Sedan den ryska attacken mot Ukraina på bred front för exakt en vecka, har det spekulerats i hur mycket Peking visste om vad som komma skulle. Som jag tidigare skrivit på Kinamedia så träffades presidenterna Xi Jinping och Vladimir Putin i samband med invigningen till vinter-OS i Peking, i ett möte där Ryssland erhöll såväl diplomatisk uppbackning som en rad viktiga ekonomiska samarbetsavtal från Kina.
Men var Xi så fräck att han samtidigt beordrade Putin att vänta med attacken tills de olympiska spelens slut? Så verkar vara fallet enligt en underrättelserapport vid handen, som New York Times sent i går citerade högt uppsatta amerikanska tjänstemän samt en europeisk tjänsteman återge.
Denna rapport är det tydligaste tecknet hittills på att den kinesiska ledningen kände till de ryska planerna. Flera tjänstemän har bekräftat för tidningen att rapporten är trovärdig. Amerikanska och europeiska tjänstemän ska enligt uppgift ha tagit del av rapporten och diskuterat den när man tidigare utvärderade om och när en eventuell rysk attack mot Ukraina kunde förväntas.
Rapportens autencitet stärks också av att amerikanska underrättelser angående Rysslands förehavanden kring Ukraina hittills varit mycket korrekta. Så tidigt som i november flög CIA:s ordförande till Moskva för att konfrontera ryska tjänstemän med uppgifter om truppsamlingar i området. Senare samma månad delade man informationen med NATO.
Men det är inte bara NATO som fått dessa varningar från Washington. I en separat artikel, dagen efter attacken mot Ukraina, rapporterade New York Times hur amerikanska tjänstemän vid flera tillfällen uppmanat sin kinesiska kollegor att använda sitt inflytande över Ryssland för att hjälpa till att undvika ett krig.
Under tre månaders tid – alltså också från november i fjol – har högt uppsatta tjänstemän från USA och Kina enligt uppgift haft en dryg handfull möten, där amerikansk underrättelseinformation delats.
Bland annat uppges Kinas utrikesminister och ambassadör i USA har tagit direkt del av uppgifterna. Men vid varje enskilt tillfälle ska Kina ha avfärdat varningarna, och sagt att de inte finner en förestående rysk invasion av Ukraina trolig.
Och inte nog med det. Redan i december upptäckte man i Washington att Peking delade med sig av underrättelserna till Moskva. Detta samtidigt som kinesiska tjänstemän framförde åsikten att USA försöker så split mellan de två länderna, samt gav garantier om att inte kommer försöka påverka Rysslands planer eller handlingar.
Xi Jinping och Vladimir Putin har i egenskap av ledare träffats närmare 40 gånger. Givet närmandet länderna emellan, och Kinas viktiga roll som garant för den ryska ekonomin, så är det sannolikt att Xi är den enda statschef i världen som skulle kunna ha fått Putin på andra tankar.
Uppgifterna om den nya underrättelserapporten ger dock inte vid handen huruvida det var Xi personligen som sade åt Putin att hålla inne med invasionen av Ukraina. Diskussionen om själva tidpunkten kan ha ägt rum mellan andra parti- eller militära tjänstemän, men har rimligtvis ändå nått fram till Xi.
Vidare har flera amerikanska tjänstemän svårt att tro att det blott är en slump att attacken ägde rum ett par dagar efter vinter-OS slut. Särskilt med tanke på att kinesiska tjänstemän upprördes av att Ryssland invaderade Georgien mitt under pågående sommar-OS i Peking 2008. Samtidigt ägde invasionen av Krim rum just efter vinter-OS i Sochi 2014.
Oavsett hur mycket information Kina hade om den ryska invasionen på förhand, så fortsätter man de facto att rättfärdiga och försvara. Som jag skrev på Kinamedia samma dag som attacken påbörjades, så gjorde kinesiska statliga medier och tjänstemän allt för att avleda skulden för det inträffade på USA och NATO.
Under fredagens telefonsamtal med Vladimir Putin, fortsatte Xi Jinping att uttrycka förståelse för ”legitima ryska säkerhetsintressen” i Ukraina. Kina har också lagt ner sin röst i såväl FN:s säkerhetsråd som generalförsamling, gällande ett fördömande av Rysslands krig.
Kina har motsatt sig alla former av internationella sanktioner mot Ryssland, och meddelade i går att man inte avser följa dessa sanktioner utan istället bibehålla normala ekonomiska och finansiella relationer med landet.
Dessutom kan Kina dämpa de negativa konsekvenserna av att Kina utestängs från det internationella betalsystemet SWIFT, genom att erbjuda Moskva att istället använda den kinesiska motsvarigheten vid namn Cross-Border Interbank Payment System.
Peking kan visa sig utgöra en ekonomisk livlina för Moskva på fler vis ändå. Enligt South China Morning Post håller Ryssland närmare 1 500 miljarder kronor i kinesiska obligationer, som kan ge ett välbehövligt tillskot av likvida medel efter de västerländska sanktionerna:
Russia could potentially use their yuan assets and China’s own cross-border payment system to counter the impact of Western sanctions, they added.
China could provide a financial lifeline to Russia if Beijing decides to buck Western efforts to cut its strategic partner out of the global financial system.
The country’s central bank has a multibillion-dollar currency swap with its Russian counterpart, allowing the two nations to provide liquidity to businesses.
Allt tyder på att Kina fortsätter hålla Ryssland under armarna såväl diplomatisk som ekonomiskt så längde denna konflikt pågår. Frågan är bara vad detta får för konsekvenser för de kinesiska relationerna med omvärlden, då det ju faktiskt även är ett aktivt beslut att inte fördöma attacken och inte delta i internationella sanktioner.
Enligt den senaste upplagan av Noah Barkins nyhetsbrev ”Watching China in Europe” via German Marshall Fund, så har Pekings uppbackning skapat irritation såväl i Bryssel som i flera europeiska huvudstäder.
Nyhetsbrevet innehåller flera kommentarer från tyska tjänstemän, som nu bland annat jämför faran att bli beroende av den kinesiska konsumentmarknaden med faran att förlita sig på rysk gas och olja.
