska riskerna med att leverera vapen och ammunition till Ryssland ter sig därför små i förhållande till de fördelar som ett partnerskap kan medföra i form av tekniköverföring eller livsmedelsförsörjning.

Överföring av militär teknologi skulle kunna stärka Nordkoreas kärnvapenprogram – en prioritet för regimen, vars ambition är att tillverka kärnvapenbestyckade interkontinentala missiler. Vidare sägs den nyligen sjösatta nordkoreanska ubåten ”Hjälte Kim Kun Ok” vara landets första med förmåga att bära taktiska kärnvapenstridsspetsar med räckvidd till Japan och Sydkorea.

Ubåten är baserad på en modifierad sovjetisk design från 1970-talet. Det är förvisso oklart om ubåten faktiskt har de förmågor som nordkoreanerna hävdar, samt huruvida de har lyckats utveckla egna miniatyriserade kärnvapenstridsspetsar för själva bestyckningen. Oavsett vilket så är detta en teknik som den ryska militären besitter och har utvecklat under årtionden.

Livsmedelsförsörjningen är också en prioriterad fråga för regimen i Pyongyang, då Nordkorea för tillfället rapporteras genomlida den värsta svälten sedan 1990-talet då upp till 3,5 miljoner människor av en befolkning på 22 miljoner dog i svält.

Den ryska nyhetsbyrån Interfax rapporterade redan i juni i år att Nordkorea och Ryssland förhandlade om ökad spannmålsexport, något som tidigare enbart skett i begränsad omfattning och främst på humanitära grunder.

Om Ryssland skulle förse Nordkorea med livsmedel och kärnvapenteknik i utbyte mot vapen och ammunition, så vore det dock snarare en återgång till en gammal ordning än en ny företeelse. Från sent 1940-tal ända fram till 1991 försörjde Sovjetunionen Nordkorea med kraftigt subventionerad olja, livsmedel och teknologi.

Den väldiga grannens kollaps och uteblivet bistånd var en av de största orsakerna till Nordkoreas ekonomiska kris under 1990-talet, där ekonomin beräknas ha mer än halverats på bara några få år.

Den tidigare nära relationen till Sovjetunionen är också anledningen till att många av Nordkoreas vapen är byggda på samma sovjetiska teknik som de vapen Ryssland nu använder i Ukraina. Nordkorea tros därför ha stora lager av artillerigranater, raketvapen och ammunition till handeldvapen som är av samma standard eller kompatibla med ryska motsvarigheter.

Den stärkta alliansen mellan Ryssland och Nordkorea märktes även i form av försvarsminister Sergei Shoigus närvaro vid den nordkoreanska “segerparaden” som gick av stapeln i juni i år. Han blev då den första ryska försvarsministern att besöka landet sedan Sovjetunionens kollaps 1991.

Paraden syftade till att fira Nordkoreas “vinst” över USA och Sydkorea 1953 – trots att Koreakriget slutade med en vapenvila längs 38:e breddgraden, och något fredsavtal än i dag inte har undertecknats. Associated Press rapporterade att Shoigu sannolikt under sitt besök föreslog trilaterala militärövningar till havs mellan Ryssland, Kina och Nordkorea.

Även Kina hade skickade en delegation till paraden, ledd av politbyråmedlemmen Li Hongzhong som lovade att “ytterligare intensifiera den mångfacetterade koordineringen och samarbetet” med Nordkorea.

Detta ökade militära och civila samarbete kan i sin tur ses som ett försök att bryta Nordkoreas diplomatiska isolering och införliva landet i ett block mot USA och väst. Bland andra Wall Street Journal noterade hur paraden i juni visade på ett närmande de tre länderna emellan:

During similar celebrations in prior years, Pyongyang had toned down its displays of nuclear firepower when officials from Moscow and Beijing were present, or did so at the risk of upsetting its two allies who could vote for fresh sanctions at the United Nations Security Council.

But lately the three countries have rallied together—and around their shared grievances against the U.S. and its allies. North Korea has conducted dozens of illegal missile tests in recent years, though China and Russia have repeatedly blocked efforts to hold the Kim regime accountable.

“Now, there’s no such reticence,” said Ankit Panda, the Stanton senior fellow in the nuclear-policy program at the Carnegie Endowment for International Peace. “Kim openly shows off North Korea’s growing capabilities with implicit assent from Moscow and Beijing.”

Kina ser därmed ingen anledning att motverka det fördjupade samarbetet mellan Ryssland och Nordkorea. Kim-dynastins överlevnad ses snarast som en garanti för landets deltagande i att motarbeta USA:s inflytande i regionen.

Ryskt spannmål för att minska missnöjet bland svältande nordkoreaner och kärnvapenteknik som kan avskräcka yttre fiender är därför främst positivt för Peking.

Det är också noterbart hur Ryssland så sent som 2017 stödde ytterligare FN-sanktioner mot den nordkoreanska regimen, som sedan 2006 varit belagt med ett totalt vapenembargo av såväl FN som EU och USA.

Den helomvändning som Moskva sedan dess har tagit lär fortsätta tillsammans med utökat militärt samarbete, då det i dag rapporterades att Putin accepterat en inbjudan från Kim Jong Un att besöka Nordkorea:

Senaste nytt på Kinamedia