Filippinerna närmar sig USA trots Kinas hotfulla varningar

Den allra största tillgången som USA har i den geopolitiska kampen med Kina är sina allianser. Via försvarspakter som Nato och bilaterala avtal med flera nationer har Washington en nät av allierade över hela den eurasiska kontinenten, medan Pekings allianser enligt de flesta analyser sträcker sig till Pakistan och Nordkorea.

Om Peking inte kan skaffa sig nya allianser så är det andra bästa alternativet att sabotera USA:s allianser, särskilt i närområdet. Ett exempel där man fram till alldeles nyligen hade stora framgångar var Filippinerna, vars tidigare president Rodrigo Duterte öppet förespråkade ett närmande till Kina på bekostnad av landets äldsta allianspartner USA.

När Ferdinand Marcos Jr., son till landets tidigare diktator Ferdinand Marcos, blev landets nya president i fjol så väntade sig många en fortsättning på den utvecklingen. Men istället har det blivit precis tvärtom med en kovändning mot USA i den filippinska utrikespolitiken.

Detta kan personifieras genom militärövningen Balikatan som avslutades denna vecka. Namnet betyder axel mot axel. Under två veckor har över 12 000 amerikanska soldater varit involverade i övningar med filippinska trupper i vad som är den största gemensamma militärövningen någonsin mellan de två länderna, och avslutades med sänkningen av ett fartyg i naturlig storlek.

Under sänkningen av skeppet satt Marcos – som första president på ett årtionde vid dess övningar – själv bredvid den amerikanska ambassadören, trots återkommande kinesiska varningar och hot.

När Kinas utrikesminister förra helgen besökte Manilla uttryckte han sin önskan till Marcos om att Filippinerna ska hantera frågor om Sydkinesiska havet och Taiwan ”ordentligt”, genom att förstå Kinas oro och inte välja sida.

För en dryg vecka sedan väckte Huang Xilian, Kinas ambassadör i Manilla, större uppståndelse då han i en tv-intervju gav ”rådet” till Filippinerna att motsätta sig taiwanesisk självständighet istället för att förvärra situationen genom att ge USA tillgång till militärbaser i området, om man verkligen bryr sig om de 150 000 filippinska medborgare som arbetar på Taiwan:

🇨🇳 Ambassador Huang Xilian: "Philippines is advised to unequivocally oppose ‘Taiwan Independence’ rather than stoking the fire by offering the US access to the military bases near the Taiwan Strait if you care genuinely about the 150,000 Overseas [Filipino] Workers" [in Taiwan]. https://t.co/NYXM3K2s1P pic.twitter.com/A2OdUZgpdQ

— David Demes 戴達衛 (@DemesDavid) April 16, 2023

Situationen kring Taiwan följs noga av Filippinerna, vars nordligaste ö ligger endast 150 kilometer från den taiwanesiska huvudön. Under Balikatan tränade filippinska trupper tillsammans med amerikanska på ön Basco, som ligger på andra sidan av sundet Bashi mellan Filippinerna och Taiwan.

Filippinernas geografiska position gör landet till en särskilt viktigt allierad för USA i regionen, och de båda länderna har haft ett bilateralt försvarsavtal sedan 1951.

Närheten till Taiwan gör också Filippinerna extra känsligt för utvecklingen i Ukraina. I en intervju med New York Times uppger landets överbefälhavare att den ryska invasionen fungerat som ”en ögonöppnare”, då den på förhand bedömdes som osannolik av många varför Filippinerna därför måste förbereda sig på alla tänkbara hot.

Att Kina i den kontexten framstår som ett hot beror till stor del på att Filippinerna varit värre utsatt än andra länder av den kinesiska framfarten i Sydkinesiska havet. Bland annat har Kina ockuperat ett rev som tillhör Filippinerna, och terroriserat filippinska fiskare till den grad att de inte längre kan använda sina egna fiskevatten.

En undersökning av 1 200 filippinare 2021 visade att närmare hälften var av uppfattningen att regeringen ”inte gjorde nog” i konflikten i Sydkinesiska havet. Enligt ännu en undersökning från slutet av fjolåret av Pulse Asia, anser 84 procent av de tillfrågade att Marcos bör arbeta tillsammans med USA för att slå vakt om filippinsk territoriell integritet i samma hav.

Det ligger i linje med hur Ferdinand Marcos Jr., som blev president i juni i fjol, nu agerar. Tidigare i år meddelade hans regering att USA kommer få tillgång till fyra nya militära baser i Filippinerna, varav tre är vända mot Taiwan och en mot Sydkinesiska havet.

I februari instruerade Marcos vidare militären att ”inte ge upp en tum” av filippinskt territorium, vilket är ett nytt fokus för en militär som tidigare haft som främsta uppgift att hantera inhemska uppror och liknande oroligheter.

Den filippinska militären är relativt underfinansierad och saknar i jämförelse med många andra länder utrustning för att hantera gränskonflikter till havs och i luften. Men efter att utrikes- och försvarsministrarna för de båda länderna höll möten tidigare denna månad så finns potential för amerikanska investeringar i Filippinernas säkerhet, som kan komma att ägnas vidare uppmärksamhet när Marcos nästa vecka ska träffa Joe Biden i Washington.

Analytiker framhåller hur det skett en förändring i Filippinerna som innebär att landet kommit fram till nödvändigheten av USA som en balans mot Kinas aktiviteter i området.

I samband med de nyligen avslutade militärövningarna intervjuade New York Times en amerikansk befälhavare på Hawaii, som vittnade om hur förtroendet och koordineringen mellan de båda sidorna har ökat betydligt sedan Rodrigo Dutertes tid vid makten:

Maj. Gen. Joseph A. Ryan, commander of the 25th U.S. Infantry Division, based in Hawaii, said the U.S. Army had a seminar with their Philippine counterparts in Manila in late February, during which the Filipinos “discussed their concept for the defense of the Philippines” if it were to come under attack from China.

General Ryan said this was an example of a significant change in the attitude of his counterparts in the Philippines. “This is an area where two years ago, they were not open to this level of dialogue with us about this particular topic,” he said.

I februari uppmärksammade Kinamedia hur Ferdinand Marcos Jr. besökte Tokyo och kom överens om närmare försvarspolitiskt samarbete även med Japan, inklusive åtgärder som möjliggör för japansk militär att stationeras i Filippinerna för ”humanitär assistans”.