Japans premiärminister Kishida Fumio vid Natos toppmöte i Vilnius förra veckan. (Bild: Japans utrikesministerium via Twitter)

Natos expansionsplaner i Japan och Indo-Pacific

19 juli, 2023

Under Natos toppmöte i Vilnius förra veckan fick Ukrainas möjliga framtid som medlemsland och den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğans klartecken till svenskt medlemskap flest rubriker i svenska medier. Men en stor del av mötet handlade också om Natos närmande till Asien.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uttalade sig om Natos åtgärder i Ukraina i ordalag som att: “Beijing is watching closely, and learning lessons that may influence its future decisions.”

De litauiska värdarna satte tidigt tonen inför mötet genom att några dagar på förhand presentera sin egen strategi för regionen Indo-Pacific.

Liknande strategier – som syftar till att konkurrera med Kina om inflytandet i framför allt Asien – har redan utarbetats av bland andra EU, USA och Japan. Litauen intog en lite mer vågad hållning och nämnde Taiwan som en ”strategisk prioritet” som gavs relativt stort utrymme.

Men utmärkande för toppmötet var också Natos ökade engagemang med dess Indo-Pacifiska partnerländer Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Samtliga tog under mötet ytterligare ett steg mot att uppgradera sina partnerskap med Nato till ”Individually Tailored Partnership Programme” (ITPP).

ITPP är, som namnet antyder, ”skräddarsydda” avtal för varje enskilt land och kan därmed innebära olika former av samarbeten.

Japan blev under mötet först med att sluta ett sådant avtal. Inom de mer traditionella säkerhetspolitiska områdena kommer avtalet bland annat att fokusera på maritim säkerhet och ökad interoperabilitet mellan Nato och Japans militära styrkor.

I avtalet nämns även en hel del icke-traditionella säkerhetsområden, såsom cybersäkerhet och säkerhet i rymden. Det japanska utrikesdepartement lyfte särskilt fram Japan och Natos samarbete kring nödhjälp i det jordbävningsdrabbade Turkiet i vintras.

Även om Natos militära närvaro i Asien eller direkta inblandning i regionens konflikter inte framstår som särskilt aktuellt, har Japan utökat sitt säkerhetspolitiska samarbete med enskilda medlemsländer.

Japan Times rapporterade till exempel nyligen om utökade samarbeten i form av att italienska patrullfartyg anlöper japanska hamnar. Vidare har Storbritannien och Australien slutit säkerhetsrelaterade avtal med Japan det senaste året.

Under toppmötet i Vilnius förra veckan fick statscheferna för de fyra länderna från regionen Indo-Pacific hålla anföranden tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. De var därmed de enda länderna vid sidan av USA och Sverige som så fick göra, vilket illustrerar hur högt Nato prioriterar dessa samarbeten.

Dessa fyra demokratier deltog vid Natos toppmöte för första gången så sent som i juni i fjol, vilket i sin tur visar hur Rysslands invasion av Ukraina har ökat samarbetet mellan Nato och regionen Indo-Pacific.

Japans premiärminister Kishida Fumio har tidigare sagt att ”Ukraina i dag kan bli Östasien imorgon”.

Att stödja Ukraina anses därmed viktigt för att Japan också ska få stöd i en liknande situation i dess närområde – inte minst vid en eventuell kinesisk invasion av Taiwan, men också med tanke på landets territoriella dispyter med såväl Kina som Ryssland.

De japanska ansträngningarna verkade bära frukt redan under toppmötet i Vilnius, då Stoltenberg upprepade devisen under ett gemensamt uttalande med Kishida: ”Det som händer i Europa i dag kan hända i Östasien imorgon.”

För Natos del är Indo-Pacific också viktigt ur säkerhetssynpunkt. En växande oro för Kinas alltmer aggressiva utrikespolitik och närmare band med Ryssland fick Nato att i sitt viktiga nya strategiska dokument i fjol fastslå: ”The Indo-Pacific is important for NATO, given that developments in that region can directly affect Euro-Atlantic security”.

Tveksamheter inför nytt representationskontor i Tokyo

Engagemanget med Asien blev extra tydligt i maj då Nato tillkännagav sin avsikt att öppna ett sambandskontor i Tokyo nästa år – det första av sitt slag i Asien, bortsett från ett numera nedstängt kontor i Uzbekistan.

Kontoret i Tokyo skulle innebära en effektivisering av Natos dialog med de fyra partnerländerna, och bli nästa steg i utvecklingen av relationerna som gradvis har stärkts i två decennier och nu fått en ordentlig skjuts genom Rysslands invasion av Ukraina.

Wang Wenbin, talesperson för Kinas utrikesdepartement, kritiserade föga överraskande planen hårt:

We urge Japan to draw lessons from history, stay committed to the path of peaceful development, and avoid doing things that could dismantle trust and affect peace and stability in this region.

Japan och Sydkorea har – som Kinamedia tidigare rapporterat – nyligen börjat göra upp kring historierelaterade dispyter och närmat sig varandra politiskt, vilket möjliggjort ett utökat samarbete med USA kring frågor relaterade till Kina.

Inför mötet i Vilnius skapade Kinas toppdiplomat Wang Yi rubriker med ett utspel där han förespråkade en ”vitalisering” av Asien, och uppmanade Japan och Sydkorea att inte bli för beroende av väst utan istället närma sig Peking:

Also, when meeting with the guests attending the forum, Wang noted that Europeans and Americans can’t distinguish between Chinese, Japanese and South Koreans. No matter how yellow our hair is dyed or how sharp we change our nose, we can’t become Westerners. We should know where our roots are, he told the main group of guests, stressing cooperation between the three countries can revitalize Asia and benefit the world.

