Som jag tidigare skrivit – på Kinamedia och i svenska medier – så har valde Kina tidigt och tydligt sida i kriget om Ukraina. Trots försök att framstå som neutralt, bland annat genom symboliskt bistånd till Röda korset, så har Pekings faktiska uppbackning av Moskva inte undgått de som följer situationen.
Detta inkluderar NATO, som under gårdagen höll ett toppmöte med ledare från samtliga medlemsländer, inklusive USA:s president Joe Biden som rest till Bryssel för att deltaga.
Redan på förhand var NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg tydlig med den oro som alliansen såg på Kinas roll i konflikten med. Så här citerades han dagen innan toppmötet i New York Times:
“Beijing has joined Moscow in questioning the right of independent nations to choose their own path,” Mr. Stoltenberg said, using more pointed language toward China than he has previously.
“China has provided Russia with political support, including by spreading blatant lies and misinformation,” Mr. Stoltenberg said. “And allies are concerned that China could provide material support for the Russian invasion.”
Enligt Politico, som ger insikt i mötet genom flera personer som var involverade i det, så stod just Kinas roll som möjliggörare av Rysslands agerande i fokus under gårdagen.
Tidningen citerar en tjänsteman med insikt i mötet, som menar att ”nästan alla” av de 30 närvarande ledarna pratade om Kina.
Efter toppmötet utfärdade NATO ett uttalande, där man bland annat uttryckte oro kring ”nyligen utfärdade kommentarer” av kinesiska tjänstemän, och uppmanade Kina att ”upphöra med att förstärka Kremls falska narrativ”, särskilt gällande kriget och NATO.
I uttalandet uppmanade man även Kina att ”uppehålla den internationella ordningen, inklusive principer om suveränitet och territoriell integritet”, samt avstå från att stödja det ryska agerandet i denna konflikt på något vis, inklusive åtgärder som hjälper Ryssland att kringgå internationella sanktioner.
Efter berättade Jens Stoltenberg vidare hur alla NATO-ledare hoppas att Peking ska använda sitt inflytande för att få Ryssland att ändra kurs. Organisationens budskap till Kina, menar Stoltenberg, är att göra gemensam sak med resten av världen och fördöma det brutala kriget mot Ukraina.
Detta hade man dock inte mycket för, eftersom Kina i dag återigen lade ner sin röst i en FN-omröstning om de humanitära konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina:
Vietnam (and China) again abstained from voting on a resolution on humanitarian consequences of the Russian aggression against Ukraine.
Among Asean members Brunei and Laos also abstained. pic.twitter.com/cay5TbBD7G— Nga Pham (@ngahpham) March 25, 2022
Kina har också inför G20:s kommande ministermöte i Indonesien motsatt sig att situationen i Ukraina över huvudtaget ska tas upp där. Något man motiverar med att G20-möten främst ska användas för att diskutera internationella ekonomiska samarbeten.
Frågan om Kinas stöd till Ryssland har blivit alltmer aktuell sedan amerikanska underrättelser förra veckan gjorde gällande att Moskva frågat Peking om militär hjälp i konflikten, varpå den kinesiska toppdiplomaten Yang Jiechi i ett möte med USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan gav signaler om att Kina planerar hörsamma denna förfrågan, vilket jag skrev utförligt om på Kinamedia förra veckan.
Det råder alltså ingen tvekan om vart Kinas sympatier ligger i denna konflikt. Som Nikkei Asia pedagogiskt förklarade i veckan, så är Xi Jinpings största mardröm att Putin ska gå försvagar ur denna konflikt, och ersättas av en mer reformvänlig rysk ledare i form av ”en ny Gorbachev”.
Kinas inställning i frågan beskrivs mycket väl på flera ställen i statliga kinesiska medier, även på engelska. Se exempelvis artikeln ”Russia a crucial partner for China in deterring US” i Global Times tidigare denna vecka, skriven av tidningens tidigare chefredaktör Hu Xijin, med bra insyn och kontakter i det kinesiska systemet.
Trots detta så fortsätter delar av omvärlden att köpa Kinas signalpolitik, och ta de kinesiska tjänstemännens ord för sanning om rätt sak sägs på rätt plats, samtidigt som ovanstående faktorer ignoreras.
Efter att Peking förra veckan meddelade att man skickar 14 miljoner i humanitärt bistånd till Ukraina via Röda korset, så beskrev ledande svenska medier detta som att Kina ”vänder” och ”skiftar fot”.
Men inte heller sedan dess har man vare sig fördömt den ryska attacken eller ens kallat den för en invasion.
Vidare fortsätter kinesiska tjänstemän och statliga medier att avfärda alla slags sanktioner mot Ryssland, med motiveringen att de ändå inte löser problemet.
Detta är förresten ett argument mot sanktioner som kan höras även från andra håll utanför Kina, exempelvis av den tidigare diplomaten Sven Hirdman i Sveriges radios söndagsintervju tidigare månad.
Men under en presskonferens efter gårdagens toppmöte, så förklarade Joe Biden att tidigare och nya sanktioner inte bygger på en tro att de ska innebära ett snabbt slut på kriget.
Sanktioner, sade Biden, är till för att straffa Vladimir Putin genom att ”öka smärtan” för han och den ryska ledningens agerande, vilken kan försvaga deras position. Svaret på denna fråga går att läs via Vita husets hemsida:
Q: Sir, deterrence didn’t work. What makes you think Vladimir Putin will alter course based on the action you’ve taken today?
THE PRESIDENT: Let’s get something straight: You remember, if you’ve covered me from the beginning, I did not say that in fact the sanctions would deter him. Sanctions never deter. You keep talking about that.
Sanctions never deter. The maintenance of sanctions — the maintenance of sanctions, the increasing the pain, and the demonstration — why I asked for this NATO meeting today — is to be sure that after a month, we will sustain what we’re doing not just next month, the following month, but for the remainder of this entire year. That’s what will stop him.
Detta är viktigt att komma ihåg även när det gäller sanktioner mot Kina. De antas inte alltid i hopp om att omedelbart lösa problemet, men som en åtgärd för att markera mot vad som är rätt eller fel.
Under presskonferensen efter NATO-mötet, sade Biden även att han i privata samtal med Xi Jinping varnat för de konsekvenser som militärt bistånd till Ryssland skulle få för Kina.
