En intervju med tidskriften FokusKina innehåller en kortare bakgrund av Kinas nya ambassadör i Sverige - och låter honom obehindrat sprida Kinas propaganda i frågor som Xinjiang och Taiwan.

Mysintervju med Kinas nya ambassadör

Cui Aimin, Kinas nya ambassadör i Sverige som tillträdde vid årsskiftet, har varit betydligt mer anonym än sin barska föregångare. Till skillnad från Gui Congyou så har Cui varit sparsam med öppna attacker mot politiker, journalister och andra aktörer inom det svenska civilsamhället som inte faller honom på läppen.

Inte heller har Cui Aimin synts i särskilt många intervjuer i svenska medier. Därför är han ännu är relativt okänd, och flera läsare har tidigare hört av sig med frågor om vem den nya ambassadören är eller hur han kan förväntas i Sverige.

Förra veckan publicerade den kinesiska ambassaden en sex sidor lång intervju med Cui Aimin på min hemsida, som är gjord av den svenska tidskriften FokusKina.

Sin vana trogen så publicerar Kinas ambassad intervjun på sin hemsida innan publikationen som genomfört intervjun i fråga hinner publicera den hos sig. En titt på FokusKinas hemsida ger vid handen att materialet ännu inte finns där, medan ambassaden redan publicerat såväl PDF som transkribering.

Sannolikt är det så att FokusKina skickat PDF till Kinas ambassad för påseende innan publicering. Oavsett vilket, så är det inte särskilt märkligt att ambassaden snabbt och med glädje lade ut intervjun på sin hemsida. Den utgör nämligen en stilstudie i att oemotsagt låta en diktaturens representant kabla ut sin propaganda.

De långa och bulkiga svaren i sex sidor långa intervjun ger knappast intrycket av att något samtal ägt rum.

Intervjun består av en lång rad korta frågor i olika ämnen som besvaras med hjälp av längre och sannolikt mailade textstycken, gärna komplett med uppgifter som kinesiska myndigheter alltid kablar ut i känsliga frågor som Xinjiang, Covid-19 eller Taiwan.

Därmed får läsaren opåkallat veta med hur mycket Kinas medellivslängd stigit under kommunistpartiets styre, hur många som dött av Covid-19 i USA, och med hänvisning till Kinas bilaterala relation med Sverige att “båda sidor ansluter sig till handelsliberalismen och globaliseringens inriktning, därför bör vi sträva efter att skapa en öppen, transparent, rättvis och icke-diskriminerande affärsmiljö för att kunna förbättra företagsutveckling, utöka det värdefulla samarbetet som gynnar de två länderna och folken”. (Puh.)

Bristerna på följdfrågor kan i ovanstående sammanhang framstå som komiska på ett pinsamt vis. Men när det kommer till ämnen som Xinjiang och Taiwan så gör sig FokusKina skyldiga till något som inte är särskilt vackert; att utan motfrågor eller ens en förklaring för läsaren låta Pekingregimens utsände rättfärdiga folkmord och territoriella anspråk på ett demokratiskt land.

På en fråga om den svenska forskaren Sven Hedins resor till regionen Xinjiang, får läsaren bland annat veta att Kashgar – en av de städer där den kulturella förstörelsen varit som allra värst och allra flest uigurer låsts in sedan regionens politiska fångläger för etniska minoriteter upprättades för en handfull år sedan – har “fått en modernare framtoning och ny vitalitet” tack vare en ekonomisk utvecklingszon.

En käftsmäll mot alla uigurer förstås, inklusive svenska uigurer vars familjemedlemmar sitter inspärrade i Xinjiangs lägersystem.

På en fråga om Kinas “fortsatta plan för att lösa situationen” kring Taiwan, svarar Cui Aimin bland annat följande:

Svenska vänner som känner till kinesisk historia måste ha förståelse för det kinesiska Taiwans historia. Sedan 1335 har Kinas statsregering utövat effektiv jurisdiktion över Taiwan.

(…)

Ett-Kina-principen har länge varit det internationella samfundets allmänna konsensus och den allmänt erkända grundläggande normen för internationella relationer. Den är den norm som antogs 1971 i FN:s generalförsamlings resolution 2758, och den är också den politiska grunden för Kinas utbyte med alla länder.

(…)

Ur geografiskt perspektiv är ön Taiwan och fastlandet samlokaliserade inom samma landmassa. Den överensstämmer med den geologiska sammansättningen av provinserna Fujian och Zhejiang. Ur humanperspektiv har människorna på båda sidor om Taiwansundet samma rötter. Vi är syskon till samma mor och ättlingar till Kejsarna Yan och Huang. Dessa fakta är naturens beskrivningar, såväl som humanistiska tidiga uppteckningar, som berättar om blodsbandet mellan båda sidorna om Taiwansundet, som är oskiljaktigt och outplånligt. Återföreningen av de två sidorna av Taiwansundet är den gemensamma viljan och fasta beslutsamheten hos 1,4 miljarder kineser. Vi är bröder och systrar, och vi vill inte se att man skadar varandra inom familjen.

(…)

Vi är villiga att fortsätta att sträva efter fredlig återförening med största uppriktighet och bästa ansträngningar. Men om separatiststyrkorna för “Taiwan självständighet” eller externa styrkor provocerar och tvingar, eller till och med bryter igenom den röda linjen, måste vi vidta alla nödvändiga åtgärder för att resolut försvara landets suveränitet och territoriella integritet och därmed säkerställa återföreningen av fosterlandet.

Återigen en rak återpublicering av kinesisk propaganda, utan problematisering kring omstridda FN-resolutioner eller tveksamma historieteorier.

Oavsett vad FokusKina hade för syfte med denna intervju, så har man gjort sig till regimens megafon på ett vis som kommer gå hem mycket väl vid utrikesministeriet i Peking. Inte skulle väl någon svensk tidskrift exempelvis intervjua den ryska eller iranska ambassadören på samma vis.

FokusKina är namnet på en tidskrift som ges ut av en förening med samma namn. Enligt dess hemsida är KinaFokus en “politiskt, religiöst och ekonomiskt obunden” förening för alla Kinaintresserade, vars syfte är att “främja och sprida kunskap om Kina och kinesisk historia, kultur och samhällsliv i vid mening”.

Föreningen bildades 1952 och bytte 2017 namn från Svensk-kinesiska föreningen till KinaFokus. Föreningens tidskrift hette tidigare Kinarapport.

Alla läsare som för övrigt har reagerat på att det varit ytterst sparsmakat med uppdateringar på Kinas ambassads hemsida sedan Cui Aimin tillträdde, bör ta en titt på ambassadens kinesiskspråkiga nyhetsavdelning. Den uppdateras flera gånger i veckan med ambassadörens uttalande samt möten och besök runtom i Sverige.