Men kritik mot Natos östliga ambitioner existerar även bland organisationens medlemsländer. Frankrike uttalade sig redan en månad innan toppmötet starkt emot ett kontor i Japan, genom att understryka alliansens geografiska begränsningar.

Kritiken återkom bara en vecka innan Vilniusmötet: “NATO means North Atlantic Treaty Organization”, ska en fransk tjänsteman ha sagt till Politico – en ståndpunkt som enligt tidningen bottnar i en oro för att reta upp Kina genom territoriella utvidgningar.

Franska diplomater hävdade även att japanska myndigheter sagt till dem att de själva inte är särskilt fästa vid idén. Men när Politico frågade en japansk diplomat blev den uppgiften tillbakavisad, bland annat genom argumentet att Japans premiärminister alltid har påmint europeiska ledare om hur “Indo-Pacific and Euro-Atlantic are interrelated spheres.”

I april rapporterade Kinamedia om hur president Emmanuel Macron motsatt sig idén om europeisk inblandning i regionens konflikter, genom att i samband med sitt besök i Kina säga att Europa bör ”undvika dras in i en konfrontation mellan USA och Kina över Taiwan”.

Under Vilniusmötet ledde motsättningarna till att omnämnandet av ett sambandskontor i Tokyo uteblev från den gemensamma kommunikén, vilket har lett till spekulationer kring huruvida ett sådant alls kommer att bli av.

Japan som nav för säkerhetssamarbeten

Under toppmötet i Vilnius prisade generalsekreterare Jens Stoltenberg det japanska stödet för Ukraina och landets sanktioner mot Ryssland, samt Japans nya nationella försvarsstrategi från i höstas.

Den nya försvarsstrategin innebär rejält höjda anslag till det nationella försvaret, med ambitionen att höja utgifterna till två procent av BNP – mot tidigare en procent – och är banbrytande för Japan vars militära förmåga är kraftigt begränsad av landets så kallade ”fredskonstitution”.

2015 omtolkade dessutom regeringen grundlagen, så att man nu kan utöva så kallat ”kollektivt självförsvar” utanför landets gränser tillsammans med sina allierade. Trots att en rad begränsningar kvarstår så har dett öppnat för djupare försvarssamarbeten.

Som världens tredje största ekonomi med ett strategiskt läge som en amerikansk försvarsmur mot Kina – nu även med en växande egen militär – framstår Japan som en attraktiv försvarspartner, och är det land som Nato har den mest långtgående relationen med av de fyra nationerna från Indo-Pacific (redan sedan 1990-talet, jämfört med 2005 för de övriga tre).

Även bland de fyra partnerskapsländerna spelar Japan en viktig roll. Vid sidan av den allt närmare bilaterala relationen med Sydkorea, beskriver Australiens ambassad i Tokyo relationen till Japan som dess ”närmaste och mest utvecklade i Asien”. De två är dessutom båda medlemmar av försvarssamarbetet Quadrilateral Security Dialogue, eller ”Quad-alliansen”.

För Japan är det inte bara hoten från Ryssland och Kina som spökar. Donald Trumps tid som president utmanade synen på USA som pålitlig säkerhetsgarant, varför utökade samarbeten med Nato och dess medlemsländer blivit ett sätt att diversifiera landets säkerhetspolitiska samarbeten.

2015 omtolkade dessutom regeringen grundlagen, så att man nu kan utöva kollektivt självförsvar – låt vara fortfarande med en rad begränsningar – vilket öppnat för djupare försvarssamarbeten.

Fortsatt engagemang med Asien att vänta efter eventuellt svenskt medlemskap

För att sambandskontoret ska kunna etableras i Tokyo krävs det att Frankrike och andra tvekande medlemsstater inte blockerar förslaget med veto i Natos högsta beslutsfattande organ Nordatlantiska rådet. Om beslutet drar ut på tiden kan även Sverige behöva ta ställning i frågan om Natos fortsatta engagemang i Asien.

Natos toppmöten hålls inte regelbundet, utan enligt dess hemsida endast under ”avgörande ögonblick i alliansens evolution” – vilket ofta betyder inbjudningen av nya medlemmar.

Att fokus vid förra veckans toppmöte dels låg på kriget i Ukraina och dess konsekvenser (inklusive svenskt medlemskap), dels på utökade samarbeten med demokratier i regionen Indo-Pacific tycks visa den framtida utvecklingen av detta ”avgörande ögonblick”.

Inte heller platsen för toppmötena är utan betydelse.. Litauen tycks passa båda ovannämnda fokus genom sin utsatta geopolitiska position intill Belarus och ryska Kaliningrad, samt de starka påtryckningar man upplever från Kina på grund av sin rättframma hållning i relationen till Taiwan.

Och värdlandets åsikt kring utvecklingen är mycket riktigt tydlig. Margiris Abukevičius, Litauens försvarsrepresentant för Indo-Pacific, säger följande till nyhetsbrevet Politico China Watcher:

NATO is a transatlantic alliance, but the threats we are facing go beyond the transatlantic area. Therefore, cooperation with like-minded countries in Indo-Pacific is in our mutual interest.

Även om sambandskontoret med Tokyo ännu inte har förverkligats kommer ett svenskt Natomedlemskap innebära ökad exponering mot de geopolitiska spänningarna i Asien, tillsammans med medföljande ansvar i enlighet med tweeten nedan.

Kinamedias nya artiklar direkt till din inkorg

Gör som 764 andra, prenumerera du med.

Translate article

Go toTop